Inlägg
Inlägg som anon214822 har skrivit i forumet
Skrivet av ingenjören:
Det låter som en rosa magisk framtid. Ungefär som gen 4 eller fusion.
Det är så det är. Allt är inte elände i världen. Ibland är vi människor faktiskt rätt påhittiga och duktiga. Bara för en gammal kärnkraftstekniker att bita ihop och inse läget.
Men om du vill så gå och köp en tjock-TV, ett ånglok, en mekanisk räknesnurra eller en häst. Sedan tar du fram räknestickan och kalkylerar hur mycket du tjänar på det. Det var inte bättre förr. Framtiden blir bättre. Det som är vår vardag idag hade kallats för en rosa magisk framtid för några decennier sedan.
Sverige ligger taskigt till när det gäller solkraft. Det finns en orsak till att det är kallt. Det hänger liksom ihop. Det är bara att ta fram tumstocken och mäta avståndet till ekvatorn. Vi ligger extremt långt borta från där solen skiner och där det finns god tillgång till den så billiga solenergin. På sikt får detta två konsekvenser:
1.
Sverige kommer aldrig att ha en konkurrensfördel när det gäller priset på el. Tung energikrävande industri skall tänka till ordentligt innan man lägger en investering i Sverige.
2.
Vi, tillsammans med finnar, norrmän, islänningar, samer och eskimåer, har ett moraliskt och etiskt företräde till att få bränna den mängd fossila bränslen som jorden kan hantera utan miljöproblem, i den mån vi så behöver för att säkra vår energiförsörjning.
Skrivet av medbor:
Jag håller såklart med i stort, kärnkraft kan inte idag byggas marknadsekonomiskt, det finns flr stora risker.
Men om vi nu pratar faktisk kostnad så blir jag lite intresserad ändå...
Vad skulle det kosta att bygga en sol-park som själv kan generera 1GW (motsvarande en reaktor). Konstant generation, även under natten, vintern och när det är molningt.
Vad kostar samma sak för en vindpark i samma storleksordning, som alltså genererar minimum 1GW året runt, även vid extremväder eller molninghet.
Vi kan tillåta dem att missa målet en månad per år som mest, men då ska det vara bra planerbart underhåll.
Jag tror faktiskt inte det blir jättebilligt då, framförallt inte solkraft i Sverige.
Hur mycket yta skulle behövas, hur mycket överkapacitet, hur mycket batterier för att klara väder 90% av tiden, eller 99%, eller 99.9%...
Du ställer exakt rätt frågor. Det är precis denna typen av frågor som den kommande generationen av krafttekniker kommer att syssla med. Själv är jag frestad att ge dig svaret "ain't got a fuckin' clue!".
Kärnkraften har fördelen att den är konceptuellt enkel. Den har den fördelen, helt klart. Den är också välkänd. Jag tror den framtida energiförsörjningen blir allt annat än enkel, vi vet heller inte idag exakt hur det kommer att se ut. Psykologiskt är det stor skillnad på 'känd och enkel' kontra 'okänd och komplex'. En intellektuellt lat gillar kärnkraften.
Mycket kommer att handla om kraftnätet, hur man på ett distribuerat och flexibelt sätt kopplar ihop många olika producenter och konsumenter, alla med högst varierande egenskaper. Detta är något helt annat än vad vi har nu som är rätt mycket stjärnformat och enkelriktat. Vi kommer att behöva investera en hel del pengar över rätt många år i just själva kraftnätet, både i rå kapacitet och i dess intelligens och flexibilitet. Å andra sidan vi gör det bara en gång. Tillsammans med sol och vind är sedan mänsklighetens energiförsörjning fixad för all framtid (eller tills dess mänskligheten bränns upp när solen övergår till röd jätte ...).
Vi har vissa randvillkor i vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Den biten är redan avklarad. Vi vet att vi har teknisk och ekonomisk förmåga att bygga i princip vad vi vill. Resten är en fråga om vad som är optimalt, framförallt ur ekonomisk synvinkel men även inräknat till exempel nationell säkerhet och dito riskhantering.
