Ok, detta blir ett långt svar.
Själv ingår jag i en förening som är i drift sedan snart 3 år.
Vi är nog den enda föreningen i Sverige som drivit igenom detta projekt som en ideell förening som är momsregistrerade under byggnationen.
Alla andra är ekonomiska föreningar.
Fiberlotsar är rent skräp, de kan ingenting.
Vi hade ingen hjälp av någon lots, för det fanns inte då, och det gick finemang ändå.
Om vår förening
- Föreningen äger fibernätet med tillhörande markavtal.
- Föreningen har tecknat avtal om tjänsteleveranser med en leverantör för allt. Det är då ett s.k stängt nät. Inga andra kan leverera tjänster.
- Föreningen tog kontakt med andra leverantörer, Men det var tydligen för jobbigt av olika anledningar.
Detta avtal är väldigt förmånligt för oss medlemmar i föreningen. 300 skr/mån för alla tjänsterna, IP-tele,IP-teve och bredband 100/10.
Det ingår två HD teveboxar. Vi kunde köpa till en tredje inspelningsbar för rabatterat pris. Inget tillägg av krypteringsavgifter på den tredje boxen.
Vi har en Technicolor 789 som router som vår tjänsteleverantören står för. Denna har fungerat fin fint. Oavsett gnället här på forumet.
- Föreningen kopplade in sig i en av två telestationer i området. (Den andra hade ingen fiber fram till sig, så den gick inte att använda.)
- Föreningen har c:a 120 medlemmar, varav c:a 100 använder tjänsterna.
De övriga är "sommarstugor" som inte vill sitta med "Svarte Petter" längre fram. För det blir inte "billigare" senare.
När nätet väl är byggt kan inte föreningen ansöka om bidraget igen för enskilda som inte gått med från början.
Utan då blir det självkostnadspris. Vi har i dagsläget några i "byn" som ångrar sig bittert att de inte är med.
Nu till själva projektet.
- Det tog c:a 2 år från intresseanmälan kom ut, tills vi var i drift.
- Det kostade oss medlemmar 14500:-.
- Föreningen samgrävde, d.v.s lade ner vatten i samma fåra. Vattnet var anledningen till att frågan med fiber kom upp överhuvudtaget.
(Det var nämligen en framsynt bonde som ställde frågan. Och vips så fanns det en fiberförening.)
- Föreningen projekterade och följde upp nedläggningen av rören.
- Föreningen hade tur att få med en pensionär med erfarenhet av kontakt med myndigheter.
Denna gubbe borde få konungens medalj av största storleken. Det var han som skötte allting.
Han till och med stegade upp med hjälp av en handhållen GPS, antal meter nedlagd slang.
(Det är oftast ingen som vill ta tag i och leda dessa projekt)
Ex. Vi har en förening i närområdet, där man inte gör ett skit, utan sitter och bräker som ett dagisbarn. Då tar det tid kan jag lova.
- Vi har järnkoll med ledningskartor osv.... för föreningens fibernät. Vi har den "gröna remsan" Finns på ledningskollen.
- Vi har haft, vad jag vet, två stycken som haft problem sedan starten, en hade en dålig terminering i fiber till koppar omvandlaren. Fiberfirman fixade Samt en som hade problem för ett tag sedan med omvandlaren. Vi hade en ny i föreningen, var löst på ett par timmar.
Nu till svar på dina frågor.
"1. Hur djupt lägger man fiber i marken? Hörde lite i bakgrunden under mötet att de pratade om grävdjup, hörde väl mest slutklämmen som var i stil med, "man gräver ju inte på samma djup på egen tomt"."
Svar: Vår slang ligger på minst 40 cm djup. Det är här det är frostfritt, samt vi har klafsat över odlingsmark, dör ligger den på 1m djup. Detta är generellt för föreningen. På min tomt kommer den in på 1 m djup, har vatten också, slutar med c:a 40 cm närmast huset. Jag skulle rekommendera att trycka ner den till frostfritt djup. Så den slipper "vandra upp ur gräsmattan" längre fram.
2. Hur mycket "böj" klarar fibern? 90 grader runt en husknut eller "stryper" man fibern?"
Svar: Fiberns böjning kan ni skita i. Detta tar entreprenören hand om.
Du bestämmer var fibern skall in i huset och ser till att det blir grävt dit med slangen.
När sedan fiberinstallatören kommer så skall han fixa till detta.. Din fråga är endast intressant om du själv skall flytta fibern i ett senare skede.
