Första kurs C-programmering - hur gå vidare ?

Det kan väl säkert variera lite mellan olika högskolor exakt hur programmet ser ut, men "i princip bara programmering" är inte alls min syn på vad en civilingenjörsutbildning i datateknik innebär.
Snarast mest matte (är väl ett tema i civilingenjörsutbildningar rent allmänt), teoretiska kurser som relaterar till datastrukturer, algoritmer, komplexitet, m.m. Relativt lite faktisk programmering, men det kan väl variera lite beroende på inriktning.

Hoppet på slutet "att göra nya banksystem" känns rätt svårförankrat, men om du har specifika intresseområden så ska du ju definitivt se över vilka utbildningar som kan täcka in vad.

Skilj mellan "att lära sig ett programmeringsspråk" och "att lära sig programmera".
Av rent praktiska skäl brukar inledande programmeringskurser försöka lära ut bägge två samtidigt.
Av de två är "att lära sig programmera" den svåraste och roligaste biten.

Sådana där småfel som att glömma ett semikolon lär man sig snabbt att hantera, och att känna igen när det är det som blivit fel.

Programmering i sig innebär inte så mycket ren matematik - men vissa programmeringsuppgifter kräver väldigt mycker matematik. T.ex. olika varianter av numerisk analys, eller att skriva en motor för 3D-grafik.

En ingenjörsutbildning innehåller en hel del förutom programmering. Exakt vad som ingår varierar ju mellan olika utbildningar, men utgå från att det är en rejäl dos matematik och en del fysik - eller mycket fysik beroende på utbildning.

Elektronik och programmering av elektronik är olika saker, även om det naturligtvis finns en hel del överlapp.

Om du funderar på en högkoleutbildning så skulle jag rekommendera att du tittar på någon av de mer generella civilingenjörsutbildningarna, som t.e.x Teknisk Fysik. Där får du lära dig en hel del om väldigt mycket (Matematik, fysik, elektronik, programmering, signalbehandling, m.m. m.m.) och kan senare specialisera dig mot vad du tyckte var roligast.

Det beror ju helt på vad det är man programmerar. Som du är inne på så involverar all programmering logik och åtminstone lite enkel aritmetik, men hur mycket matematik det är i övrigt beror ju helt på själva problemet som ska lösas.

Om man håller sig till triviala exempel eller en situation där utvecklaren mer eller mindre bara "limmar ihop" redan färdiga lösningar så är det väl ofta inte mer matematik än så. Det är väl dock inte den typ av arbete som en civilingenjörsutbildning egentligen är avsedd för i första hand.

Men om man istället tar mjukvaran till en självkörande bil, ett exempel som du nämnde, så kan du nog räkna med att det är väldigt mycket matematik "under huven".

Nu vet jag inte vilken erfarenhet och kunskap du har av programmering, men här har du lite inspiration (med tanke på det du skrev om mer hårdvarunära och självklrande fordon):

OpenCV (Volvo och sannolikt många flera använder någon liknande plattform i självkörande fordon):
https://docs.opencv.org/3.4.3/df/d65/tutorial_table_of_conten...
https://newatlas.com/volvo-auto-braking-cyclist-detection-sys...

TensorFlow (och machine learning generellt, inte direkt hårdvarunära men mycket bra att ha förståelse för underliggande logik och matematik):
https://www.tensorflow.org/
https://en.wikipedia.org/wiki/Machine_learning
http://colah.github.io/posts/2014-03-NN-Manifolds-Topology/

R (programmeringsspråk med fokus på statistik):
https://en.wikipedia.org/wiki/R_(programming_language)

Oavsett om du går vidare inom programmering eller ej rekommenderar jag att du lär dig lite Regex (implementerat i alla språk jag provat, användbart när helst du behöver extrahera/byta ut små delar i stora mängder data):
https://en.wikipedia.org/wiki/Regular_expression
(exempel:) https://www.regexpal.com/?fam=105773

Nu jobbar jag inte som mjukvaruutvecklare och hade inte det som inriktning efter gymnasiet, men just machine learning och "AI" är det väldigt få som har någon förståelse för alls, och när det kommer till machine learning och big data så är behovet mycket större än tillgången på folk som förstår det och kan utveckla lösningar för det (se bara på vad t.ex. IBM gör med Watson). Statistik och matematisk modellering kopplat till detta är det ännu färre som förstår och kan tillämpa.

