Börja jobba som programmerare.

Angående hemarbete så är vi ju i en ganska speciell situation nu och jag tror inte särskilt många företag har landat i hur det kommer att se ut framåt. Mitt företag gillade inte hemarbete som princip innan, även om cheferna i allmänhet godkände det utan snack. Men nu har vi ju i princip jobbat hemma i nästan två år och vad jag förstår har det funkat bra, vi har fått mer gjort nu trots att vi är färre personer liksom. Dock har det ju mer satt fokus på cheferna, de har liksom inte så mycket att göra nu när folk sköter sig själva. Egentligen hade de inte mer att göra innan förstås men de kunde ju tro att de gjorde nytta när de gick runt och "kollade läget" (eller störde), vilket är svårt idag. Sen sa vi upp en massa konsulter i början av pandemin, och de är ju inte chefer i allmänhet, så antalet anställda per chef eller administrativ person har ju verkligen gått nedåt. Så jag misstänker att ledningen väldigt gärna vill tvinga in alla till kontoret inom kort. Samtidigt har de ju fattat att det är arbetstagarens marknad och varenda grej de gör som försämrar för de anställda gör att folk slutar, så vi får se vart vi landar. Mitt förra jobb däremot lät oss jobba hemma i princip obegränsat, om det inte var viktiga möten eller så. Det var bara att säga till på morgonmötet att man var hemma idag, eller kom in efter lunch eller så.

Lönen du har fått citerad känns något överskattad. Nyexade från universitetet får inte de lönerna ens, hos oss eller häromkring i alla fall, så att man skulle få det efter ett halvårs utbildning är nog önsketänkande. Det sagt så tjänar man ju ändå rätt bra och löneutvecklingen är ju i allmänhet väldigt bra speciellt om man byter jobb och så. Sen spelar ort ganska stor roll för lönen, så i Stockholm tjänar man bäst och ju mindre ort desto sämre lön liksom, med viss variation baserat på situationen i en specifik stad och så.

Flextid och liknande är rätt standard i branschen. Det betyder dock sällan att man kan styra helt själv utan man lär behöva vara med på ett dagligt möte på morgonen exempelvis. På mitt jobb har man sagt att vi bör vara tillgängliga mellan nio och femton, utöver det får man flexa som man vill. I allmänhet så är också lunchtiden, alltså 11-13 typ, mötesfritt så man kan ju ta en långlunch eller hinna med både ärenden och mat exempelvis. Sen händer det förstås att man har ett viktigt möte före eller efter emellanåt ändå, och det får man ju ta. Men om inget är bokat typ imorgon efter tre så kan de inte räkna med att jag är tillgänglig då. Och man kan ju alltid lägga in privata grejer i ens jobbkalender så att folk ser att man är upptagen och då bokar de inte möten då.

När det gäller övertid så varierar det. Är man konsult exempelvis så tar man ju betalt för de timmar man jobbar, om man får extra betalt för övertid eller ej är en sak mellan konsulten och konsultbolaget liksom, och är förstås reglerat i avtalet mellan företaget man jobbar på och konsultbolaget. Det är inte alltid avtalen medger övertid alls för konsulterna. Mitt avtal just nu har avlöst övertid, alltså får vi bara en timme flex för varje övertidstimme, som kompensation får vi en extra semestervecka. Jag tror dock inte det är så bra relativt branschen, vad jag förstår får de flesta sex veckor semester oavsett om de har övertid eller ej. Å andra sidan kan jag nog räkna antalet övertidstimmar över fyra år på min ena hand så jag ska inte gnälla över det. Sen tillkommer andra grejer, är vi ute hos någon kund långt bort får vi extra ersättning för det exempelvis.

27-30 låter väldigt lågt även om jag håller med om att 44 låter väldigt högt. När jag började i branschen, för typ nio år sedan, hade jag en ingångslön via ett ganska pissigt konsultbolag på 28,5 och när jag gick över till bolaget jag jobbade på efter knappt ett år fick jag väl runt 31 har jag för mig.

Edit: Enligt Unionen så ser det ut som: https://www.unionen.se/rad-och-stod/om-lon/marknadsloner/syst...

