Du och många andra missuppfattar tyvärr termen holdingbolag som något man bara använder för skatteplanering och fusk. Holdingbolag är inte likställt med skalbolag eller avancerad skatteplanering. Det kan förvisso vara samma sak, via t.ex. utländska holdingbolag i bolagsskatteparadis som Malta eller Cypern. Men oftast är det inte alls så som holdingbolag används i praktiken.
Fundera istället på ordet "moderbolag". Börjar ditt blod att koka på samma sätt som när du hör "holdingbolag"? Inte?
Holdingbolag är oftast synonymt med just moderbolag. Det finns inget bedrägligt med holdingbolag som sådant. Du skattar fortfarande för vinsten i alla dotterbolagen, den skatten trollas inte magiskt bort bara för att du har ett svenskt holdingbolag. Men det går att i viss mån kvitta vinster mot förluster mellan olika dotterbolag. Tänker man efter är det ett rimligt upplägg. Så länge som pengarna stannar inom Sverige vill säga. Exempelvis är Inet ett svenskt aktiebolag, som ägs av ett svenskt holdingbolag (också aktiebolag) som i sin tur ägs av ett svenskt börsnoterat investmentbolag (Sven Hagströmer har näsa för bra affärer ).
Ett annat vanligt exempel är när 2 eller flera personer äger ett aktiebolag tillsammans. Om alla äger aktier direkt in i ett AB så kan det bli väldigt komplicerat om en av ägarna sedan vill sälja sin andel eller om ytterligare en person vill köpa in sig i bolaget. Men om de äger andelar i ett holdingbolag som äger det "riktiga" företaget blir det lite enklare att hantera flera delägares olika ägarintressen.
Låt säga att du och jag startat upp ett litet aktiebolag tillsammans hemma i din pappas garage i Palo Alto. Vi har tagit fram en ny dator som vi tror kan bli en succé. Det visar sig snart att vi fick rätt och bolaget ökar omsättningen snabbt. Efter ett tag måste vi börja anställa andra personer för att kunna hinna med. Verksamheten växer och plötsligt börjar du och jag få erbjudanden från andra, större bolag som vill köpa upp vårt företag. Följande kan då ske:
A) En av oss vill sälja, men den andra vill behålla sin andel.
B) Båda vill sälja sin andelar.
C) Ingen vill sälja.
A = den som säljer måste deklarera vinsten i sin nästa deklaration och då blir skatten sannolikt >50% av vinsten. Men om säljaren istället hade ägt sin andel via ett eget AB (som i sin tur inte hade något annat syfte än att äga aktierna i vårt gemensamma AB) så kunde skatten ha portionerats ut och i slutändan sänkas något.
Typexempel: först tar staten 21,4% bolagsskatt på hela vinsten. Resterande 78,6% ligger sedan kvar i holdingbolaget till dess att du antingen lyfter ut det som lön eller som utdelning. Utdelning skattar du "bara" 20% för upp till det belopp du har i utdelningsutrymme. Tar du inte ut någon lön alls blir det bara ett schablonbelopp, vilket inte är så högt. Ett annat alternativ är att låta bolaget ligga i träda i 5 år och sedan lyfta ut alla pengarna till 25% skatt (5:25-regeln). Det innebär att din totala skatt på din försäljning av bolaget blir 41%. Knappast någon låg beskattning ändå, som du märker.
B = Samma som A, men var och en får skatta för sig (direkt eller via eget aktiebolag).
C = Ingenting händer. Vi behöver krasst sett inget holdingbolag så länge vi äger bolaget tillsammans i all evighet.
Det finns givetvis många andra skäl till att ha holdingbolag, inte minst för att begränsa ditt juridiska ansvar om någon stämmer verksamhetsbolaget. Eller för att äga flera dotterbolag i olika branscher.