Hur håller ni koll på privatekonomin?

Har rätt bra ekonomiskt sinne (och förstår mig inte på folk som hamnar i lyxfällan) så behöver inte göra något avancerat:

Kollar och antecknar ekonomin efter varje lön och ser om den gått upp eller ner sedan det senaste "peak-värdet", dvs. förra lönen. Förr gjorde jag en graf bara för att det var kul att titta på.

Oftast går det stadigt uppåt, men om något verkar annorlunda kollar jag snabbt igenom var dom extra utgifterna kommer ifrån och får ett "ja just det"-ögonblick.

Därefter betalar jag månadens räkningar, låter lite pengar vara kvar på kontot för framtida användning och för över resten till ett annat konto så jag inte har massa pengar liggande på kontot som är bundet till betalkortet, sen ligger allt i dvala till nästa lön.

Det är inte alls dumt att ha koll på sin ekonomi. Var väldigt ekonomisk som student. Har tappat mycket nu.

Dels ska man se över sina fasta kostnader och vad de blir årligen.

Sen ska man vara medveten vad som är lyxkonsumtion och hur mycket det rör sig om.

skrev ett eget program "LEKonomi" - som importerar Excel-filen från SEB med alla transaktioner och sparade ner dem i en SQL-Express DB. Sen gjorde jag filter o formler som kunde särskilja alla återkommande betalningar från enstaka utgifter. Kan även urskilja interna överföringar o swish så att de inte räknas som utgifter(om jag inte taggar dem). När det var klart, så hade jag järnkoll på mina utgifter - o inkomsterna är ju tyvärr ganska enkla att ha koll på

Kanske lite extremt, hade kunnat nå samma resultat (nästan) i Excel - men det var QL att koda

mvh Lazze

Kul med fler YNABianer Ja just det du skriver med att lägga undan pengar månadsvis för framtida större utgifter är så jäkla gött. Jag gör det också för drift och underhåll av bilen och båten m m. Det gör verkligen att man slipper ångesten som annars dyker upp när något på bilen går sönder. När man får så bra koll på vad allt kostar i kronor så blir man även mer taggad på att minimera utgifterna då man tydligt ser resultatet av "många bäckar små".

Jag har ju en internetbank och där står det saldot på kontot. Håller det från att nå noll. Brukar funka.
60-65 procent av lönen går till fasta och förutsägbara utgifter. Resten är tillgängligt för mat och lyxkonsumtion.

Vet inte att det skulle krävas nåt mer avancerat än så. Har man en livssituation där det är stora skillnader i inkomst och utgifter från månad till månad är det kanske nåt som behövs.

Alla kända återkommande utgifter och sparande i en excel, årliga periodiserade per månad, försäkringspremier t ex. Sambon swishar hälften av det som är gemensamt.

Inkomster går till transaktionskontot där alla räkningar och kreditkort dras automatiskt. Eventuell diff skickas till eller täcks av sparandet.

Variabla utgifter som mat och kläder orkar jag inte administrera eller dela på millimetern, blir det mer än vanligt ser jag det i god tid innan räkningen dras och kan justera konsumtion eller förväntningar inför nästa månad därefter.

Jag försöker framförallt hålla ekonomin så handpåläggningsfri som det går, känner jag för att skita i den eller ligga i koma några månader så ska den i stora drag sköta sig själv. Det finns roligare saker att pilla på.

enkelt Excel blad med inkomster och utgifter, en flik för varje månad, bara för att ha lite koll på läget.

Vi använder Excel sedan massa år tillbaka, en överblick för hela året. Där läggar vi in fasta inkomst och utgifter, uppdaterar den varje månad kanske. Tack vare ett ekonomist tänk så behöver vi inte ha så bra koll. Ju mindre antal köp, ju lättare att ha koll i huvudet. Har tittat på appar men för mitt behov är det bättre med ett excel-blad.

När lönen/bidrag kommer in på banken så åker lite till Shell om det behövs (handlar alltid därifrån och har alltid våran buffert där med 2% ränta) och sedan mycket till Avanza. Konceptet lekpengar förstår jag inte riktigt, varför bränna pengar för att man bestämt det. Vi unnar oss saker men tänker efter innan. Det som blir över sätter vi in till Avanza.