Jag tror det som försvårar för TS här är förväntan att få ett välbetalt distansjobb vilket förmodligen är omöjligt oberoende av bransch. Vill man inte flytta så är det ett säkrare kort att utbilda sig inom något där jobben är mer platsoberoende såsom vård och omsorg exempelvis.

Det här är ju extremt personberoende men att i ditt exempel inte kunna byta karriär för att man inte kan bli bra är bara BS (med den logiken så skulle livet vara extremt statiskt efter 40 haha). De flesta är för lata och bekväma för det och det är absolut största skälet att folk surar kvar på samma jobb länge.

I vilket fall kudos till TS som faktiskt vill ta tag i att byta och göra nåt annat.

Med den (antagligen) begränsade kunskapen du har inom området så skulle jag ha svårt att se att du kan börja jobba distans på ett företag direkt. Eventuellt om något företag har löst distansarbete riktigt riktigt bra och fått in bra rutiner för det, då kanske det skulle gå. Men det hänger mycket på företaget.

Men min erfarenhet säger att man i början behöver vara på plats om man är så pass junior, då hjälpen behöver vara lättillgänglig, annars tar det för långt tid att komma igång. Men med det sagt så finns det säkert många bolag som lyckats med detta.

Lönen däremot är tyvärr helt fel. Räkna med ingång på omkring 32-35k i Stockholm. Efter ca 5-8 års erfarenhet kan du nå 50k. Jag själv har gått från 30k till 50k på 6år, men då har jag en civilingenjörsutbildning i bagaget (dock lite orelaterad utbildning). Idag spelar utbildning inte alls lika stor roll, krävs verkligen inte någon master, eller ens kandidat, även om det på vissa arbetsplatser kan hjälpa i urvalet.

Edit: Angående lönen så kanske det är så att du gått på uppgifter från någon utländsk källa eller där de utgått från arbetsgivarens lönekostnader. I Sverige har vi ju arbetsgivaravgift, en skatt på din lön, som arbetsgivaren betalar innan du ser den, och innan du sedan betalar skatt. Så 32k i månadslön, kostar arbetsgivaren motsvarande 42k. 42k i månadslön kostar arbetsgivaren ca 55k.

Nu får vi skilja på att bli briljant på ett område och konkurrenskraftig på ett område (det förstnämnda är det få som är oavsett bransch). Länka gärna till någon relevant forskning om detta, skulle vara intressant att se vilka confounding factors (om några) som tagits i beräkning.

Om TS faktiskt är intresserad av att programmera och vill jobba med det så får vi inte skrämma bort hen:)

Den lönen kommer du med högsta sannolikhet inte få, du ska vara glad att du ens får ett jobb med en ingångslön på runt 30k, beroende på stad då. Jag läste en kandidat i datavetenskap och programmerade väldigt mycket på min fritid för att kunna ha mer att visa upp än gemene man som studerade. Det var väldigt tufft att komma in någonstans, många många timmar av intervjuer, kodtest, tekniska samtal osv. Men tillslut gav det sig.

Jag tänkte som du i början att försöka landa ett heltidsjobb på distans, men det är svårt! Särskilt om man är helt ny i branschen.

Som många andra sagt så lär du knappast få 40+ i månaden, skulle ärligt bli förvånad om du för över 30 efter en bootcamp-utbildning. Jämför då med högskole och civilingenjörsutbildningarna där lönerna är 28 000–35 000 och 31 000–36 500 respektive för nyexaminerade.

Många företag ser gärna att du antingen har en gedigen utbildning inom programmering eller att du har några års erfarenhet inom området där någon innan dem har anställt dig och kan ge bra referenser. Det sätter dig i en ganska tuff sits då du inte kan få tag på dessa snabbt eller alls med den vägen som du föreslår.

Det finns gott om "Riktiga" utbildningar på 2-3 år som ger dig en examen som företag kan lita på. Många kan även göras på distans. Skulle du ändå få ett jobb så lär det inte finnas större möjligheter att jobba hemifrån 100% i början och jag tror att det hade varit väldigt svårt att riktigt komma igång med arbetet på det sättet. När man har blivit varm i rollen så bör det inte vara några problem att få tag i en distanstjänst.