EU har sedan år 2009 arbetat med framförallt telefontillverkare för att minska antalet olika kontaktdon och laddare för mobiltelefoner. Genom ett frivilligt avtal med industrin togs ett steg närmare en enhetlig standard, där 30 olika varianter blev tre.

Nu lägger EU fram ett nytt lagförslag där tre ska bli en. För att det ska bli enklare för användare att ladda sina enheter vill EU skrota Micro-USB och Apples Lightning-kontakt. De vill istället införa ett krav på USB Type-C som ensamt kontaktdon.

Detta ska gälla mobiltelefoner, surfplattor, kameror, hörlurar och headset, handhållna spelkonsoler samt portabla högtalare. Kravet gäller dock endast kontaktdonet och anslutningen tillhörande själva enheten, inte nätadaptern. EU inkluderar inte vad de kallar "earbuds" i kategorin hörlurar och headset. Andra produkter likt aktivitetsarmband och smarta klockor övervägdes, men valdes bort.

2021-09-23 15_38_02-Common Charger_factsheet_EN.pdf.png

Det är inte bara USB Type-C som ska bli standard, det ska även ske en "harmonisering" av snabbladdningstekniker. Genom att göra protokollet USB Power Delivery (USB PD) obligatoriskt ska användare enkelt kunna ladda sina enheter i samma hastighet oavsett laddare. Det framgår inte om andra snabbladdningstekniker därmed förbjuds eller om en laddare får nyttja flera protokoll förutsatt att USB PD är ett av dem.

Lagförslaget är en del av EU:s digitaliseringsprojekt och syftet är inte bara att underlätta för användare, utan även försöka minska mängden elskrot. Enligt EU:s beräkningar utgör kasserade laddare ungefär 11 000 ton elskrot varje år, vilket skulle kunna minska med nästan 1 000 ton om en enhetlig lösning implementeras. De menar även att laddare då skulle kunna återanvändas mer och långsiktigt spara konsumenter totalt 250 miljoner euro om året i onödiga laddarinköp.

Förutom en enhetlig lösning för laddning föreslås krav på att kunna köpa nya elektronikprodukter med eller utan laddare, men även krav på att konsumenter bättre informeras om enheternas egenskaper gällande laddning.

Brasklappen är att det i nuläget endast är ett lagförslag, som kan ta flera år innan det träder i kraft. Först måste det röstas igenom av EU-parlamentet. Om en majoritet yrkar på bifall får tillverkare och konsumenter 24 månader på sig att förbereda sig inför skiftet.