Men en bra ekonomi handlar ofta om så mycket mer än fasta utgifter. Om man är i mataffären eller på stan undrar man om någon lyckas spara något alls. T.ex en energidryck á 30 kr varje dag blir 30x365dagar = 10950kr per år. (á 10kr = 3650kr)

Dessa små vardagsutgifter som folk lyxar med varje dag är en stor bov i mångas ekonomi. Det är nyttigt att räkna ibland på en specifik sak. Allt från det man hänger i toan till den där proteinbaren man tror man behöver när man står i kiosken.

Jag har ordspråket "Det är inte de stora inkomsterna – utan de små utgifterna – som gör dig rik" i bakhuvudet och det ska inte underskattas!!!

Vi kör väl nästan exakt lika som er

Jag har ett excelblad jag fyller i kommande och gjorda transaktioner. Denna använder jag för att ha koll på in- och utflöde samt att jag ser hur mycket som blir över i slutet av månaden efter alla transaktioner.

Använder bankappen, samt några enkla regler:

• Handla aldrig på lån. (Undantag bil, som tas av hushållet med semigemensam ekonomi. Dvs vi avsätter en viss summa varje månad för huset, familjen och andra avgifter som är familjens. Detta inkluderar även reskassa för familjen.) Måste jag ta lån, så har jag helt enkelt inte råd med saken.

• Sätt undan 10% av bruttolönen, 70/30 fördelning på ISK/resekonto(egna resor)

• Betala alltid hela fakturan på kreditkortet.(har det för samla poäng till resor.)

• Det som blir över från familjeinsättningen, 10%-sparandet och egna fakturor, sätts in på ett konto för konsumtion/köpa prylar. Tycker jag att det blir för mkt pengar här, så fördelar jag det på ISK/resekontot.

Använder ingen app, men har några enkla regler för ekonomin som hjälper mig hålla den i bra skick.

Har inte gemensam ekonomi med sambon, istället sätter vi in en fast summa för att täcka boende, bolån, försäkringar och andra större gemensamma utgifter på ett gemensamt konto. Sen har vi ett delat Google Sheet (typ excel) där vi fyller i vad vi betalar under månaden (t.ex. gemensam lunch, matinköp etc.) som automatiskt summerar och berättar för oss vad den som "ligger efter" ska swisha för att balansera.

Sparar ca 20% av nettolönen på Avanza, framförallt fonder, och sparar en tusenlapp i månaden på ett buffertkonto på SBAB. Eftersom vi har ett gemensamt konto som vi för över mer till än som behövs månadsvis och en större buffert där så har jag en relativt låg personlig buffert, men försöker hålla den över en månadslön i alla fall.

Hade nog kunnat få bättre ordning och spara en del på att organisera bättre, med t.ex. en app, men så länge mitt långtidssparande bibehålls så ser jag ingen större anledning att spendera någon större tid och energi på det.

Jag gör på samma sätt. Jag har olika konton med olika valutor (utlandsboende), betalkort, investeringar, pensionskonto, sparkonto, etc i olika flikar. Har automatiserat så att allt samlas i en flik månadsvis. Började med det här i ung ålder och har nu data för 25 år - som ekonominörd är det kul att se utvecklingen

Gemensam ekonomi sen vi köpte huset.
Bankappen är kompetent nog att kategorisera upp de flesta inköp och betalningar, resten kan jag knappa in manuellt. Får sammanställt efter varje månad hur inkomster och utgifter föll ut.

Har ett månadssparande på ett ISK-konto hos Avanza i fonder. Dras 12000 från kontot den 25 varje månad i nuläget. Då vet jag direkt vad jag har att röra mig med. Sen kollar jag Nordea-appen då och då för att se hur mycket jag har kvar.

Känner att detta ämne är värt sin egen tråd, faktiskt!

Excel.

