X-Plane 11-tråden

Tjenare!

Har flugit med X-plane 11 nu i typ 50 timmar effektiv tid, börjar vänja mig vid det mesta nu tycker jag (innan universitetsstudierna flögs mycket MSFS 98, 2000, 2004 och FSX, men det är nästan 10 år sen). Flyger i kombination med FSEconomy, som gör det lite roligare att planera trippar och besöka nya flygplatser.

En sak stör jag mig på, eftersom FSE handlar om att transportera saker (och passagerare) så blir mycket flygtid autopilot på marschhöjd, och då är det sådär lagom trist att autopiloten oscilerar våldsamt när man ökar simulationshastigheten (ground speed multiplier), framför allt på altitude hold. Har försökt öka "model calculations per frame" utan framgång. Någon av er som har nån lösning på ett sådant problem?

Sen slutade mitt HTC Vive funka av någon anledning, men jag misstänker drivrutiner till grafikkortet...

Har precis hittat och börjat använda Ortho4XP för att krydda kartorna och det ställen jag flyger över. Jag måste säga att jag är imponerad ändå hur bra det blev och hur mycket det gjorde för flygglädjen att faktiskt känna igen sig när man flyger över sitt egna ställe osv osv. Enda nackdelen är att det tar upp en väldans massa plats och då jag har tänkt göra hela sverige så känns det som jag kommer behöva en disk enbart för detta hahaha. VI får se. Roligt var det iallafall och jag kan rekommendera att använda det om ni inte redan har gjort det, var lätt att lära sig.

Började med X-Plane år 2001, med version 5.66. Höll på intensivt i drygt tio år, konstruerade hundratals egna flygplan, och var typ topp tio i skapade inlägg på forumet på X-Plane.org, men sen kom XP 10 samtidigt som jag skaffade en ny dator och 10:an (en tidig version, möjligen beta) funkade inte på den. Hittade andra saker som roade mig mer och fastnade mer framför Youtube än tidigare.

Nu är det alltså 11 som gäller. Men det känns som om X-Plane nu har gått samma väg som internet. I början en community-driven värld med egenskapat material och där man själv kunde skapa rätt enkelt och fritt, till en polerad, marknadsdriven värld där man är mer av konsument än kreatör, och där instegsnivån är för hög för de flesta amatörer. Jag har inte testat XP 11, så jag vet inte om "Plane-Maker" och "Airfoil-Maker" ens finns kvar längre. Skulle inte förvåna mig om allt är omgjort för att drivas av helt användar-programmerade modeller och med enbart 3D-modeller från externa program för grafiken.

Det var både på gott och på ont som det tidiga X-Plane mer eller mindre var Austin Meyer och ett par löst anslutna personer till som drog runt det hela. Får känslan av att det inte är så längre, utan att det är ett större utvecklarteam nu, och inte samma direktkontakt mellan användarna och Austin.

Det jag gillade var att testa flygplanskoncept. Bygga ihop efter eget huvud och sen provflyga. Jag har nära noll intresse att bara låtsasflyga "verkliga" flygplan. Hur snygga de än är.

Du får helt enkelt testa. Förr i tiden fanns ju MSFS och gjorde ett lysande jobb för den som ville låtsasflyga plan modellerade efter verkligheten, tydligen hade X-plane sin nisch i fred och allt var frid och fröjd.

Jag gjorde också ett uppehåll på ca 10 år tills nu nyligen. Jag är en av dem som är ute efter att leka pilot, lära mig system och procedurer och sånt som jag höll på med med FS9 och FSX när det begav sig, ju mer realism desto bättre. Så nu under hösten installerade jag X-plane och FSX Steam Ed. för att se vilken som passade mina behov bäst, och FSX såg ut och funkade som en säck potatis i behov av dödshjälp. Så helt plötsligt står hoppet till X-plane som för mina syften gör ganska bra ifrån sig. Har sett att Plane- och Airfoil maker hängde med installationen, men har inte testat och kan inte jämföra med hur det var förr i tiden. Jag hoppas att X-plane kan passa både en sån som mig och en sån som dig.

