Tråden om gröna energikällor [Vindkraft, solenergi, kärnkraft osv.)

Nej det är inte sant. Det är en ganska liten del som är kontaminerat i en tryckare. Hela turbin och stora delar av all betong kan friklassas. Sedan smälter studsvik ner det kontaminerade stålet för att kunna friklassa vissa delar även av detta. Detta genom att de aktiva delarna separeras i processen.

"Metallåtervinningsanläggningen som Studsvik AB äger tar emot svenskt och utländskt radioaktivt metallavfall för rening och friklassning av den del av metallen vars radioaktivitet understiger gränsvärden satta av Strålsäkerhetsmyndigheten SSM. Av de ca. 3000 ton avfall som kommer till Studsvik årligen friklassas ca 90 % och säljs på den öppna metallmarknaden. Det är främst fråga om återvunnet stål, men även en del koppar. Resterande 10% av metallen, som är för radioaktiv för att återvinnas, skickas tillbaka till ägaren för slutförvaring. "

Jag tolkade ditt inlägg som att skrotet från ett kärnkraftverk inte kan användas. Ber om ursäkt om jag tolkade dig fel. Givetvis är det lite skrot som kommer vara kontaminerat. Huvuddelen av skrotet kommer dock inte vara det 🙂

Det går att kombinera med armering, men det är något det forskas om hur som helst.

Vilka är fördelerna jämfört med den konventionella armeringen?

Jo det har väl figurerat i media att det är så man gör när man ska återvinna bladen @snajk. Sedan är det såklart inte gratis att plocka ner ett vindkraftverk heller. Fördelen med att plocka ner ett kärnkraftverk är att det är oändligt mycket bättre infrastruktur där samt att allt är samlat på ett ställe. Men det finns såklart svårigheter med att hantera dosrater i vissa områden. Detta är dock något man är van att hantera på ett kärnkraftverk. Skärmning är inte så svårt som det låter, lite som att skydda sig från ljuset från en ficklampa, vet man var det "lyser" är det enkelt att hänga blymattor i vägen. Mycket av nedmonteringen där det är som mest aktivt sker dock med fjärrstyrda robotarmar som kapar ner rören och liknande.

Haha såga ner ett vindkraftverk med såg och skylift! Det hade varit något att se. "Jisses nu rasar den, HELVETE GLÖMDE JU BLADEN DÄR UPPEEEEE! *KRASCHHH*"

Starkare betong?

Jag har själv använt glasfiberarmerad betong hemma när jag gjutit ett trappsteg utomhus (plus stålarmering). Det är ju inget nytt egentligen. Även flytspackel är ju ofta glasfiberarmerat. Det blir som du säger en starkare/segare produkt.

För väldigt tunna/små detaljer så kan det absolut stämma. Dock inte något man använder i bärande konstruktioner.

Vingarna får inte deponeras längre och är sedan några år tillbaka återvinningsbara som i att du kemiskt kan sära på materialen.

Brukar mest användas i fasader idag, men det pågår forskning som sagt.

Finns olika kompositer/material i vingarna. Kan användas i betong, men det kan också bli polymer för annat syfte. Då har du någon nytta av verken iaf.

Vi har ju ändå å göra med tiotusentalets vindkraftverk.

En begränsande faktor för vindkraft på land är transporten så vi kommer definitivt inte att se lika stora verk på land som till havs. Idag ligger de största på land på runt 6.6 MW tror jag medan man gör studier på parker till havs med verk som är 2-3 gånger så stora.

Om vind till havs sjunker i kostnad är det ändå ganska troligt att de på land rivs och inte ersätts av något. Vi som har så mycket mark och kust har liksom inte behov av båda.

Precis som vid byggnation är nog transporter största problemet, särskilt när det gäller vingarna.

