Högskoleprovet, DN Debatt

Jag tycker det är bra att det i alla fall finns alternativa vägar in till högskolan. Själv har jag mycket att tacka högskoleprovet då jag i senare tonåren gick igenom en djup depression och inte klarade skolgången ordentligt efter 1an. Tack vare högskoleprovet så blev inte mina möjligheter till vidare akademisk utbildning förstörda.

Sen ska man komma ihåg att man fortfarande behöver uppfylla behörighetskraven för att få söka en utbildning, så det räcker inte med att bara göra ett bra resultat på provet. Men visst, har förståelse för att dom som slitit för att få bra betyg i gymnasiet kan känna att provet är orättvist.

Värt att lägga till är att HP är ända sättet för mig som gick yrkeslinje att kunna komma in på något som kräver över 20 (eftersom jag kan bara få 100% A + 0 meritpoäng)

Sedan så är det ENORMT tidskrävande att höja sitt meritvärde med något mer än några enstaka tiondelar. Speciellt om du redan ligger på 17.5+. Det är mer eller mindre omöjligt att i vettigt tempo höja mer 2+ om du jobbar samtidigt, medans det går att studera HP relativt lätt under den tiden

Folk snackar en massa om kunskaper för att komma in på universitetet. Gymnasiebetyget är fullt av en massa skitkurser man måste läsa för att ens ta gymnasieexamen, inte fan behöver man drama för att klara av en civilingejörsexamen.

För att klara de flesta utbildningarna behöver man vara relativt bra på svenska och engelska, inte bara ordkunskapsmässigt utan även läsförståelsemässigt. Kan du inte skumläsa en text kommer du ha svårt att klara av en 7.5 poängs kurs när din kursbok ligger på 700 sidor. Matematiken är på grundläggande nivå och mäter även logiskt tänkande till viss del. Självklart behöver inte alla utbildningar det. Men även om du läser en utbildning med relativt liten mängd matematik i, så lär du troligtvis behöva matematik kunskaper för att skriva ett acceptabelt ex-jobb.

Folk utvecklas, man är inte samma person första året i gymnasiet som man är ett par år efter studenten. Att få sota för att man inte gav det allt då, eller pga att man kanske hade personliga omständigheter som gjorde det svårt att prestera under gymnasietiden, är inte ett rimligt sätt att avgöra folks framtid.

Sen finns det folk som säger "jag har inte pluggat till HP men fick bra ändå." Det har inte bara att göra med att man är begåvad. Det handlar om hur du levt ditt liv. Har du suttit och tittat på TV-Shop hela dagarna och skitit i allt förutom att prestera i skolan, då är det rätt svårt att tro att du kommer få ett bra resultat på provet.

@Dajms: Du blir dock inte straffad om du är dålig på en av delarna på provet. Är du jättebra på en av dem så får du 1.0 vilket faktiskt är högre än snittet.

@Dajms: När du skriver HP så skriver du 2 delprov i språk och 2 i matematik, sen får du ett betyg i vardera del utifrån en normeringstabell och därefter tar man ett snitt på betygen. Så det skulle nog inte vara så svårt i praktiken att redovisa betygen var för sig eftersom man redan får separata betyg som sedan slås ihop, men det kanske finns en tanke bakom det. Vem vet

Det beror ju på om du vill ha en generellt smartare läkare (hp korrelerar mycket högre med generell begåvning när det gäller maxresultat, det är däremot oerhört lätt att underprestera då det kräver gedigna förkunskaper). Har själv skrivit 2.0 på orddelen samt 1,9 flertalet gånger då jag inte haft lika mycket flyt med normeringen (samma poäng varje gång). Sammanlagt har jag bara fått 1,8 men då har jag heller inte övat mer än totalt kanske 50 timmar och hade stora kunskapsluckor från gymnasiet. Därtill så är HP absolut inget begåvningstest MEN det visar helt klart bättre än betyg om någon är smart nog att bli en duktig läkare/ingenjör ii dagens läge

Jag skulle tro att sett över 20 år är HP sämre på att förutse studieframgång än betyg. De senaste 10 åren lär fallet vara raka motsatsen då betygssystemet är totalt satt ur spel tack vare det vansinningt korkade systemet där oberoende examinatorer tagits bort och betygssättande lärare för de NATIONELLA proven är ansvarig lärare, vansinne. Återinförs ett oberoende kvalitetskontrollsssytem i form av nationella prov i alla grundämnen som rättas av obereoende lärarare/professorer och dessa står för över 50% av slutbetyget, DÅ blir betyg ett bra sätt att mäta studieframgångsmöjligheter igen.

Kan ju också tillägga att jag är mycket orolig över att kvaliteten på flera av våra viktiga universitetsutbildningar blir lidande vad gäller grundutbildningen på grund av massiv överutbildning av nya läkare såväl som ingenjörer och egentligen många andra yrken också, men det är rätt talande när det är 2 års väntetid på en AT-plats. AT-tjänster tillsätts utefter ett verkligt behov som finns i verkligheten av nyexaminerade läkare. Antalet läkare som utbildas däremot bestäms av politker och där finns en mycket stor diskrepans mot det verkliga behovet där överutbildningen så tydligt visar sig i enorma flaskhalsar i utbildningen (2 års AT-kö i genomsnitt) mot en färdig specialist.

