Högsta skatterna i världen är normalt?

Det blir svårt att argumentera samhällsstrukturer om ditt motargument är din upplevelse av en lärare eller en klass.

Alla ni som gnäller på hög skatt, det är bara starta ett politiskt parti som har frågan att ta bort alla skatter som fråga, få med er en majoritet av svenska röstande och saken är biff. Case closed.
Lycka till.

Problemet är ju att politiker och statliga tjänstemän inte tar ansvar för hur pengarna spenderas, det är ju inte deras pengar och de ställs aldrig till svars för fel de begår.

Här är politiker från alla färger lika kassa, saker upphandlas utan några som helst krav på kvalitén av leverans osv. Ingen kan ju missat hur katastrofalt dåligt en hel del privatisering har skett de senaste åren, gissningsvis för att det finns inga krav på vad som levereras.

Vi ser gång på gång stora projekt kosta multum för att sedan leverera tvivelaktig kvalité, vi har t.ex. nya Karolinska i Stockholm eller Arbetsförmedlingens projekt med nytt system där deras inkompetens resulterade i stora förluster. I ett privat bolag hade personer fått sparken så det stod härliga till och gissningsvis varit brända i branschen efter det. Så länge det inte finns konsekvenser för de som spelar roulette med skattepengarna så kommer de göra det.

För övrigt är jag för privatisering då man automagiskt får lite sådana krav på dig inom det området som privatiserats, dock kan det inte fungera utan extrema riktlinjer och krav på leveransen från det offentliga. Det måste också självklart följas upp, bör gå att driva effektivare inom offentlig sektor direkt om de bara börjar göra rätt.

TLDR: Vi behöver få till bättre krav på vad som skall levereras inom det offentliga (i vissa fall från privata bolag till det offentliga, tacka idioterna som privatiserade för det). Ställ folk till svars för misstag (typ åtala de som bestämde över Nya Karolinska).

Och 4,1 miljarder är 5% utav 73 miljarder?

Den text som affärsvärlden skriver ser jag inte i årsredovisningen överhuvudtaget. Däri står en anslagsförbrukning på 52,2 miljarder kronor. Sedan så har man ju längre ner i årsredovisningen angivet: total kostnad 58,9 miljarder kronor. Termen upplupna kostnader är för övrigt väldigt intressant och och bör som sådana belasta det år de faktiskt ska betalas, inte det år när fakturan inkommit.

Din källa är alltså felaktig och du har lagt upp helt felaktiga procentsatser för att driva din tes, därefter när det motbevisats så dyker andrahandskällor upp, vilka inte heller styrker tesen.

Jag ser ju enligt mitt tidigare inlägg andra punkter som långt viktigare att prioritera, men det gör uppenbarligen inte du utan du vidhåller med en dåres envishet att skattesatsens nivå beror på invandringen.

Det här med ansvar är ju rätt intressant. Politiken ställs ju till svars vart fjärde år, tjänstemän kan om man inte sköter sitt arbete få gå (i vissa fall på dagen). Den här diskussionen kring tjänstemannaansvaret och dess "vara eller inte vara" är ju intressant också. Vi har med stöd av BrB ett tjänstemannaansvar även idag, kopplat till myndighetsutövning. Därutöver så har vi ju likadana delar för den del av offentliga tjänster där inte myndighetsutövning ingår. Den hanteras på samma sätt som vilken annan privaträttslig anställning som helst.

Det kan ställas väldigt hårda krav på kvalitet på leveranser, problemet blir väl då att vissa leverantörer kan ifrågasätta kravspec om den specifikt medför att vissa bolag inte kan leverera. Okynnesöverprövnignar för att få ut konkurrenters anbud och prissatta mängdförteckningar är mer regel än undantag.

Nya KS är ju även det intressant, men kanske främst ur vilken upphandlingsform man valt där. Jojo, PEAB och arenastaden/MoS/Friends är väl intressant, men där är det ju å andra sidan Solnas politiker och ledande tjänstemän inom den privata sektorn som gjort oegentligheterna. Att lägga över projekt i bolagsform för att "slippa" LOU och övriga granskningar?