@Ludde72:
Jag har inga problem med att förklara skillnaden. Växlar mellan VR och min vanliga ganska stora skärm hemma, skärmen är bättre när jag lätt vill kunna kolla charts eller annan info på en iPad, samt ger i mitt fall bättre upplösning på instrumenten (HTC Vive har lite för grova pixlar emellanåt). Det VR gör fullständigt oslagbart är inte bara att vidga synfältet som man kan göra med tre eller fem skärmar, du vidgar synfältet till en fullständig sfär runtom huvudet, men framför allt kompenserar VR för parallaxproblemet när skärmen du tittar på renderar en projektion som sitter förhållandevis nära den tänkta betraktaren.

Det du visar på skärm(en/arna) renderas i förhållande till var spelet tror att du sitter i planet, så när du tittar på en balk mitt i vindrutan så får du en förutbestämd vinkel som fortsätter ut mot den yttre vyn. Detta stämmer med verkligheten endast om du sitter stilla med huvudet på ett specifikt ställe. Så fort du flyttar på dig hade du sett något annat om du flög på riktigt. VR håller koll på detta, och det låter dig se "runt hörn", du kan sträcka lite på dig för att se nedanför nosen, eller krypa ihop för att kolla högre upp i himlen.

Detta blev otroligt tydligt när jag testade en fullstor Airbus-simulator härom dagen. Jag sitter då i kaptens säte, och har fem TV-skärmar i storleksordningen 50" ungefär en halvmeter utanför vindrutan. Jag sitter då såpass långt till vänster i förhållande till den tänkta projektionen att jag har centerskärmens mittlinje ungefär 20 grader till höger om mitt "rakt fram". Att sikta in sig i sidled inför landning blev riktigt mycket mindfuck, och det slutade med att jag fick använda den lilla Samsung-loggan på TVn för att sikta, vilket fullständigt dödade illusionen. Om projektionen varit kalibrerad efter min position hade jag inte märkt något, men instruktören hade fått ett ännu större fel.

Så det du kommer uppleva är att världen helt plötsligt får ett påtagligt djup. Instrumentpanelen hamnar i knäet på dig och skymmer bara din yttre vy i samma mån som den hade gjort på riktigt. Jag skulle nog jämföra det med skillnaden mellan en instrumentpanel i 2D och när 3D-cockpit introducerades, förhållanden mellan avstånd känns mer begripliga helt enkelt. Dessutom slutar du använda kontroller för att vrida på kameran. Varje flygning startar med att du ställer in din ursprungsposition i cockpit, ungefär som när du justerar sätet på riktigt, och sen bara tittar du dig omkring naturligt.

Yoke eller flightstick med gasreglage är att rekommendera, att styra kontrollytor med motion-trackade kontroller är inget jag rekommenderar.

Jag kör Radeon Vega 64. Får inga fenomenala framerates, men det duger i krig och VR.

Har haft några incidenter när renderingen går på knäna (flygning genom moln) till den grad att X-plane dessutom tar längre tid på sig att köra simulationen, så det kanske inte har med grafikkortet att göra.

@kroken:
Just nu bara en gammal halvtrasig HOTAS Cougar från Thrustmaster. Men jag funderar på att bygga en MCP (autopilot, heading, course och lufttryck). Funderade på en hel kontrollpanel för GNS 530, men det kanske finns vettiga alternativ att köpa för rimliga pengar.

Håller med om att handkontrollerna för Vive är lite bökiga...

@kroken:
Mus är om något ännu sämre än handkontrollerna. Jag hade till en början sett till att få så mycket knappar och reglage som möjligt på stick/yoke/throttle även om det inte fysiskt mappar mot instrumentbrädan i planet. Tycker nog personligen att de färdiga lösningarna som finns där ute för knappar och reglage är lite för dyra jämfört med vad de gör, men om ambitionen att bygga själv är låg så är det så klart en möjlighet.

Tangentbordet är lite knepigt att hitta om man har headsetet på sig, men ändå okej som en budgetvariant.

Fast hittar du nån vettig panel för att exempelvis styra radio, GPS eller autopilot för rimliga pengar så hör av dig, jag är definitivt nyfiken.

@spacedebree:
Sorry, sitter själv på en Ryzen 7 1700 och ett Vega 64, men får emellanåt stå ut med framerates nere i typ 15 fps. Har inte satt mig in i vad som går att göra åt det, men nånting säger mig att utvecklarna lägger krutet på simulering och inte optimering (på gott och ont).