Webbläsaren Mozilla Firefox lanserades för första gången år 2002, då under namnet Phoenix. Dess popularitet har varierat genom åren, men knep som mest drygt 32 procent av internetanvändare år 2009. Sedan Google introducerade Chrome har siffrorna fortsatt sjunka. Mellan 2018 och 2021 förlorade Firefox hela 19 procent, motsvarande nästan 50 miljoner användare.

Firefox är om man får tro förra veckans snabbkoll på SweClockers ett populärt alternativ i forumet. Hela 38 procent svarade att de primärt använder Firefox, strax efter Chrome med 40 procent. Dessa siffror bör tas med en nypa salt, särskilt då det är en tydlig kontrast jämfört med både global och nationell statistik.

Enligt Statcounter ligger Firefox globala marknadsandel av datoranvändare på låga 7,6 procent. I Sverige har Firefox en marginellt högre andel på 7,7 procent och webbläsaren placerar sig på fjärde plats för båda delar. Den ledande webbläsaren är Google Chrome, vars globala marknadsandel ligger på 68,6 procent. Detta följs av Apples Safari och Microsoft Edge på 9,5 procent respektive 8,2 procent. Efter Firefox följer webbläsare som Opera och Internet Explorer på några procent vardera.

Det som skiljer Firefox ur mängden är att det är en av mycket få plattformsöverskridande webbläsare som inte baseras på Googles Chromium-motor. Som namnet avslöjar nyttjar Chromium av Chrome, men även Microsoft Edge, Opera och Vivaldi bygger alla på Chromium. Bland de mest populära alternativen är det endast Firefox och Safari som fortfarande nyttjar en egen motor. Det sistnämnda alternativet är dock exklusiv för Apples enheter, då det inte finns någon officiell Linux-version och Safari för Windows inte längre utvecklas.

Firefox mötte kritik under 2016 för bristande säkerhet och något sämre prestanda än konkurrenterna Chrome och Edge. Mozilla har sedan dess gjort stora förändringar i Firefox. Likt andra webbläsare körs sedan 2018 allt webbinnehåll i "sandlådor" som isolerar innehåll dels mellan olika flikar, dels från resten av systemet. De har även valt att ta ställning i integritetsfrågor och erbjuder flera inställningar och valmöjligheter för användare som vill förhindra spårning och datainsamling.

Firefox minskande marknadsandel och allt mindre användarbas hotar webbläsarens fortsatta existens. En stor del av Mozillas intäkter för Firefox består av det Google och andra sökmotorer betalar för att vara det förinställda alternativet. Fortsätter antalet användare minska lär sökmotorernas intresse svalna och webbläsaren riskerar förlora sin största källa till intäkter. En förlust av en av de få webbläsare som inte är Chromium-baserad minskar inte bara utbudet för användare. Det skulle även bädda för en marknad med låg, om inte obefintlig, konkurrens.

Chromium har öppen källkod vilket tillåter webbläsarutvecklare att modifiera och vidareutveckla sina varianter. Det kvarstår dock att Google dominerar marknaden, mycket likt hur Microsoft dominerade med Internet Explorer för två decennier sedan. Fortsätter Firefox tappa användare kan det resultera i att Chromium-baserade webbläsare blir det enda kvarvarande alternativet.