Har via mitt arbete erfarenheter av hur friskolor kan nyttja vissa kommunala bestämmelser till max. Det här med hyresersättningar och tilläggsbelopp är bra, särskilt när man via annat eget bolag äger fastigheten med byggnaden där skolan bedrivs. Fri hyressättning och ersättning till det faktiska beloppet är alltid bra för att skinna kommuner.

Fast politiker ställs ju inte till svars egentligen, ja de blir inte alltid omvalda men vad hjälper det när de redan slösat bort miljarder nya och idioter kommer in för att göra samma sak?

Om vi nu har sådant tjänstemannaansvar, hur många fick gå på arbetsförmedlingen efter deras senaste debakel? Jag gissar på 0 personer. Finns ju ingen brist på idiotiskt slöseri som skett som bara viftats bort med "det är sådant som händer, vi tar med oss detta och lär oss av det", när det i själva verket inte alls är något som bör hända om de har någon som helst kompetent folk på plats.

Japp, upphandlingsformen för nya Karolinska är ett stort problem ja. Totalkostnaden för det sjukhusen har ju visat sig vara många resor högre än likvärdiga sjukhus ute i Europa.

Japp, stort problem. Dock lägger jag här ansvaret på de styrande som går med på detta och bara skickar pengarna. Privata bolag finns till för att skapa så mycket vinst till ägarna som möjligt, då är det upp till motparten som sitter på skattepengarna att se till att dessa spenderas effektivt.

Vill du förklara den lite närmare? För en som inte är riktigt så insatt.
Vore intressant att höra resonemanget bakom.

Folk fattar ju ingenting. Lagom skatt och effektivt nyttjade pengar ger högre levnadsstandard.
Betalar heslt inte skatt till pengar som slösas bort.

Så kan man ju ljuga ihop lite siffror om man vill också.

Du får ursäkta och jag hoppas att du inte tar illa upp men jag blir lite mörkrädd över hur många som skriver i den här tråden som inte förstår vanlig och modern marknadsekonomi.

Det du har rätt i är att stat, kommuner och landsting absolut spenderar mycket pengar. Detta skulle kunna minskas genom att få bättre styrmedel när det bland annat gäller upphandlingar och ramavtal osv. Problematiken i resonemanget om effekterna är dock att kretsloppet i en marknadsekonomi förändras mer eller mindre inte bara för att stat, kommuner och landsting skulle spendera mindre pengar.

Pengar som går till privata företag i form av upphandlingar och ramavtal samt de köp som landsting eller stat står för används ju för att smörja det stora maskineri som en modern ekonomi faktiskt innebär. Skulle vi t ex förändra ramavtal så att man köper in billigare tjänster och produkter blir det helt enkelt mindre anställda på företagen som säljer dessa och därmed mindre folk i arbete och mindre skatt in till staten. Sedan finns det ju självklart exempel där det går in i absurdum, Stockholms landsting har ju lyckas köpa in idel produkter till sjukvården som kostat fler hundra gånger mer än vad som är rimligt. Det ska man givetvis göra något åt, men i det stora hela handlar det faktiskt om produkter och tjänster som köps in till marknadsmässiga priser.

Samma princip gäller faktiskt bidrag och alla andra pengar som betalas ut från staten. Detta är pengar som når människor som spenderar den allra största delen av sin inkomst när det gäller konsumtion och detta mår landets ekonomi bra av. Det finns inget värre för en modern ekonomi än de som lägger pengar på hög. Många verkar så väldigt rädda för att rika investerare ska lämna Sverige pga skatter, men i själva verket är det köpkraften som styr, så länge det finns någon som vill konsumera, så kommer det att finnas dem som vill sälja.

Allt handlar om ett kretslopp av pengar och det enda som egentligen spelar någon roll i diskussionen är hur man fördelar pengarna. Där finns det såklart en diskussion som har ett existensberättigande och som kan vara relevant. Men ur ett rent nationalekonomiskt perspektiv tjänar landet allra mest på att se till att de grupper som konsumerar för majoriteten av sin inkomst ska få mer pengar, inte de som lägger pengar på hög.