För de som tror de vill lära sig programmering brukar jag ge samma råd, kom på något du vill skapa/lösa som du kan göra med hjälp av att programmera. Att programmera är bara själva skrivandet av kod, alltså att översätta i maskinspråk vad du vill att datorn skall göra, om du jobbar rätt kommer du spendera mycket mer tid med penna och papper för att strukturera och bryta ner ditt problem i hanterbara delproblem innan du överhuvudtaget skriver någon kod. Och du kommer lära dig att olika språk (och bibliotek) kommer lämpa sig olika väl för olika problemställningar.

Om du saknar matematiken i den programmering du gjort hittills är det inte nödvändigtvis konstigt, syftet med nästan alla bibliotek, oavsett språk, syftar till att abstrahera bort komplexiteten så att du inte ska behöva tänka på den och bygga något som funkar. Det betyder inte att matematiken inte finns där och inte är viktig, faktum är att det kan vara kul att återskapa funktionalitet som någon redan implementerat för att lära sig själv hur det funkar. Om du skriver kod från grunden så kommer du med tid förstå varför dessa bibliotek finns och varför man efter ett tag hellre spenderar flera timmar på att leta efter någon annan som redan utvecklat en lösning på ett problem istället för att skriva kod själv.

När (och om) du väl hittar ett problem du vill och kan lösa genom att skriva kod, då kommer det vara mycket lättare att navigera i djungeln som är programmering då du blir bättre och bättre på att beskriva (och googla) vad du vill åstadkomma. Om du dessutom (till skillnad från jag själv) förstår matematik och beräkning, så kan du hitta mycket mer eleganta och effektiva lösningar än många andra.

Och sist men inte minst, du kommer behöva skriva mycket kod. Du kommer behöva misslyckas många gånger, komma tillbaka till kod efter några dagar och inte förstå vad den gör eller hur du kunde varit så dum som skrev den som du gjorde. Det är så man lär sig, och vad du lär dig beror mer på hur du väljer att lösa problem än vad ditt problem är.

Edit:

Jag svarar lite kort på denna. Det jag skrev ovan är definitivt inom sfären datavetenskap, det är också det som intresserar mig mer. Någon annan kanske kan berätta mer om deras upplevelser om mekatronikprogram på högskola men jag skulle säga att den stora skillnaden är reglertekniken. Inom mekatronik styr du hårdvara, hårdvara som i allra högsta grad är analog, bara för att du lägger en "etta" på en utgång på t.ex. en PLC betyder det inte att t.ex. en solenoid i samma millisekund ändrar läge. Du måste ta hänsyn till alla parametrar för hårdvaran du styr, vilket för t.ex. förbränningsmotorer som påverkas i allra högsta grad av omgivande temperatur, lufttryck etc.

En dataingenjör, som är ett mycket mer brett begrepp än vad det borde vara, behöver i de allra flesta fall inte bry sig om hur hårdvaran rent elektromekaniskt fungerar, hårdvaran i de flesta fall är datorer som pratar med varandra över kända protokoll, en dataingenjör går inte ut i en serverhall och skruvar i ett rack pga något udda hårdvaruproblem som gör att hennes/hans applikation hänger sig.

Jag skulle rekommendera att du drar nytta av studievägledarna på någon högskola du är intresserad av, de är ju mer pålästa angående skillnaden på de olika programmen samt vad det nu kan finnas för olika specialiseringar. (Inget jag avser att läsa på om, och skiljer ju även en del mellan olika högskolor.)

"Ställ det i kontrast med vad en dataingenjör programmerar." känns svårt. Det är i min mening mer öppet för att kunna vara inom vitt skilda områden.

Om jag skulle gissa lite grovt så skulle jag säga:
Mekatronik: programmet kombinerar mer olika grejer (data, maskin/mekanik, elektronik) för att lära dig något lite mer specialiserat.
Datateknik: mer fokuserat på data-sidan i sig, men i grunden mindre specialiserat vilket användningsområde.

Sedan jobbar förstås folk inte nödvändigtvis med vad deras utbildning var tänkt att leda till, och vad folk lär sig på egen hand och i yrkeslivet är ju ofta mer avgörande än vad de lärt sig under sin utbildning.

Det där är väldigt mycket basics.
Ungefär som division inom matematiken, något man bör kunna göra för hand men i praktiken tar man fram en miniräknare för att göra det.

Själva programmeringen - inte så mycket.
Skillnaden är mest i de domänspecifika delarna - dvs att förstå hur ett tidsrapporteringssystem skall fungera och vara uppbyggt kontra förstå hur ett abs system fungerar. I det senare fallet tillkommer även realtidsaspekter - vissa uppgifter måste system kunna göra inom en utsatt tid.

Framför allt lär de sig mycket mindre programmering, och betydligt mer om mekanik/elektronik.