Under år 2022 har det skett flera förändringar i svensk lag till följd av EU-satsningen "New Deal for Consumers" och implementeringar av nya EU-direktiv. Bland förändringarna återfinns en moderniserad konsumentköplag och inte minst förändringar i prisinformationslagen – den lag som reglerar hur företag informerar om prisändringar. Det inkluderar bland annat hur det är tillåtet att informera om prissänkningar vid reor, kampanjer och erbjudanden.

En av de stora förändringarna är en ny regel som innebär att företag som erbjuder produkter till ett reducerat pris måste redovisa vilket lägsta pris som tillämpats för samma produkt de senaste 30 dagarna. Syftet är att motverka bluffreor, men enligt prisjämförelsesajten Prisjakt har det inte gett önskad effekt och butikerna fortsätter kringgå lagen – något som märks särskilt när Black Week kickat igång i handeln.

Lagen är tänkt att förhindra kryddade prislappar, där ordinarie priser höjs kort innan kampanjen drar igång för att skylta med högre rabattsats och få kampanjpriset att se mer förmånligt ut än vad det egentligen är. Enligt Prisjakt kringgås det genom att helt enkelt höja priserna mer än 30 dagar innan, precis innan jämförelsepriset sätts, ett mönster som upprepas i 13 procent av alla Black Week-erbjudanden.

Kategorier med flest smyghöjningar inför Black Week och Black Friday:

Produktkategori

Andel smyghöjningar

Simglasögon

42%

Processorer

40%

Våtdräkter & torrdräkter

40%

Interna hårddiskar

39%

Primärminnen (DDR4/DDR5)

32%

Nätaggregat

30%

Moderkort

28%

Datorskärmar

27%

Grafikkort

26%

BH

25%

Routrar

23%

Några produktkategorier är extra drabbade. Allra värst är simglasögon, där 42 procent av erbjudandena smyghöjts, men resterande del av listan utgörs till stor del av datorkomponenter. Näst värst är exempelvis processorer på 40 procent och från fjärde plats och nedåt följer hårddiskar, primärminnen, nätaggregat och moderkort efter varandra. Även datorskärmar listas, tätt följt av grafikkort, underkläder och routrar.

Genom att lägga höjningen något tidigare håller sig företagen inom ramen för vad som är lagligt. Detsamma kan inte sägas om hur priser sedan faktiskt presenteras. I de fall där priset faktiskt varit lägre under de senaste 30 dagarna måste det kommuniceras tillsammans med det aktuella reapriset, något som sju av tio granskade e-handlare misslyckas med i Prisjakts studie.

Vi ser att sju av de tio e-handlare i undersökningen inte redovisar lägsta pris de senaste 30 dagarna. De använder istället andra termer som ordinarie pris, rekommenderat pris och överstruket pris. Det ska bli intressant att se hur Konsumentverket bedömer de här ärendena, det är inte självklart att det är olagligt då butikerna i många fall ändå jämför sina rabatter mot det här lägstapriset. Men det kan definitivt upplevas som förvirrande. – Oscar Hagman, Prisjakt

För närvarande menar Prisjakt att det finns nästan lika många tolkningar av lagen som det finns återförsäljare. Vissa gör en korrekt jämförelse, där det aktuella rabatterade priset faktiskt ställs mot det billigaste priset de senaste 30 dagarna, men termer blandas friskt och riskerar förvirring hos konsumenterna. Andra är rent av olagliga och saknar helt en jämförelse mot tidigare pris, något som med den nya lagen är förenat med vite. För att göra det hela tydligare föreslås Konsumentverket förmedla riktlinjer om hur lagen ska tolkas i praktiken, något som saknas i nuläget.