Vilka är då de som tycker att HP är bra?
De som inte klarar av att studera under gymnasietiden och "lottar" in bra resultat. Att bara svara A på alternativen ger ju bara det ett resultat bättre än många.

Tyvärr så finns det för många platser som tas in via HP. Något som också enkelt kan påvisas genom de resultat som sist intagna student har.

Har man superbetyg ska man ju inte kunna sumpa högskoleprovet?

Gör man det är man helt enkelt kass och förtjänar inte sina höga betyg så då kan man knäppa igen och gilla läget. Om man totalt saknar de baskunskaper samt förmåga att koncentrera sig samt att snabbt kunna ta in information och lösa de enkla problem som krävs för att göra bra på högskoleprovet kanske man ska undvika vidare studier.

HP är ju normerat.

Du verkar inte läst igenom hela posten. 0,1 på HP räcker till många program, däribland ofta lärarprogram. Om vi då istället går över till min gymnasietid så var det inte alls särskilt mycket tid som lades på "hemstudier", något som resulterade i relativt goda betyg (snitt ungefär 19, så ett par VG i resultatlistan). Har aldrig skrivit HP om det nu har någon som helst relevans för tråden.

*Lottar* in var väl lite väl överdrivet och provocerande. Men poängen verkar ju ändå ha trillat ned. Av de som kom in med HP på det program jag sedan sökte så var det ju dessa som droppade ur. 5 år senare med en examen klar så var man anställd. Nu är ju allt detta med söka högskola mer än 10 år tillbaka i tiden, men systemet med HP har inte blivit till det bättre.

Har man bra resultat på HP så ska man inte kunna sumpa utbildningarna? Vilket är precis vad jag upplevde i den utbildning jag läste.

Att folk kan ta sig in med 0.1 beror ju på att det finns överskott av platser på den antagligen impopulära utbildningen. Att skriva högt på hp utan faktiska kunskaper är VÄLDIGT svårt. Att folk med bra betyg har problem med hp anser jag mest indikera att det kanske är ett problem med betygssystemet i Sverige.

Har en bekant som läser till läkare nu efter att ha skrivit 2.0 på HP, och nu verkar han glida igenom sina läkarstudier utan större problem medans han jobbar 3-4 kvällar i veckan .

Nu röstade jag nej då jag har svårt att ta högskoleprovet som ett seriöst alternativ för att ansöka om högre studier utifrån mina egna erfarenheter. Det kan dock få vara kvar då jag ändå anser att det är en bra andra chans för många, sålänge inte all fokus läggs på provet. Hade även gärna sett intagningsprov för fler program än de få som har det idag där specifika färdigheter eller kunskaper är mer avgörande än en slutsiffra på ett prov och betyg som man aldrig riktigt kan veta vad det innebär (jag misstänker att jag inte är ensam om att ha fått konstiga eller felaktiga betyg i minst ett ller flera ämnen).

Mina egna erfarenheter: Studerade nästan inget under varken grundskolan eller gymnasiet, tyckte att det var "tråkigt" att läsa, och sysslade helt enkelt med det jag gillade. Jag klarade samtliga ämnen men hade väl inga höjdarbetyg när jag gick ut gymnasiet (12-13 i slutbetyg). På grund av att jag aldrig läste skrev jag därmed högskoleprovet med dåliga 0.9 (full pott på logiken och statistiken, uselt på resten). Trots detta stod jag sedan några år senare med två examina och där jag endast behövt skriva omtenta i en kurs (på grund av sjukdom). I mitt fall har därmed varken betyg eller högskoleprovet haft rätt angående min kapacitet till högre studier. Men som också påpekats är det andra färdigheter och situationer som påverkar så som motivation, disciplin och övriga personlighetsdrag.

Notera dock att detta var ca 10 år sedan; säkerligen har högskoleprovet förändrats och även betygshanteringen i och med ny skala. Dessutom lär jag nog inte vara normalfallet heller, exempel som vissa i tråden också tagit upp. Det viktiga är nog att känna till hur man själv fungerar, vad man kan - och minst lika viktigt - vad man inte kan.

Summa sumarum: Högskoleprovet kan gott finnas kvar för att ge folk en andra chans. För mig gav det inte mycket utöver den här insikten, men för mångaandra kan det innebära en helomvändning i deras livssituation.

Första gången jag läste om det kunde jag inte tro att det var sant. Första tanken var betygsinflation och lärare som rättar felaktigt för att skolan ska få högre status genom högre medeltal.
Tur att Finland fortfarande har kvar studentexamen med oberoende personer som rättar proven.
Åtminstone till de tekniska linjerna (även arkitekt) kan man söka med studentbetyget, vilket jag lätt kom in med. Ett visst antal platser är reserverade till personer som skriver inträdesprovet. När det gäller teknik (även arkitekt) så behövs endast matematik, fysik och/eller kemi.