Hur mycket leveranssäkerhet måste vi ha? Vad kostar olika sätt hantera brister i leveranssäkerheten, typ batterier eller stora nät? Vad hanterar vi med batterier, stora nät, styrbar konsumtion eller med försäkringar och andra ekonomiska styrmedel?
Det finns inga enkla svar. Allt beror på hur du räknar vilket då varierar med tiden och geografisk läge. Svaret kommer att varierar från land till land, från tidpunkt till tidpunkt. Det gäller att vara flexibel. Så småningom kommer det att lugna ner sig, så småningom är sol, vind och dito nät och batteribackup utbyggt och vi kan gå in i en fas med i princip bara underhåll av befintliga anläggningar.
Inget ständigt borrande efter fossila bränslen, inget ständigt eldande av en dyr substans, bara underhåll av anläggningar som inte kräver så mycket underhåll och som man kan antaga kommer att ha mycket lång livslängd.
Skrivet av aMp:
Jag är långt ifrån insatt i ämnet, men det du listar upp var ungefär på pricken vad jag kom fram till vid någon uppsats jag skrev i skolan för 15 år sedan.
Kärnkraft är väl det som producerar billigast i längden, billigt i underhåll och är i väldigt säkert (speciellt moderna kärnkraftverk). Eller?
Precis som du listar så tror gemene man att det är en "bomb" som kan gå av när som helst, vilket är ganska långt ifrån sanningen enligt min uppfattning.
Kärnkraften är alltså den dyraste energin vi har. I särklass dyrast, här och nu. Priset på både sol och vind har sjunkit snabbt senaste 15 åren och priset ser ut att fortsätta ner i snabb takt. Osäkert vad vi landar på men räkna på mellan 3x och 30x billigare än kärnkraft.
Vilket inlägget du svarar på, och tycker är så bra, nogsamt undviker att nämna. Rätt mycket lurendrejeri i det inlägget.
Att satsa på kärnkraft är ungefär som att ge en XC90 till varenda svensk. Javisst, jättebra på många sätt och oddsen är bra att trippen till IKEA kan klaras av men någon jävel skall ju betala kalaset också. Bättre att låta pris/behov styra. Inte lika tjusigt men bra mycket mera kostnadseffektivt.
En annan argumentationslinje är att säga att vi måste ha en långsiktig energiförsörjning. Visst, det får vi med kärnkraft. Vad som händer då är att vi med absolut säkerhet vet att vi kommer att ha jävligt dyr el i många decennier framöver, relativt de som satsar på sol och vind.
Ok, med sol och vind får vi större problem med planerbar produktion men det går att hantera utan att komma upp i de kostnaderna som kärnkraften skulle innebära. Vilket de som trots allt skall fatta besluten är väl insatta i. Därav att man ogärna bygger nya kärnkraftverk. Sedan har vi några tomtar på tråden som anklagar politiker för att vara korkade när det är dom själva som bara inte är pålästa.
Sedan dras kärnkraften med risken för en olycka med katastrofal följder i form av utsläpp av radioaktivitet. Det bara är så. Våra svenska tekniker hävdar intensivt att det som hände i Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima alldeles absolut inte skulle kunna hända här i hemtrevliga, snälla och duktiga lilla Svedala. Det kan det visst. Antagligen inte exakt samma som i någon av de andra utan antagligen en helt hemkörd variant som man då i eftersnacket säger egentligen inte skulle kunna hända men som av en serie olyckliga omständigheter, kombinerat med en skvätt inkompetens, trots allt hände. Det är mänskligt att fela och även svenskar är människor. Risken för en stor katastrof är väldigt liten men det känns ändå som lugnare riskhantering att satsa på sådant som solceller och vindsnurror, det är ju rätt små och rätt enkla grejer, bara många av dom.
Det är priset kärnkraften faller på. Punkt. Nu skulle man kunna leva med ett högre pris innan sol och vind är färdig-uppbyggt men då faller kärnkraften på sin långa byggtid. Bättre att tillfälligt hanka sig fram med andra lösningar, vars nackdelar då kärnkraftförespråkare brukar vara snabba att hacka på.
