Loot-lådor har varit ett hett ämne inom spelbranschen de senaste åren. Konceptet går ut på att spelare kan betala pengar för att öppna digitala värdepaket vars innehåll är okänt. Dessa kan låsas upp genom att betala en summa antingen via spelens inhemska valuta, eller med verkliga pengar.
Ardalan Shekarabi (S), socialförsäkringsminister med ansvar för spelfrågor.
Ett flertal länder har infört lagar eller inlett utredningar runt lagar som förbjuder alternativt begränsar bruket av loot-lådor i spel. I Sverige har Konsumentverket sedan 7 juni 2018 undersökt hur konceptet påverkar unga spelare, en rapport som nu lämnas över till en särskild grupp vid namn Spelmarknadsutredningen.
Konsumentverkets rapport konstaterar att spellagen, som varit gällande sedan 1 januari 2019, inte är tillräcklig för att hantera det spel om pengar som loot-lådor medför. I samtal med Dagens Industri konstaterar socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) att den nuvarande lagens bristande utformning sätter unga spelare i riskzonen.
Regeringen menar att frågan om lootlådor ska ses som en fråga som rör spel om pengar, därmed innebär det också att vi har nolltolerans mot att barn lockas in till spelande om pengar
Ardalan Shekarabi lyfter vidare fram att nuvarande lagstiftning inte är anpassad för att hantera mekanismer som loot-lådor, och kan därmed inte garantera att barn inte utsätts för spel om pengar. Som resultat av detta anser regeringen att nationell lagstiftning är en nödvändighet om inte branschen frivilligt upphör med dessa mekanismer.
Är det så att ett enda barn i Sverige lockas in i problemspelande på grund av datorspel som riktas till minderåriga är det ett misslyckande, och vi måste visa krafttag här
Spelmarknadsutredningens pågående uppdrag fick tilläggsdirektiv i april 2019, där utökningarna innefattade bland annat frågan om att minska skadeverkningarna av spel som sker online. Utredningen är pågående och gruppen väntas avsluta sitt arbete senast 31 oktober år 2020.
