Vilka jobb försvinner i framtiden?

Vissa jobb ersätts ju, men andra skapas. Bara för något automatiseras så behöver ju personer skapa och underhålla maskinerna.
Dock är dessa jobb lite mer kvalificerade yrken som inte vem som helst kan göra.

Men hur väl man äm automatiserar något så går det alltid sönder. Jag jobbade på pappersbruk förut, man satt och tryckte på 2 knappar var 60e minut om allt flöt på. Om saker strula (vilket det ofta gjorde) så var det rätt mycket manuellt arbete man behövde göra ändå.

Jag tror att butiker kommer att försvinna nästan helt.
Som tidigare nämnts, tågförare, busschaufförer etc, kanske till och med taxi inom sin tid.

Skickades från m.sweclockers.com

Men butiker finns ju för att vi inte nöjde oss med hemleverans, varubussar och fabriksförsäljning, samt för den delen marknader som inte skedde varje dag?

Du menar butikerna som människor packar upp varorna i och med personal som finns på plats om något skulle gå fel?

Butiker utan kassapersonal är ett fenomen som blev hyfsat stort på 1800-talet, men det är något som tappade i popularitet för att så småningom i princip försvinna under senare halvan av 1900-talet.

Varför argumenterar du mot saker som inte diskuteras?

Nej, säger någon något annat än din gissning kanske du ska kolla upp butikerna?

Industri jobb som en hjärndöd apa kan utföra har redan försvunnit (finns i u-länder idag) och de industriarbete som fortfarande existerar i Sverige är rejält mycket mer avancerat än vad de var för 50 år sedan och man gör oftast mer än en sak, på mitt jobb har vi ungefär 100 olika moment vi gör från början till slutet där vi använder maskiner som hjälpmedel men inte kan vi ersättas för det, dock kan vi bli några färre men det märks absolut inte av där jag arbetar där vi gått från att arbeta 2-skift under 2014 till att nu köra 4-skift med ständig övertid och vi söker ständigt ny personal.

däremot tror jag stenhårt på att det mesta inom transport och lager kommer bli automatiserat inom en snar framtid och en del ingenjörsarbeten som en duktig AI-robot kan fixa.

Fast det är det inte, då vanliga lastbilar som inte är självkörande säljs idag och såldes för tio år sedan. Det tar årtionden att byta ut fordonsflottan i en större firma.

Förarna gör som sagt tidigare i tråden massor annat än att köra bilen också.

Kassapersonal som vi känner dem har aldrig behövts till första början! De finns där för att skapa ett upplevt värde, inte för att vi inte kan checka ut själva.

I framtiden kommer det att finnas servicetekniker som underhåller maskiner och robotar, samt ingenjörer och designers som utvecklar dessa.

Servicerobotar och AI som designar och utvecklar dessa.

@Oliver91:

Pratar man så långt i framtiden behövs mänsklig arbetskraft som arbetar med att sätta gränser för AI så att den inte urartar och tar över makten på jorden.

Mkt handlar nog om nivån på AI och det blir väl bättre allt eftersom.
Om man funderar på kraven en läkare har så är det allt ifrån att inte ställa en diagnos hos överdrivet ljugande patient som bara vill bli sjukskriven till någon som faktiskt försöker mörka det som känner eller kanske inte kan beskriva vad som känner.
I fallet brusten blindtarm med Alvedon så är det ju ett solklart fall av en mänsklig miss, ett enkelt blodprov hade sett att något var fel.
Ett problem är att många patienter idag har googlat fram vad dom har för sjukdom och tror att deras 10 minuter på google kan ersätta en läkares tid på skolbänken på +6 år med erfarenhet.

Tror att över tid, tills AI lärt sig bli experter på att syna lögner, medvetna eller omedvetna, så är den bästa kombon en människa som övervakar AI systemet eller jobbar ihop.

Och du har en väldigt bra poänk @snajk rörande bristen på läkare, en AI läkare kan jobba 24/7 och även i länder och/eller länder som kan anses osäkra där det är brist på läkare.

En intressant fråga om AI är, hur mkt empati ska AI ha?
Om en AI endast jobbar efter lagar och regler så kommer man aldrig ta hänsyn till saker runtomkring som är mer diffusa.

Hur många år in i framtiden snackar vi?

Om vi snackar AI med en empatisk förmåga så ligger det väldigt, väldigt långt fram skulle jag gissa.

Självskanna? Du kunde köra självutcheckning även innan EAN-koderna, dels har vi haft mekaniska kassaapparater som kunderna själva skulle kunnat använda samt dels varuautomater som tar mynt sedan slutet av 1800-talet. Självservice är ingen modern uppfinning utan något som kommer i vågor, och personlig service är något vi valt för att vi vill ha det inte för att det varit nödvändigt.