Mycket jämmer, klagan och tandagnisslan över osäkerheterna i framtida energiförsörjning. Visst finns det osäkerheter. Visst finns det mycket vi inte vet om exakt hur den framtida energiförsörjningen skall se ut, på kort och lång sikt.
Är det ändå inte en tröst att hur den än kommer att se ut så blir den både billigare och miljövänligare än vad vi har idag. Sol och vind är ju billigare än fossilt och kärnkraft.
Detta är i grunden något helt fantastiskt. Annars hade det kanske varit naturligare med miljövänligare men dyrare. Så är det inte. Vi är på väg mot miljövänligare OCH billigare. Alla fördelar samtidigt.
Vad jag kan se så kommer solenergin dominera i framtiden, givetvis uppbackad av batterier. Här är det ingen måtta på hur mycket tur vi har när fordonsbranschen med sådan perfekt timing samtidigt drog igång volymproduktion av bra och billiga batterier.
Sörj kärnkraften hur mycket ni vill: Kejsaren är död, leve kejsaren!
Skrivet av mr_sQuinty:
"De Gröna vill att kärnkraft får ekomärkning av EU" <-- Finland
https://svenska.yle.fi/a/7-10007839
Men här i Sverige är hatet mot kärnkraften större än CO2 problemet för Mp , kan nån förklara ?
Ta på dig ett par badshorts och gå ut en sväng. Relativt kvickt kommer du att inse att global uppvärmning må vara ett globalt problem men att det banne mig inte är ett lokalt problem.
Mycket snack om klimatet håller på att bli varmare. När skall löftet äntligen uppfyllas?
Varför hacka på polska kolkraftverk? Dom gör så gott dom kan!
Skrivet av ingenjören:
Nej det kan inte vara mycket reglering det handlar om. Vattenfalls nya slogan är "flexibla elnät". Tyvärr är affärsstrategen på vattenfall en MP politiker som klev av det politiska för att styra vattenfall i "rätt riktning". Kärnkraften må vara mycket, men flexibel i någon egentlig mening är den icke. Att den är fossilfri är ju inte bra nog enligt vissa partier.
Flexibla elnät är väl vad alla satsar på, inklusive EU. Rätt mycket en straffspark när vi får in många energikällor med högst varierande egenskaper.
Att elnätet skall vara flexibelt innebär inte att kärnkraften skall vara det. Tvärtom. Att kärnkraft är statiskt/oflexibelt behöver inte vara en nackdel, bara en egenskap, som sedan kan hanteras av ett flexibelt elnät.
Har du för mycket kraft så reglera inte ner på reaktorn, skicka kraften till någon annan (som behöver den).
Skrivet av ingenjören:
<klipp>
Vind kan knappast tjäna pengar om elpriset är under 20 öre. Jag har hört break even på 50 öre någon gång men hinner inte leta källa nu. Antar att det har blivit något lägre på senare år.
Ser ut som bra uppskattningar. Kostnader för vindkraft (från IRENA):
https://www.irena.org/costs/Power-Generation-Costs/Wind-Power
Mer allmänt om förnyelsebara energikällor:
https://www.irena.org/publications/2021/Jun/Renewable-Power-C...
Skrivet av Iskra:
Du har fel när det gäller vindkraftens svängmassa. Eftersom vindkraftverket måste kunna rotera i olika hastigheter för att kunna dra så mycket nytta som möjligt av energin från vinden så kan man inte använda en traditionell generator kopplad direkt till elnätet.
Idag så löser man det oftast genom att ha en generator kopplad till en kraftelektronisk omformare som tar växelströmmen med varierande frekvens från vindkraftverket och omvandlar den till 50 Hz som matas in på elnätet.
Omformarna kan inte förmedla svängmassan till nätet på grund av begränsningar i de kraftelektroniska komponenterna. Så även om det i teorin förstås finns svängmassa så kan den i praktiken inte användas. Om du vill fördjupa dig i den frågan så kan du läsa mer här.