"3: I dubbel slang löst på botten eller gräva ner i botten, men det är väl mer fiberentreprenören som behöver bry sig om bäckar och sånt."
Än en gång, skit i detta. Det är grävarens huvudvärk.
"4. Grävning på egen tomt. Som jag fattade skulle man få rören men att grävningen skulle man få stå för själv via eget arbete eller firma med rotavdrag. Enligt föredragaren skulle det inte vara någon högre kostnad. Någon med ungefärlig pejl på vad det skulle kunna hamna på? Bor på en tomt som är "långsmal" så det blir en bra bit från vägen till huset."
Svar: Kan ni i föreningen få igenom att grävning fram till huset ingår, grattis. Vi hade grävning fram till tomtgräns som regel. Inom tomten är det fastighetsägaren som ansvarar. Med en regel om fram till tomtgräns, planera var du vill att fibern skall komma in i huset. Var lite fiffig här nu och tänk till. Ta reda på var närmaste kopplingsbrunn kommer att finnas. (Kopplingsbrunn, där en tjock fiberkabael med många fibrer i sig delas upp och kopplas samman med fibrerna till fastigheterna.)
"5. Utrustningen i hemmet lät som den skulle kopplas upp av Zitius (i vårt fall). Ingår utrustningen i de 20.000 man skulle få betala för den? (Förstår att det kan diffa landet runt)"
Svar: Routern ingår, denna tillhandahålls av tjänsteleverantören. Routern hanterar, i nyare anläggningar, alla tre tjänsterna- IP-tele, IP-teve och bredband.
Det skall även ingå en fiber till koppar omvandlare. Vår förening har ett par stycken av dessa i reserv. För om det skulle krångla på kvällar och helger t.ex. Ingen tjänsteleverantör åker ut akut 24/7, för en abonnent som har problem med omvandlaren.
Nu till varför föreningen skall äga fibernätet.
Anledningen till att man vill skapa föreningar som bygger fibernät på utanför tätorterna. Det är markavtalen. Det är ju liksom betydligt enklare att grannar emellan kommer överens med markavtalen. I vår förening så klafsade vi runt en del på odlingsmark som var sådd (våren). Då började gapas och skrikas om markersättnig från markägaren. En försökte till och med att "utpressa" föreningen på ett korkat sätt. Detta dog ut snabbt eftersom vi var en ideell förening och inte ett vinstdrivande företag som t.ex Vattenfall. "Utpressaren" drog öronen åt sig när vi sade till vederbörande att då går vi runt och du får inte vara med. "Pillutta dig va!". (Det finns mer historier om samma tomtebloss i samband med detta)
I alla fall, föreningens mest värdefulla tillgångar är markavtalen. Dessa markavtal är mycket intressanta för allahanda profitörer.
Ex. ni kan teckna egna avtal om tjänsteleveranser, ni kan sälja av hela skiten till Skanova (helågt dotter bolag till Telia, ansvara för telestationerna) och dela ut pengarna til medlemmarna samt döda föreningen.
Nu till hur man gör hemma när tjänsterna kommer och lite om "routern"
Jag har sett och läst det allmänna struntpratet om 789 som ingår hos oss.
- WiFi'n fungerar så där. Köp hem en Ubiquiti AP, finns hos Kjell o Company. Så är den saken löst.
- Har sett till att brygga en av LAN portarna på 789:an för internet access, och satt en egen router efter 789:an.
Jag får en publik IP-adress i min router. Det får man inte annars.
Detta gjorde tjänsteleverantören utan mankemang. I och med att jag bryggade 789:an för internet, så stängdes WiFi'n i routern av.
- Jag får helt enkelt sköta sånt själv, tack för det.
- Signalen för teveboxen/arna kommer ut från resterande gula portar på baksidan 789:an (3 st).
. Telefon är en separat kontakt på baksidan 789:an.
- Denna 789:a kan ersättas med en switch som hanterar VLAN, om man inte behöver använda IP-tele. Eftersom Bredband och Teve ligger på olika VLAN.
Detta finns beskrivet i minst två trådar med färdiga lösningar här på forumet. (De använder Netgear smartswitchar i exemplen)
- Och nej, du skall inte använda ev. trådlösa lösningar för att distribuera till din/dina teveboxar. Detta fungerar kanske bra i en lägenhet,för lata stadsbor.
Dra kabel latmask! Det är vanlig nätverkskabel det handlar om.
Tror jag fick med det mesta. Annars fråga på.
