Fysiktråden (dina fysikproblem här!)

Permalänk
Medlem

Hur räknar jag på en vattenjet stråle?

Visa signatur

Är inte linux en billig kopia av ms-dos?

Permalänk
Hedersmedlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av akn3
Hur räknar jag på en vattenjet stråle?

Det finns många sätt; främst beror det på vad det är du vill räkna ut.

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Elgot
Det finns många sätt; främst beror det på vad det är du vill räkna ut.

jag vill ju räkna dimensioner, tryck och effekt.

Visa signatur

Är inte linux en billig kopia av ms-dos?

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av akn3
jag vill ju räkna dimensioner, tryck och effekt.

Du får nog vara lite mer specifik.

Visa signatur

If the answer to any question requires a leap of faith, is it really an answer at all?

Permalänk
Medlem

har funderat lite på det här med vattenjet, och det måste ju finnas lite matematik och fysik bakom det.

Visa signatur

Är inte linux en billig kopia av ms-dos?

Permalänk
Hedersmedlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av akn3
har funderat lite på det här med vattenjet, och det måste ju finnas lite matematik och fysik bakom det.

Det är väldigt få företeelser som det inte "ligger matematik och fysik bakom". Är det något särskilt du vill räkna ut?

Permalänk
Medlem

hoppas att den här bilden säger lite mer av det som jag funderar på

http://pici.se/pictures/xpzitFxGr.png

Visa signatur

Är inte linux en billig kopia av ms-dos?

Permalänk

En vagn med massan 1,0 kg har hastigheten 1,2 m/s och kolliderar med en stillastående vagn med massan 1,5 kg. Vid stöten fastnar de i varandra. Beräkna vagnarnas hastighet efter stöten.

Jag fattar inte hur jag ska göra, hur simpelt de än verkar.
Denna formeln ska man ta hjälp av; m1v1 + m2v2 = m1u1 + m2u2

Visa signatur

Cooler Master Cosmos - E4400 @ 3 Ghz + True - Evga nForce 650i ultra - Sapphire HD4850 - Corsair 5400 TWINX2 2048Mb - Corsair HX620 - Samsung 206BW

Permalänk
Hedersmedlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av akn3
hoppas att den här bilden säger lite mer av det som jag funderar på

http://pici.se/pictures/xpzitFxGr.png

Vilka värden är givna egentligen? Flödet är rimligen lika stort i den stora delen av röret som i den lilla, och om man vet detta kan man använda Bernoullis ekvation ( http://sv.wikipedia.org/wiki/Bernoullis_ekvation ) för att räkna ut vilket tryck som råder. För effekt borde man kunna använda till exempel P = p*dV/dt.

Citat:

Ursprungligen inskrivet av Tha Rostock
En vagn med massan 1,0 kg har hastigheten 1,2 m/s och kolliderar med en stillastående vagn med massan 1,5 kg. Vid stöten fastnar de i varandra. Beräkna vagnarnas hastighet efter stöten.

Total rörelsemängd före skall vara lika med total rörelsemängd efter.
Före: m1*v1 + m2*v2 = 1,0*1,2 + 1,5*0 = 1,2 kgm/s
Efter: då vagnarna fastnar i varandra kan de behandlas som en vagn med massan 1,0 + 1,5 = 2,5 kg. Rörelsemängd = 2,5*u.

1,2 = 2,5u => u = 1,2/2,5 = 0,48 m/s.

Permalänk
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Elgot

Total rörelsemängd före skall vara lika med total rörelsemängd efter.
Före: m1*v1 + m2*v2 = 1,0*1,2 + 1,5*0 = 1,2 kgm/s
Efter: då vagnarna fastnar i varandra kan de behandlas som en vagn med massan 1,0 + 1,5 = 2,5 kg. Rörelsemängd = 2,5*u.

1,2 = 2,5u => u = 1,2/2,5 = 0,48 m/s.

Tack Elgot
Fasen va enkelt det var egentligen ... ibland är man korkad.

Visa signatur

Cooler Master Cosmos - E4400 @ 3 Ghz + True - Evga nForce 650i ultra - Sapphire HD4850 - Corsair 5400 TWINX2 2048Mb - Corsair HX620 - Samsung 206BW

Permalänk

har en fråga här.

av metallerna : järn , koppar och kromnickel , vilken leder värme bäst?
Jag vet att svaret är koppar, men varför leder den bättre än de andra två?
har det nått att göra med hur snabbt elektronerna sätts i rörelse eller?
Tacksam för svar

Permalänk
Hedersmedlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av ultra_experience
av metallerna : järn , koppar och kromnickel , vilken leder värme bäst?
Jag vet att svaret är koppar, men varför leder den bättre än de andra två?
har det nått att göra med hur snabbt elektronerna sätts i rörelse eller?