Personligen så tror jag att det här problemet kommer att kunna lösas med hjälp av syntetisk svängmassa inom de närmaste åren. Och man kan förstås redan idag lösa det med svänghjul (som de förslår i artikeln jag länkade ovan). Men svänghjul innebär ju både förluster i form av friktion och kostnader för byggnation och underhåll.
När det gäller kostnaden för kärnkraft jämfört med förnybara energikällor så finns det många fallgropar. Kärnkraften har en tillgänglighet vintertid på 90 % och då producerar den i stort sett 100 % av sin märkeffekt. Enligt SvK producerade vindkraft i Sverige ca. 32 % av sin märkeffekt under 90 % av tiden förra vintern. (källa) För att motsvara 1 MW installerad märkeffekt kärnkraft så behöver man alltså ca. 3 MW vindkraft.
De som säger att förnybara energikällor pekar ofta på priset per kWh istället för installerad effekt. Men även här så hamnar man fel eftersom kWh producerade under sommaren i Sverige inte är alls lika värdefulla som kWh producerade på vintern. Visst skulle man kunna bygga energilager, men då måste ju de kostnaderna läggas i kostnadsposten för de förnybara energikällorna.
Men den stora orsaken till att ny kärnkraft blir så dyr på pappret är kapitalkostnaden. Om man tar exemplet med Hinkley point C som byggs i Storbritannien och som ofta lyfts fram av kärnkraftsmotståndare så utgör räntekostnaden för ca. 65 % av kostnaden för kärnkraften (källa).
Sol- och vindkraft får direkta statsstöd samt stöd i form av billiga lån från stater och lånegarantier från stater. (Se t.ex. EUs regelverk för detta). Kärnkraften får högre låneräntor på grund av den politiska risken som olika länders instabila energipolitik medför.
Därför menar jag att det på pappret höga priset för kärnkraft är ett resultat av politiska beslut som fördyrar kapitalkostnaden. Att hänvisa till konstlat höga kostnader som skapats genom politiska beslut för att rättfärdiga politiska beslut mot kärnkraften är ett oärligt cirkelresonemang.
Som jag förstått det så kan vindkraft visst användas som svängmassa. Beror på hur det är konstruerat. Om det är låst i frekvens får det något lägre effektivitet, framförallt i låga och höga vindhastigheter. Så det beror på hur viktigt svängmassa är i förhållande till effektivitet.
Självklart skall alla kostnaderna med för att kompensera för ojämn tillgång till sol och vind. Självklart. Problemet är att de är svåra att beräkna. Hur mycket osäkerhet har du? Hur mycket kan bygga bort med riskspridning i elnätet? Vilken grad av osäkerhet kan du leva med? Det blir en spelteoretisk kalkyl av det hela, en kalkyl som varierar över tiden och från land till land.
Räntekostnaden för kärnkraftverk är hög och så skall det vara när det kostade stora pengar att bygga. Det är ingen kostnad "på papperet", det är en högst reell kostnad.
Politiska beslut och dito risker finns och är högst reella. Att det handlar om politiska beslut innebär inte att de är godtyckliga. Politiska beslut kan och skall ändras när omvärlden och förutsättningar ändras. Det är en realitet som måste tas med, annars blir det bara orealistiskt.
Här har kärnkraften det jobbigt när kapitalkostnaden är så hög och avbetalningstiden så lång. Förnyelsebara energikällor har en fördel med att det handlar om många små/halvstora anläggningar med en ur ekonomisk synpunkt snällare riskhantering.
Sedan utgår jag från att ingen i branschen är så grovt inkompetent att man inför framtida beslut inte kan skilja på subventionerade och osubventionerade priser.
Lite vild fråga till folk som kan kärnkraftverk bättre än vad jag kan: När man lagt ner en reaktor, kan man återanvända turbindelen och istället driva den från en panna som eldas med typ biobränsle eller ammoniak?
Finns ju rätt mycket infrastruktur på plats i typ av turbin och högspänningskablar som det vara bra att kunna återanvända. Idén är säkert inte ny men det kan vara intressant se svaret.