Är inte säker på att det är lönt att såga vingarna i mindre bitar innan transport. Fordonen finns och används inte hela tiden får jag förmoda så det handlar väl om att de får rekrytera personal. Vingar byts ju dessutom ut under vindkraftverkens livslängd i vissa fall. Om alla bladtillverkare lyckas göra de lätt återvinningsbara vill de säkert ha tillbaka vingarna för att kunna utvinna och återanvända all epoxiharts

Sverige kan bygga flera hundra TWh vindkraft på land och flera hundra TWh till havs, så mycket behövs inte. Eller behövs kanske man inte ska säga, men syntetiska bränslen producerade med vindel kommer inte kunna tävla med fossila. För elnätet finns det nog inte mycket vits med mer än runt 65-80 TWh. Eftersom Sverige ändå är relativt sena med vindkraft handlar det inte om allt för många verk. Tyskland har drygt 30 000 turbiner som står för 55 000 MW, Sverige har runt 4 500 idag som står för ca 10 000 MW. Vi kommer alltså aldrig behöva bygga så många som Tyskland har idag, Tyskland har straxt under så mycket yta som oss att bygga på. MW här syftar på installerad effekt då.

Större verk syns förvisso på längre avstånd, men tror inte man ska vänta sig vindkraft överallt. Nu blir det snabbt flera hundra vingar om året att återvinna vilket fall som helst, de står väl för 10-15 % av vindkraftverket och är fortfarande en av de svårare materialen att återvinna, särskilt de som inte byggts för att vara återvinningsbara.

Skulle nog säga för att det är för att industriintressen vill använda vind-elen i norr. Tittar du på redan uppförda verk så ligger många i södra delarna av SE3 och i SE4.

Ska vi inte skära av elledningarna från SE4 till utlandet så behöver de väl snarare lite biokraft där nere.

2020 var statistiken så här:

Norrbotten 418 verk
Västerbotten 368 verk
Västernorrland 406 verk
Jämtland 380 verk
Dalarna 190 verk
Gävleborg 294 verk
Västmanland 3 verk
Uppsala 13 verk
Värmland 109 verk
Örebro 93 verk
Stockholm 26 verk
Södermanland 7 verk
Östergötland 143 verk
Gotland 130 verk
Västra Götaland 594 verk
Jönköping 148 verk
Kronoberg 7 verk
Kalmar 209 verk
Halland 262 verk
Blekinge 52 verk
Skåne 434 verk

Västra Götaland leder alltså över alla andra, och har med råge fler (men mindre installerad effekt) än Norrbottens län, även Skåne har straxt över Norrbottens antalet verk.

Riv de i Skåne och bygg nya så kan du väl ha typ 2000 MW installerad vindkraft där utan att öka antalet verk istället för dagens 636 MW. De i Norrbotten byggdes senare så de är i genomsnitt dubbla effekten mot de i Skåne län. Vindkraft är lite omvänt, det lönar sig inte att vara först. Kärnkraft lönade det sig att vara tidig, forskning och utveckling kunde ske med små resurser och det har visat sig vara mer lönsamt att uppgradera verk än att bygga nytt.

Eftersom vi i många regioner kan dubbla effekten utan att öka antalet verk så är det ju ändå en del av lösningen, de riktigt problematiska delarna av parken kan man ju då montera ner och hitta bättre plats för i samma veva.

Att de syns 10 km bort stör ingen mer än någon annan stor byggnad.

Problemet är väl att mer än hälften av raffinaderiernas produktion säljs till utlandet. De kommer ju bara hitta andra kunder om deras befintliga sänker förbrukningen.

Personbilar påverkar inte bunkerbränslen, diesel till tunga fordon och flyg nämnvärt så revolutionen är inte hos den branschen än.

Problemet med att bara titta på elnätet är att vi aldrig kommer bygga några kablar som kan exportera typ 25 GW. Ledningen till Polen är på 600 MW, Tyskland 615 MW, Litauen 700 MW, Finland 2700 MW, Danmark 2015 MW, Norge 2000 MW totalt 8,6 GW.

En bra dag med 25 GW produktion kommer också innebära kärnkraft och värmekraft samt vattenkraft såklart, så det är inte många GW vind vi behöver. Att installera 50 GW vind och få 25 GW när kapacitetsfaktorn är 50 % vore på tok för mycket för oss.