Bra synpunkt, men vet inte riktigt hur det i sånt fall ska hanteras. Detta gäller i min erfarenhet alla politiker oavsett politisk färg. Det är väldigt lätt att slänga andras pengar hejvilt omkring sig, men att lyssna på tjänstemännen med sakkunskaper är jobbigt. Bättre då att vara politiker och populist och satsa i populära områden som ger bra goodwill men inget vettigt resultat för kommun/landsting/region/stat på sikt. I kommunal kärnverksamhet ingår (i mina ögon) inte: Simhallar, ishallar, fotbollshallar, hamnar/kajer. Sjösättningsramper.

Med tanke på att bestämmelserna i BrB berör myndighetsutövning så bör svaret utifrån det vara 0. Sen så är det ju inte förbjudet att göra dåliga affärer varken inom offentlig sektor eller privat, däremot bör det vara något som speglas i löneutveckling, arbetsmöjligheter fortsatt osv.

Just nya KS beror ju till viss del på upphandlingsformen, men även den luddiga kravspec som Landstinget lämnat ifrån sig. Vet även där av erfarenhet att luddiga beställningar (som upphandlare tyckt vara bra då det ger vissa frihetsgrader) prissätts med stora osäkerheter och leder till långt dyrare projekt.

Fast i just fallen med friskolor och hyresavtalen, det är ju bara för kommunerna att betala ut hyrespengen, sen att friskolorna (ofta) valt denna lösning för att kunna mjölka beställaren är ju i sak inte olagligt, men jämför lokalerna mellan valfri kommunal skola och valfri friskola. De senare har betydligt fräschare lokaler då de får den faktiska hyran betald medan majoriteten av kommunala skolorna har en fördelningsnyckel utifrån schablon (baseras i det exempel jag tänker på på följande sätt: Total hyra (kommunala skolor)/elev * antal elever på aktuell skola (eller, möjligt antal elever på aktuell skola), detta utan att ta hänsyn till om skolan är avskriven sedan 20 år eller nybyggt). Dvs, ersättningen (lokalpeng) för kommunal skola är densamma oavsett om skolan är avskriven eller nyanlagd, hur hyrorna ser ut vet vi båda två. Nybyggt är betydligt dyrare att hantera, sen att det ger stora vinster i arbetsmiljö både för pedagoger och elever tas ingen hänsyn till.

Du har siffror som är helt felaktiga och sen vill du jämföra äpplen med soffor.

För att återgå till siffran 6,8 miljarder så är det tilldelningen för Migrationsverket. Sen att deras verksamhet har andra anslag är ju (faktiskt) en helt annan fråga. Det är ju därför lika att jämföra dessa 6,8 miljarder med de 13 miljarderna som går till rikets styre som dina 4,1 kontra 58,9?

Bryter man bara ut delar av pengen i ett UO så får man också ta de kommentarer man får angående detta?

Du tänker så rätt, men sen slår det slint.
Den som har 30k betalar mer än den som har 20k. Frågan är varför den som har 40k ska betala mer procentuellt.
Din kostnadsberäkning gäller inte bara ditt barn, allihop gör garanterat mer på sin arbetsdag.

Med det sagt hoppas jag verkligen allt går bra med barnet.

@Stoff3th3m4n: Jag tror helt enkelt att ett överskott hos varje privatperson ger större incitament till konsumering och goda investeringar än vad kommun och stat klarar av.

När det kommer till bidragen gör du ett klassiskt broken window fallacy argument. Jag kan med din argumentation göra dig, glasmästaren och samhället en tjänst genom att slå sönder dina fönster. Jag har nu skapat en köpkraft för fönster som inte tidigare fanns, tyvärr har jag gjort det på bekostnad av din egna konsumering, samma med bidrag, konsumering på bekostnad av någon annan.

Inga pengar läggs på hög såvida du inte sparar dem i madrassen. Dina pengar på ditt bankkonto är inte dina pengar, det är utlåning från dig till banken, banken tjänar inga pengar på att låta dem ligga i bankfacket.
Samma med investerat aktiekapital, du äger inga pengar, du äger andelar till ett bolag vars du investerat kapital i. Det finns absolut inga framgångsrika investerare som lägger sina pengar på hög, något sådant skulle vara direkt idiotiskt pga inflation.

Köpkraften är idag också global, har du stora export industrier är du troligtvis framgångsrik med ett stort handelsöverskott, är du Grekland så har du troligtvis ett handelsunderskott. Tror du fortfarande att flyttning av industrier, kapital och investerare är positivt?