Jag är nog mest dråplig när det kommer till hur jag sköter om mina datorer (och i viss mån annat). Skaffade mekaniskt tangentbord för första gången för mindre än ett år sedan exempelvis. Då hade jag ändå spelat CS:GO med 144hz och ordentlig mus i åtminstone 6-7 år, och CS sen lika länge till... Återkommer tilll det föregående tangentbordet.
Senast jag var riktigt klantid med en komponent var när jag äntligen fått tummen ur och köpt ny skärm för att ersätta min gamla #1 som svartnat sen någon seg månad tillbaka. Slog till på en 27" från Asus, 144hz (EDIT: näää, det var det fan inte! Men 1080p var det!) och sådant som man skulle ha för att kunna hävda sig, tänkte jag. Var skitnöjd med den skärmen, inte för att den var något speciellt, men från 19"-24" kontorsskärmar så var det ett stort lyft. Samma helg skulle jag och några vänner LAN:a och spela CS, dricka öl och minnas gamla goda tonårens "LAN-partyn" i gårdslokalerna. Upplagt för en kul helg, och trots tidens dimma kan man nog med fog anta att det planerade LAN:et och skärminköpet inte slumpmässigt skedde så nära inpå.
Jag hade flyttat en bit, men inte långt, en kvarts bilfärd bort och hade egen bil, en trogen kombi med bra bagageutrymme. Tog datorn i famnen ställde in i bakluckan, stuvade styvmoderligt in tillbehören längst in i en ikeakasse, tillbehör och alkohol i gott sällskap. Funderade lite på hur jag skulle transportera den ömtåligaste pjäsen, och tänkte att vafan, det är ju så kort bit jag ska. Ställde helt sonika in skärmen bredvid stationära, så att den var relativt skyddad från att tippa över, åtminstone skulle burken vält först och skärmen förväntades då iakta varsamhet och lägga sig ovanpå plåtkädda kanonmaten.
Det gick ju nästan bra! Sista kurvan in på polarnas besöksparkering så var jag väl lite för ivrig, öl- och spelsugen, sådär som man kan bli. Någonting välte i bakluckan, "fan också"... Men det lät ganska ok ändå, och jag tyckte ju jag varit noga med hur jag organiserat helgens nöjen där bak. Jag hade till och med tänkt på att ställa skärmen så att den inte skulle röra sig i rondellerna på vägen dit. Men nu var det ju inte en rondelljävel, som jag hade planerat för. Skärmen hade väl mot hjulhuset, och visst hade den lagt sig försiktigt! Bara en Y-formad tunn spricka med epicentrum mitt på skärmen. Mina polare trodde knappt sina ögon, minns riktigt hur ena kompisen, som mötte upp på parkeringen, besviket utbrast "näää!?", i tron att jag skojade när jag svor över min olycksalighet.
Så, ja, vem fan är så dum att han ställer sin nya skärm i bakluckan för transport, utan emballage, med skärmsidan stirrandes rakt mot ett ovalt hjulhus i lagom höjd? Dikt an med plastbeklädda baksidan mot plåtburken som "skydd", det tyckte jag var rimligt när jag ändå omsorgsfullt packade bakluckan för den korta färden.
Fy fan vad grinig jag var. Som vanligt när jag råkar ut för olyckor så är det helt mitt eget fel, jag har varit "smart" och gjort något skitdumt "på ett smart sätt", istället för att anamma lite vanligt folkvett och inte vara "för lat" för att stoppa ner min dyrgrip i kartongen den kom i. Den var säkert full av plast och frigotlitskräp som jag inte orkat slänga än och jag pallade inte "städa", jag skulle ju på "LAN-party"!
Sådana där "olycksfall" drar jag på mig med jämna mellanrum. Jag är inte helt dum i huvudet, jag gör aldrig om samma misstag två gånger, men jag är en jävel på att jag "kan själv" och allt sådant, försöker gärna mig på något nytt som verkar simpelt, innan jag kollar upp hur det normalt sett görs.
Annars är jag mer dråplig med hur jag gör saker. Rengjorde mitt gamla tangetbord häromdagen, tog loss alla knappar och torkade och fixade, tänkte att jag kan sälja det med annan bråte då det behöver rensas ändå och jag ska flytta i närtid. När jag var klar med projektet och skulle "testa" alla knapparna, så inser jag ju varför jag till slut köpte ett ordentligt mekaniskt. Shifttangenten och tiotalet andra tangenter var skitsega, och fy fan vad utled jag var på det där billiga skräpet när jag väl köpte nytt. Kommer kasta det, skulle nästan skämmas över att ge bort det. Och det är inte kladdigt av något rengöringsmedel inte, det där skräpet och påminnelsen av shifttangenten gav mig nästan PTSD när lillfingret reagerade på den bekanta svampigheten!
Jag putsade på den skiten i säkert 3 timmar innan jag ens testade om det fungerade alls. På ett jävla 299-kronors "gamingtangentbord" med åratal av smuts och fett i. Jag förstår inte själv hur jag väljer vad jag lägger tid och omsorg på ibland, det är tur man har lite humor och självdistans, annars hade det sett mörkt ut!