Skrivet av medbor:
Men vattenkraften är väl vår bästa reservkraft? Den har ju extrem kapitalkostnad och ’gratis’ men begränsat bränsle. Sen kommer vi såklart behöva mer reservkraft än den klarar av att täcka i vissa lägen, jag menade bara att det inte måste vara billigt och dyrt bränsle
Javisst, vattenkraften är jättebra som reservkraft. Som du säger, vi är bara begränsade i hur mycket vi kan ta ut. Jag vill mest ha en stor verktygslåda med vettiga alternativ för att hantera variationerna hos sol och vind. Vattenkraft, batterier, biobränsle och vätgas/ammoniak är alla bra verktyg. Vad man väljer blir sedan mest en fråga om pris och lokala förhållanden.
Till sist, jag kanske skall ta tillfället i akt att förtydliga att jag har inget emot kärnkraft alls. Grymt bra på många sätt. Gillar det skarpt rent tekniskt. Behöver bara komma ner i pris för att vara konkurrenskraftigt. Har du inget billigare alternativ så finns alltid kärnkraft. Jag tycker finnarna gör helt rätt som, i brist på alternativ, skaffar sig en bottenplatta av trygg och säker energiförsörjning genom att bygga några reaktorer.
Skrivet av ingenjören:
Jag håller inte med här. Jag har några exempel på framförallt PWR:
Under året späder du koncentrationen av bor beroende av härdens utbränning. Ska du minska effekten ut kan du bara göra det på två sätt. Släppa ner styrstavarna (-100%) eller köra 1/2 turbinsträngar (-50%). Mindre variationer går att få ut, ca - 10-20% men inte några större variationer. Hur tänkte du reglera? Genuint nyfiken!
Jag tror du har mycket bättre koll på reaktorer än vad jag har så jag utgår från att du har helt rätt.
Skrivet av Blubben:
Kärnkraft är inte så dyr som du verkar tro om man tar med nätnytta, det är mycket större kostnader än många tror att kompensera för den intermittenta vindkraften. Vindkraften är till stor del undantagen från krav gentemot elnätet som SVK ställer på stora kraftstationer av typ kärnkraft, vattenkraft mm.
För närvarande tas inte detta med i kostnadsberäkningarna vilket ger ett skevt intryck och skapar problem för nätägaren SVK samt högre nätavgifter för oss konsumenter.
Jag förmodar att det inte är stabiliteten i nätet det handlar om, svängmassa etc, det har ju vindkraften den med. Jag förmodar att det handlar om att generera el när det inte blåser, i storleksordningen dagar.
Kärnkraften kan styras, man kan reglera uteffekten. Det kanske krävs vissa modifieringar i vissa av reaktorerna men i princip är det inget stort problem. Detta är en värdefull egenskap, visst är det så.
Problemet är att kärnkraften har en stor investeringskostnad och sedan en liten rörlig kostnad. Det är därför man alltid vill köra den med full effekt och det är också därför man i många fall aldrig brytt sig om att göra den reglerbar.
Om du bara använder kärnkraften när det inte blåser så kvarstår den höga kapitalkostnaden medan du får många färre timmar när du kan köra in den kostnaden. Resultatet blir då att kostnaden per producerad GWh skjuter i höjden.
Så de nuvarande kostnadsberäkningarna, där kärnkraften antas kunna köra med full effekt hela tiden, är nog så gynnsamma de någonsin kan bli för kärnkraften. Något paradoxalt, utnyttjar du en iofs god egenskap så har du samtidigt försatt dig i ett användningsfall du absolut inte vill ha av ekonomiska skäl.
Vill man ha reservkraft så vill man att den skall ha låg kapitalkostnad medan den rörliga kostnaden kan få bli rätt hög, den körs ju ändå inte så många timmar. Det är så vi har det idag, kärnkraften körs hela tiden på 100% och när det inte räcker så kör man igång ett oljekraftverk (alternativt kol- eller gas-eldat).
Därav att jag tittat på vätgas eller ammoniak. Man kör det i en rätt billig gasturbin när vinden inte blåser. Vätgasen eller ammoniaken transporteras hit i båt och lagras i tankar. Den får lova att vara relativt dyr per GWh, vi kör den inte så många dagar på året.