Jag använde Tink väldigt mycket tidigare innan det lade ner. Tyckte det fungerade utmärkt förutom att den tappade bort alla sparade kategoriseringar för mig ibland och jag fick börja om från noll.

När Tink la ner det provade jag Zlantar men fann den väldigt bristfällig.

Nu har jag börjat använda Alwy (www.alwy.se) som är en ganska värdig ersättare till Tink men som dock saknar app och bara finns på nätet i nuläget.

I övrigt har jag en översiktlig excel-fil med vår ekonomi i stora drag som jag uppdaterar retroaktivt några gånger om året. Mer detalj än så behöver jag inte, vill bara ha ungefärlig koll.

Jag har byggt en egen liten app.

Jag importerar alla transaktioner från swedbank, där jag exporterat dem som en csv fil.

Transaktionerna läggs in i databasen, ser till att det inte finns dubletter.

Sedan går jag igenom alla transaktioner manuellt och kategoriserar dem. Jag har lite hjälp i att jag har ett "beskrivningsfält" som populeras automatiskt efter hur jag konfigurerar det. Jag kan tex lägga upp standardbeskrivningar för olika swishnummer så att jag inte behöver komma ihåg alla utantill.

För varje transaktion kan jag även checka i "start av ny period" och "intern överföring".

Jag sätter varje lön som "start av ny period". Interna överföringar, tex till sparkonto eller flytt av pengar fram och tillbaka markerar jag som interna så att de inte tas med i beräkningen senare.

Till detta har jag ett ganska enkelt "rapportsystem".

Jag tar helt enkelt alla transaktioner mellan två "start av ny period" transaktioner, två lönen. Summerar allt och räknar ut totalet för de olika kategorierna. Sen räknar jag ut "resultatet" för månaden. Hur mycket jag gick plus eller hur mycket jag gick back, mellan de två lönerna, helt enkelt. Detta beloppet är helt enkelt hur mycket som blev över den månaden och hur mycket jag kan spara. Jag har en mindre automatisk överföring till sparkonto/avanza men utökar det lite då och då när det blir "för mycket på kontot".... Alla spar-transaktioner markerar jag som ignorerade så att de inte "sänker resultatet" utan resultatet säger hur mycket som faktiskt blev över.

Jag har en detaljvy för rapport mellan två löner där jag kan se alla transaktioner grupperade på kategori och en översiktsvy där jag kan se totalen för alla kategorier för alla månader (perioder) jämte varandra. Har även snittvärden för 12, 6 och 3 månader där så att jag kan se tex hur mycket jag lägger på boendet, bilen, mat etc i snitt.

Detta har jag nog gjort i 3-4 år nu. Tycker det funkar kanon. Jag brukar importera en gång i månaden eller varannan månad ibland. Det är mest för att jag ska känna att jag har koll.

Jag har medvetet inte lagt in något stöd alls för att kategorisera automatiskt. Jag gillar inte det alls. Personligen tycker jag att kategoriseringen är det som ger mest. Jag går igenom varje transaktion manuellt så jag vet exakt varje utlägg jag har gjort. Det finns inget som smyger sig igenom. Har definitivt upptäckt lite abbonemang jag trodde av avslutat genom åren.

Byggt en egen liten webb-app åt mig och tjejen där man lätt kan sortera på månad/kategori osv.

Excel...

Runt en gång per år läser jag in alla transaktioner från de olika bankkontona och korten.
Kategoriserar manuellt (större belopp och återkommande belopp), det låter kanske tradigt men det tar inte speciellt lång tid. Sen kollar jag lite vad jag lägger på olika kategorier, typ nöjen, resor osv.

Har 7 års historik tror jag, så det har varit ganska intressant att se utvecklingen efter man blev två, tre och sen fyra i hushållet

@Nasso: det var en inspirerande lösning, något sådant jag gärna skulle få på plats själv

Jag hjälpte en bekant att gå igenom hennes ekonomi.
Gjorde på sättet jag beskrev i inlägget ovan och hon upptäckte ett par abonnemang som hon inte var medveten om, det hade blivit några tusenlappar på de åren vi tittade