Självklart kommer det ta årtionden, dels kostar lastbilar mycket och dels kommer inte produktionen vara tillräckligt stor för att ersätta alla nuvarande 686 643 stycken som är i trafik.

Dels kostar det också flera hundra miljarder att ersätta fordonen, sen nyregistreras det bara ca 66 000 och avregistreras bara ca 37 000 om året. Om tio år kanske hälften av lastbilarna har ersatts, och kanske främst de lätta, men de har ju inte ersatts med självkörande.

Nej förmodligen inte! Då de första självkörande lastbilarna (som åker på allmän väg) i stort sett uteslutande är eldrivna så ser det inte riktigt ut som det blir så.

Leveranser till privatpersoner jämnar ut sig, då PostNord vägrar dela ut brev och samtidigt lämna varubrev och andra små paket hos folk och kommer sluta dela ut varje dag till hushåll så blir det mindre trafik från dessa (och färre anställda, färre bilar i fordonsflottan) och det märks knappast om en matkasse kommer en dag varannan vecka när det gäller trafik. Dessutom vill inte riktigt folk betala för hemleverans och det finns inget smidigt sätt att lämna av större varor utan att vänta på leveransen och vara hemma.

Ja, det finns ställen där man skulle uppskatta skillnaden.

Skickades från m.sweclockers.com

Frågeställningen om teknikutvecklingens konsekvenser för jobben är visserligen intressant, men jag menar att frågan egentligen är mycket större än så. Först några observationer och jämförelser med den industriella revolutionen:

Teknikutvecklingen är mkt kraftfull och går mkt fort. Medan den industriella revolutionen medförde en ökad årlig global BNP på 0,4 procent mellan 1850 och 1910 beräknas motsvarande siffra för Internet vara 0,6 procent och enligt en analys av McKinsey är det sannolikt att motsvarande siffra för AI är 1,2 procent under perioden 2018-2030.

Teknikutvecklingen leder till ökad ojämlikhet och initialt kommer delar av befolkningen att få lägre levnadsstandard. Exempelvis tog det 3 generationer innan alla vunnit på den industriella revolutionen. Även om det säkert går fortare idag så skapar stora omställningar både vinnare och förlorare.

Teknikutvecklingen leds av länder där den politiska miljön mer speglar industrins och entreprenörernas intressen. Det är därför den industriella revolutionen hände i England och inte i Italien, trots att italienarna utvecklade en del av tekniken som engelsmännen senare använde. Kanske är detta också en delförklaring till att länder som USA och Kina leder utvecklingen idag, medan Västeuropa halkar efter.

När det gäller jobben kommer teknikomställningen sannolikt att påverka genom att vissa jobb försvinner helt, medan många andra förändras när tekniken gör stora delar av jobbet. De som jobb som försvinner helt finns sannolikt till största delen bland ”enkla” jobb med låg utbildningsnivå – ex taxichaufförer, kassabiträden, handläggare eller administratörer. Eftersom dessa i regel har låg utbildningsnivå kommer omställningen i många fall vara svår.

Samtidigt så kommer den tekniska omställningen få stor påverkan på många andra yrkeskategorier, ex läkare, jurister eller HR-personal. När IBM införde ett AI-baserat HR-system medförde det betydligt högre prestanda samtidigt som man kunde säga upp en tredjedel av HR-personalen. Redan idag finns det amerikanska advokatbyråer som använder AI för att identifiera relevanta rättsfall, något som tidigare var juniora juristers arbete. Samtidigt har man utvecklat algoritmer som är bättre på att förutse domslut i amerikanska HD än mänskliga bedömare.

Inom medicin kommer ny teknik att kunna användas för bättre diagnostik och behandling. Redan idag finns projekt för att utveckla teknik som säkerställer hygienen på amerikanska sjukhus (ex sensorer som registrerar att läkarna tvättar händerna ordentligt för att undvika smittspridning). Samtidigt visar en undersökning från amerikanska läkemedelsverket att dagens mediciner är ineffektiva för 38–75 procent av patienter med vanliga sjukdomar, något som sannolikt kan avhjälpas mer individanpassad diagnostik och medicinering. Med en effektivare och mer individanpassad vård så kommer det sannolikt att behövas färre behandlande läkare, eftersom patienter inte behöver skickas runt mellan olika vårdgivare utan kan ges effektivare hjälp direkt. Kanske räcker det framöver med att skicka iväg en utförlig symtombeskrivning och en genetisk profil för att inom några timmar kunna få hem en effektiv medicin – hur många allmänläkare och vårdcentraler behövs det då?

Allt detta är givetvis mycket intressant – men om man lyfter blicken lite finns det mycket att fundera på gällande utvecklingens konsekvenser för samhället och världsekonomin. Men det är rimligen frågeställningar för ett annat sammanhang.

/M