Så man gör nog helt rätt att inte ta med den goda egenskapen hos kärnkraften i de ekonomiska kalkylerna.
Skrivet av 0cool:
Jag håller med om mycket av det du säger här, synnerligen rätten till utveckling för andra länder. Därför känner jag att vi borde försöka agera "hävarm" så att säga. Den stora potensiella "skadan" ur miljösynpunkt de närmaste decennierna kommer ju vara utvecklingen i andra länder, och vi kan göra mer för att påverka den nu än när den redan har hänt.
Med andra ord - det vi gör av installationer här i EU spelar liten roll, men det kan slå väldigt stort om lösningar som vi har förfinat (och låtit kapitalismen pressa ner priset på) gör att tex Indien väljer 30% förnybart istället för 3% förnybart under de kommande decennierna.
Om man är energiminister i ett land under utveckling som behöver några fler TWh per år så är det stor skillnad på om scenariot är en offert från någon som säger "vi har färdiga solkraftverk eller vindkraftverk med en känd prislapp, osäkerhet på +-0,3% per GW, 400TW är redan installerade i andra länder" vs "Vi tror sol kan funka hos er, skall bara se om det går att få tag på paneler". (Lite parodiskt exempel för tydlighetens skull förstås).
Länder som i dag inte har särskilt många bilar per capita kommer efter en utvecklingsfas kunna bygga upp en bilpark av mestadels elbilar, bara för att ta ett exempel på den effekten.
Globalt så satsas alltså redan nu mer än 50% på förnyelsebart. De som leder satsningen på förnyelsebart är länder, typ Indien, som håller på att industrialisera av den väldigt enkla anledningen att förnyelsebart är billigare. Man hoppar över oljan på samma sätt som man hoppade över fast telefoni. Detta gör man om inte annat så av krasst egoistiska skäl, ett rent lönsamhetstänkande.
Det är vi i redan industrialiserade länder som ligger efter i utvecklingen. Vi sitter alltså fast i en infrastruktur och energiförsörjning baserad på gamla och dyra energikällor, typ olja och kärnkraft, som vi nu skall övertygas att byta ut.
Jag har sett flera blänkare om banker som vägrar att finansiera satsningar på t.ex. olja. Man vågar inte. Man ser att branschen kommer att dö. Oljan är bara utkonkurrerad. Punkt.
Skrivet av Petterk:
Ska EU ha stora mängder CCS på så kort tid? Jag skulle säga att det är ett civilbyggnadsprojekt vi inte klarar av. Det vi kan ställa om på 30 år är möjligen delar av transportsektorn.
Här är ett gäng rapporter om hur EU tänker sig att det skall gå till:
https://ec.europa.eu/clima/eu-action/climate-strategies-targe...
Såg någonstans att man satsar en bit över 1000 miljarder Euro på att verkligen genomföra det också, inte bara snacka om det.
Jag tror att du på kort sikt har rätt i mycket av vad du säger men att du underskattar vad som håller på att hända på lång sikt.
Skrivet av Petterk:
<klipp>
Trenden är att efterfrågan på energi ökar mer än utbyggnaden av grön energi, kärnkraft ökar inte sin andel av primärenergi med den takt vi bygger i. Det som alltså ökar är fossila bränslen. Det är ingen trend vi bryter inom närtid.
EU siktar på nollutsläpp 2050. Liknande för både USA och Kina. Sedan beror mycket på vad man menar med "vi". Är det globalt, EU, Sverige eller bara södra Sverige? Olika villkor gäller för all dessa "vi", både för förväntad ökning av energi och hur stor andel som är fossilt eller icke-fossilt. Jag tror du underskattar hur snabbt omställningen nu har börjat snurra.
Ökade närmaste åren? Fullt möjligt på sikten 2-5 år. På längre sikt, typ till 2040-2050 kommer vi nog se en rätt markant minskning av fossila bränslen, kanske når man målen på "carbon neutral".