De tekniska linjerna har gemensamma prov till alla skolor, men jag tror att resten har skilda prov per linje.
Söker du till juridik så handlar provet om just det. Söker du till ekonomi så handlar provet om ekonomi.
Jag personligen tycker att detta är ett bättre sätt än något allmänt högskoleprov. Men det kanske är för att jag inte har någon erfarenhet av det. Min syster kommer dock skriva det i slutet av veckan.

Du har uppenbarligen inte förstått vad ett normerat resultat är för något, var god läs på om hur provet fungerar och lär dig lite grundläggande statistik innan du kommer med ett sådant påstående.

http://studera.nu/hogskoleprov/fpn/normeringstabeller-hosten-...

Så ser tabellen ut iaf.

Tycker HP är bra. Tror många pluggmänniskor stressar upp sig för mycket över det. I mitt fall har jag alltid haft ett naturligt intresse för bildning och läst mängder samtidig som jag haft ett intresse av naturvetenskap och teknik, dock så passade grundskolans/gymnasiets utformning (på 90-talet) mig dåligt vilket gjorde att mina betyg blev därefter, visste inte riktigt vad jag ville och många lektioner tråkade ut mig. När jag väl bestämt mig vad jag ville göra läste jag in naturbasåret (med typ godkänt rakt igenom, MVG i biologi tror jag) och skrev HP med ett resultat som räckte för att komma in, bara betyget hade inte räckt.

Orddelen är betydelsefull därför att den visar på läsförståelse och din förmåga att ta till dig avancerad litteratur. Något som ju är ganska viktigt på universitet. Hörde på radion häromdagen att resultatet på orddelen blir bara sämre och sämre. Det tycker jag är tråkigt. Ett stort ordförråd gör ditt språk mer nyanserat och det gör dig till en bättre kommunikatör vilket är nog så viktigt i yrkeslivet. Du kan ha de bästa idéerna i världen men kan du inte sälja in dem hos någon annan är det inget värt.

0,1 i HP medan betygsintaget ligger vida högre. Detta talar ju för att förhållandet mellan antalet platser för de olika intagningsgrupperna är skevt.

Sedan så ställer jag mig tveksam till HP:s förmåga att mäta de kunskaper som krävs för olika program.

Öppen fråga, finns det någon som har en statistik över hur stor andel av de intagna via HP eller B som faktiskt klarar sin utbildning inom utsatt tid?

Så resultatet är inte normalfördelat?

Nja, orddelen visar väl inte på läsförståelse utan snarare delprovet LÄS? Däremot har du rätt angående behovet av ett stort ordförråd för att skapa förståelse i texter i senare skede.

Öppen fråga: Varför sätts HP till 1/3 av platserna när intag via betyg motsvarar högre krav? 0,1 vs 17-20?

@Henrik21
Jag menade inte att orddelen är den enda som visar på läsförståelse, däremot är det väl ganska självklart att ett stort ordförråd är en grundläggande komponent i en god läsförståelse, aka det är lättare att fatta vad du läser om du förstår vad orden betyder.

Skickades från m.sweclockers.com

Jo, resultatet är normalfördelat. Dock skriver du "Att bara svara A på alternativen ger ju bara det ett resultat bättre än många." Vilket är direkt felaktigt om du kollat upp någon info / statistik om provet.

Det finns 80 provfrågor med 4/5 svar på varje. Då har du 20-25% chans att svara rätt på en fråga.
Ponera att du svarar A på alla alternativ. Säg att det resulterar i 23% rätt. Det är 18 poäng vilket resulterar i 0.0 poäng på provet.

Ser ej hur 0.0 av 2.0 kan vara bättre än många, när det i praktiken innebär att du är sämst
Dock är man någorlunda unik, det är bara 0,2% av alla deltagare som lyckas med konststycket att skriva 0.0 på provet.

Håller inte alls med här. Jag gick ut med ~21 i snitt, flickvännen med 21,8 tror jag. Båda satte 1,7+ i HP, alltså tillräckligt högt för i princip vilken utbildning som helst. Vi båda är överens om att HP är helt snedvridet. Nu läser vi förvisso civ.ing maskinteknik samt civ.ing teknisk fysik och HP är totalt irrelevant för hur man presterar på dessa utbildningarna.

Min allra bästa vän var väldigt lycklig över att HP fanns då han totalt sket i gymnasiet efter han satte 1.95 i 2an på gymnasiet och ändå kunde välja vad han än ville. Han valde självklart det svåraste att komma in på, industriell ekonomi på LTH. Nu i efterhand ångrar han sig enormt. Han har kuggat varenda mattekurs och fått göra om dem ett par gånger och har äntligen efter 3 år lyckats klara grundkurserna man påbörjade första året.