Pandemiåren var strålande år för hemelektronikbranschen, men nu pekar siffrorna nedåt. I Postnords undersökning E-barometern är det fortsatt negativ tillväxt på e-handelssidan, med en minskning om 8 procent för årets första kvartal. I ett mer ansträngt ekonomiskt läge skjuter allt fler på de stora inköpen, som att uppgradera datorn eller köpa en ny telefon.
Totalt har 20 procent av de e-handelskonsumenter som handlat hemelektronik, till en snittsumma om cirka 2 000 kronor. I rapporten pekas på ett allt större behov av att återförsäljare är duktiga på att informera om produkter, både vad gäller funktioner och möjlighet att jämföra priser. Videor på Youtube lyfts som en möjlig lösning för att möta det behovet, där bland annat Inet, Webhallen och Kjell & Company pekas ut som aktörer som experimenterar med det.
Fler är osäkra på om de handlat från utlandet
För årets första kvartal fokuserar E-barometern även särskilt på köp från utlandet, något som ser viss ökning. Något som däremot ökar ordentligt är andelen som känner sig osäkra på om de handlat från utlandet eller inte. Båda ökningar tillskrivs bland annat att beställningsprocesser är enklare, med bättre och snabbare maskinöversättningar och valutaomvandling. Därtill blir globala fraktalternativ bättre och marknadsplatser växer, vilket kan göra det svårare att avgöra ursprunget.
Lägre priser är det näst viktigaste skälet.
Bland äldre är det fler som inte litar på de utländska alternativen.
Inom just hemelektronik är andelen fortfarande låg – endast 13 procent vänder sig till utländska aktörer. Det största skälet till att konsumenter handlar utomlands är att produkterna inte finns tillgängliga hos svenska återförsäljare. Detta gäller särskilt de som handlar från exempelvis USA och Storbritannien. Bland de som inte väljer att handla utomlands skiljer sig anledningarna stort mellan olika åldersgrupper, men vanligt förekommande är oro för huruvida aktörerna är seriösa och om paketen kommer fram ordentligt.