Ja, lättrörliga elektroner underlättar. Se även http://en.wikipedia.org/wiki/Heat_conductivity och http://en.wikipedia.org/wiki/Wiedemann-Franz_law

Permalänk
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Elgot
Ja, lättrörliga elektroner underlättar. Se även http://en.wikipedia.org/wiki/Heat_conductivity och http://en.wikipedia.org/wiki/Wiedemann-Franz_law

Någon som kan skriva en enklare förklaring på det här(grundskola-nivå)
tack

Permalänk

En 238/92 U-kärna som är i vila, sänder ut en alfapartikel och omvandlas till en 234/90 TH-kärna. Alfapartikeln får hastigheten 1,4*10^7 m/s.
a) Beräkna TH-kärnans hastighet.
b) Förklara varför alfapartikeln och Th-kärnan måste röra sig i motsatta riktningar.

Visa signatur

Cooler Master Cosmos - E4400 @ 3 Ghz + True - Evga nForce 650i ultra - Sapphire HD4850 - Corsair 5400 TWINX2 2048Mb - Corsair HX620 - Samsung 206BW

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Tha Rostock
En 238/92 U-kärna som är i vila, sänder ut en alfapartikel och omvandlas till en 234/90 TH-kärna. Alfapartikeln får hastigheten 1,4*10^7 m/s.
a) Beräkna TH-kärnans hastighet.
b) Förklara varför alfapartikeln och Th-kärnan måste röra sig i motsatta riktningar.

Tänk på att rörelsemängden alltid bevaras.

Visa signatur

alla forumedlemmar skapar glädje.
vissa när de loggar in.
andra när de loggar ut.

Permalänk
Citat:

Ursprungligen inskrivet av rankko
Tänk på att rörelsemängden alltid bevaras.

Mjo jag vet men kommer inte i underfund med hur jag ska ställa upp det :/

Visa signatur

Cooler Master Cosmos - E4400 @ 3 Ghz + True - Evga nForce 650i ultra - Sapphire HD4850 - Corsair 5400 TWINX2 2048Mb - Corsair HX620 - Samsung 206BW

Permalänk
Medlem

Du vet alfa-partikelns hastighet samt massa, du vet också Th-kärnans massa.

Så det borde bli: m(th)*(-)v(th) + m(a)*v(a) = mv(före)
Där har du en okänd som du kan lösa ut.

Eller?

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Tha Rostock
Mjo jag vet men kommer inte i underfund med hur jag ska ställa upp det :/

P1=P2

P=m*v

m1*v1=m2*v2

I det här fallet Alfapartikelns rörelsemängd = TH-kärnans rörelsemängd
Deras rörelsemängd måste ta ut varandra.

Visa signatur

alla forumedlemmar skapar glädje.
vissa när de loggar in.
andra när de loggar ut.

Permalänk
Citat:

Ursprungligen inskrivet av ultra_experience
Någon som kan skriva en enklare förklaring på det här(grundskola-nivå)
tack

Kan någon vara snäll och svara.
Behöver svar under natten.

Tack

Permalänk

Löste det nu, tack Rankko och Hordac.

Visa signatur

Cooler Master Cosmos - E4400 @ 3 Ghz + True - Evga nForce 650i ultra - Sapphire HD4850 - Corsair 5400 TWINX2 2048Mb - Corsair HX620 - Samsung 206BW

Permalänk

Har säkert missat något extremt lätt men jag har kört fast.

En sten glider över en glatt yta med begynnelsehastigheten 3 m/s. det tar 30 m för stenen att stanna. stenen väger 19 kg.

fråga 1: hur lång tid tar det för stenen att stanna?

fråga 2: hur stor är den bromsande kraften i förhållande till stenens tyngd?

gärna lösningar. tack på förhand

Permalänk
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Dranshmont
Har säkert missat något extremt lätt men jag har kört fast.

En sten glider över en glatt yta med begynnelsehastigheten 3 m/s. det tar 30 m för stenen att stanna. stenen väger 19 kg.

fråga 1: hur lång tid tar det för stenen att stanna?

fråga 2: hur stor är den bromsande kraften i förhållande till stenens tyngd?

gärna lösningar. tack på förhand

Utgå ifrån Newtons rörelse ekvation f=ma => f=m * ds/dt * dv/dt => f*ds=m*v*dv integration av sträckan från 0-30 och hastigheten från 3-0 ger uttrycket f[N]*30[m]=-19[kg]*3^2[m^2 / s^2] / 2
Ekvationen ger efter att f löses ut f=-2,85 N detta är alltså den kinetiska friktionskraften som ger stenen dess negativa acceleration.

För att få reda på tiden så används f=m*a igen, f=m*dv/dt => f*dt=m*dv integration från tiden 0-x och hastigheten 3-0 ger uttrycket f[N]*x[s] = -m[kg]*3[m/s] alla storheter är kända förutom x som enkel löses ut x[s] = -19[kg]*3[m/s] / -2,85[N] = 20 s

Förhållande mellan stenens tyngd och friktionskraften som verkar blir 2,85 [N]/(19*9,82) [N] = 0,015

Svaret på frågorna blir då:

1) 20s
2) 0,015

Hoppas det hjälpte och att jag har räknat rätt =P

Permalänk
Medlem

En liten rättelse bara: f != m * ds/dt * dv/dt
a = dv/dt = ( dv/dt ) *v/( ds/dt ) = ( dv/ds ) *v

Det blir visserligen rätt sen iaf, men det kan vara svårt om man ska förstå hela lösningen.

