Jag håller med superst4r.
Balanserad överföring har två ledare för signal och en för jord. Bägge signalledarna skickar samma signal, men i den ena ledaren är signalen inverterad: +1 V vid ett visst tillfälle blir -1 V. Om man summerar signalerna tar de ut varandra och resultatet blir tystnad.
Varför håller man på och krånglar på det här sättet, då? Jo, på mottagarsidan inverteras den inverterade signalen igen och summeras därefter. Resultatet blir samma signal som originalet, fast dubbelt så starkt (+3dBV). Dessutom får överföringen ett trixigt skydd mot störningar: Eventuella luftburna störningar som drabbar bägge signalledarna lika kommer att ta ut sig själv när signalen inverteras och summeras i mottagaränden.
Balanserad överföring används mest i tillämpningar med hög störnivå: långa överföringssträckor eller klena signaler, som t ex oförstärkta mikar och elgitarrer.
De vanligaste kontakterna för balanserad överföring är TRS (tip-ring-sleeve, "stor hörlurskontakt") och 3-polig XLR.
Det här med dBV: PA-grejor har inte alls samma standardisering av "normal" innivå som hemmagrejor, så anslutningar för proffsgrejor brukar kunna lämna lite mer kräm. Kanske är det för att orka driva långa anslutningar också. I och med att ditt ljudinterface' utgångar är nivåreglerade är det inget bekymmer om du skulle behöva använda balanserade utgångar. Vrid inte upp volymen på kortat så att det distar, bara.
