Inledning
Att få avnjuta bästa möjliga bildkvalitet i spel är en ekvation som tar många parametrar i åtanke. Du kan köpa det bästa grafikkortet vilket ger bästa möjliga prestanda i högre upplösningar, men med en hög prislapp som resultat.
Med moderna spel är stöd för ray tracing en annan aspekt som dels påverkar bildkvaliteten i positiv bemärkelse, och prestanda i negativ bemärkelse. Den som vill kombinera högre upplösningar som 1440p och 4K med ray tracing behöver rejält med hästkrafter i grafikkortet för att ens uppnå rimlig bilduppdatering.
Nvidias lösning på denna problematik heter DLSS, Deep Learning Super Sampling, som nu är uppe i version 2.0. Genom att använda arkitekturens Tensor-kärnor ger DLSS 2.0 bättre prestanda genom att rendera färre pixlar och sedan använda AI-beräkningar för att generera bilder vid högre upplösning. Det låter bra, men hur bra är det i praktiken?
I denna artikel ska vi förklara hur DLSS 2.0 fungerar och hur det kan användas för att uppnå bra ray tracing-prestanda i upplösningarna 1 920 × 1 080 pixlar (1080p) och 3 840 × 2 160 pixlar (4K). Spelet som agerar testbädd är finska utvecklaren Remedy Entertainments utmärkta övernaturliga actiontitel Control, som utöver en lyckad implementation av ray tracing även stöder just DLSS 2.0.
Testsystem
Egenskap | Specifikation |
---|---|
Processor | AMD Ryzen 9 3900X |
Grafikkort | MSI GeForce RTX 2080 Super Gaming X Trio |
Moderkort | MSI X570 Godlike |
Primärminne | 2× 8 GB G Skill Trident Z RGB |
Processorkylare | Noctua NH-U12A |
Lagring | Samsung 860 EVO 1 TB |
Nätaggregat | Seasonic Prime Ultra Titanium 1 000 W |
Chassi | Streacom BC1 Open Benchtable |
Skärm | Dell P2415Q |
Operativsystem | Windows 10 Professional 64-bit (2004) |