Visa signatur

Don't Panic
Studerar

Permalänk
Medlem

Eller, om man vill göra det lite lättare för sig, så tänker man på att det är en konstant acceleration och vet därmed att medelhastigheten är halva topphastigheten.

Vm = 1.5m/s

Det ger att tiden är 30/1.5 = 20s

Energi (arbete) är sedan kraft * sträcka; E = Fs <=> E/s = F

s = 30
E = Ek (kinetisk energi) = v^2*m/2 = 3^2*19/2

Detta ger att F = 3^2*19/(2*30) = 9*19/60 = 2.85

Bromsande kraft i förhållande till stenens tyngd blir då 9/60 = 2.85/19 = 0.15

1) 20s
2) 0.15

Mindcircus: Varför har du med g i din uträkning av 2)?

Visa signatur

If the answer to any question requires a leap of faith, is it really an answer at all?

Permalänk
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Zartax
Eller, om man vill göra det lite lättare för sig, så tänker man på att det är en konstant acceleration och vet därmed att medelhastigheten är halva topphastigheten.

Vm = 1.5m/s

Det ger att tiden är 30/1.5 = 20s

Energi (arbete) är sedan kraft * sträcka; E = Fs <=> E/s = F

s = 30
E = Ek (kinetisk energi) = v^2*m/2 = 3^2*19/2

Detta ger att F = 3^2*19/(2*30) = 9*19/60 = 2.85

Bromsande kraft i förhållande till stenens tyngd blir då 9/60 = 2.85/19 = 0.15

1) 20s
2) 0.15

Mindcircus: Varför har du med g i din uträkning av 2)?

För att det frågas efter förhållande mellan tyngden och friktionen, inte massan och friktionen.

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Mindcircus
För att det frågas efter förhållande mellan tyngden och friktionen, inte massan och friktionen.

Mm..., blandar alltid ihop vilken som är vilken av tyngd och vikt.

Visa signatur

If the answer to any question requires a leap of faith, is it really an answer at all?

Permalänk
Medlem

En boll, färdas på en plats. Platsen tillåter bollen att accelerera för varje halv avklarad sträcka av den totala sträckan.

Bollen ska från A till B, vi säger bollen har startar på 1km per timme, vi kan även säga att mellan A och B är det 1km.

Bollens hastighet när det är 500m kvar = 2km/h
Bollens hastighet när det är 250m kvar = 2km/h
Bollens hastighet när det är 125m kvar = 2km/h
Bollens hastighet när det är 62,5m kvar = 2km/h

Ja ni fattar, vad händer med bollen?

Detta kanske inte är fysik, men vill gärna veta. Bollen måste väl uppnå oändlig energi och bli ett svarthål?

Visa signatur

pff

Permalänk
Hedersmedlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av murkaz
En boll, färdas på en plats. Platsen tillåter bollen att accelerera för varje halv avklarad sträcka av den totala sträckan.

Bollen ska från A till B, vi säger bollen har startar på 1km per timme, vi kan även säga att mellan A och B är det 1km.

Bollens hastighet när det är 500m kvar = 2km/h
Bollens hastighet när det är 250m kvar = 2km/h
Bollens hastighet när det är 125m kvar = 2km/h
Bollens hastighet när det är 62,5m kvar = 2km/h

Ja ni fattar, vad händer med bollen?

Detta kanske inte är fysik, men vill gärna veta. Bollen måste väl uppnå oändlig energi och bli ett svarthål?

Förutsatt att man verkligen har en plats som tillåter sådant kommer man förmodligen få hög hastighet till slut, men vårt universum är typiskt inte en sådan. Ljushastigheten är till exempel den övre gränsen för hastighet, men redan tidigare stöter man på problem; halvering av sträckan leder snabbt till mycket korta avstånd - om man inte tröttar tidigare har man till exempel efter 125 halveringar (vid 126 km/h) endast en plancklängd kvar till målet och då börjar det nog kännas meningslöst att fortsätta räkna...

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Elgot
Förutsatt att man verkligen har en plats som tillåter sådant kommer man förmodligen få hög hastighet till slut, men vårt universum är typiskt inte en sådan. Ljushastigheten är till exempel den övre gränsen för hastighet, men redan tidigare stöter man på problem; halvering av sträckan leder snabbt till mycket korta avstånd - om man inte tröttar tidigare har man till exempel efter 125 halveringar (vid 126 km/h) endast en plancklängd kvar till målet och då börjar det nog kännas meningslöst att fortsätta räkna...

men avståndet är väl oändligt? Alltså man kan väl vara hur noggrann som helst?

Visa signatur

pff

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av murkaz
men avståndet är väl oändligt? Alltså man kan väl vara hur noggrann som helst?

Du menar kontinuerligt? Nja, om det tvistar de lärde.

Visa signatur

If the answer to any question requires a leap of faith, is it really an answer at all?