Skrivet av Petterk:
Fast så mycket solkraft kommer vi aldrig ha i Sverige, de toppar som finns sparar vatten i magasinen då vattenkraften är frekvensstyrd. Andra länder kommer kunna spara relativt mycket i magasin med pumpkraftverk. Då vi kan producera över 200 TWh el utan solkraft och då länder med bättre förutsättningar kan köra koncentrerad termisk solkraft som kan producera el dygnet runt känns det bara konstigt att tala om batterilagring som ska förse flera länder med el och solceller som ska producera el några timmar om dagen. Än mer konstigt att vi skulle producera vätgas med överskott och transportera runt LH2 runt världen, ett sådant scenario kräver markant ökad energianvändning, det är inte så att sol kommer generera 1 000 000 TWh/år på primärsidan.
IEA 2070-scenariot talar om mer sol än vind, men det betyder inte PV. Det betyder inte heller att sol står för mer energi än vi använder idag totalt.
Mycket vind här hade väl gett utrymme till att lagra på andra sätt än pumpkraftverk, men lagring i varmvatten eller smältsalt för att driva turbiner när elen behövs är närmare till hands än batterier. Det batterierna behövs till är persontransporter och kortare lastbilstransporter.
Har Australien väldigt mycket sol får de väl göra fossilfri järnsvamp där istället för i Kiruna och Gällivare.
Jag tror du missförstår mig. Inte en chans att vi här uppe på våra breddgrader skulle få så stort överskott på solkraft att vi skulle exporterar LH2 eller ammoniak. Min tanke är hela tiden att när Australien badar i solkraft på sin sommar så gör dom ammoniak av överskottet ("flytande solsken") och skickar det med tankbåt till oss för att vi skall använda på vår vinter när vi behöver mer el och solkraften ger väldigt lite.
Sedan kan det mycket väl bli så att Australien med massor med billig solkraft kan konkurrera ut våra stålverk. Kan inte den branschen alls men med taskigt med sol kan vi få svårt att konkurrera på marknader för energikrävande produkter.
Skrivet av medbor:
Hur skulle det se ut med transkontinala kraftlänkar? Tänker över atlanten eller till och med globalt?
Optimal strategi för Sveriges del är ju att importera solkraft från Australiska paneler på våra mörka vinternätter och från Sydafrikanska parker dagtid på vintern. Skulle det gå alls?
Leker man med tanken med globalt elnät och stora solparker överallt så bör det ju kunna täcka det mesta behovet. Förutsatt att det går att transportera i de mängder som behövs
Välkommen i gänget! Du är inte den första som tänker i termer av globalt elnät. Kineserna har kört det spåret i rätt många år. Dom ser en marknad där och satsar t.ex. på UHVDC, elnät på 800 kV och ännu värre.
Tekniskt fullt möjligt. Över Atlanten går du via Island och Grönland. Över Stilla havet går du via Berings sund. Finns tjusiga kartor över det hela. Nu tror jag inte det blir så. Med prisfallet på batterier så blir det helt enkelt billigare att lagra energin lokalt än att överföra den så långa sträckor. Som alltid, svårt med förutsägelser, särskilt om framtiden.
Skrivet av medbor:
Absolut behöver mycket ändras och människor behöver förstå möjligheter med nya tekniken. Tror många skulle kunna använda energin från bilen för egen förbrukning hellre än att sälja den kanske, sen rullar ju verkligen inte alla bilar varje dag. Jag menade bara att inte alla bilar som finns idag kommer bli elbilar (ride sharing och tesla lovar självkörande taxis eller hyra on demand). Dessutom kommer långt från alla bilar existera för att vara nattbatteri till svensk förnybar el.
Självklart kommer elektrifiering av svenska transportsektorn hjälpa elnätet i någon mån, men problemet är att om det ska vara värt det eller lönsamt för en enskild användare krävs ganska saftiga svängningar i elpris på dygnsbasis, det vill väl ingen ha?
Jag säger bara att folk kommer att göra det de tjänar på. Allt är en prisfråga. Finns det ett behov så finns det en marknad, priset sätts sedan efter tillgång och efterfrågan. Det är allt jag vet. Kanske behöver man inte så mycket mer i dagsläget. Det ger sig.
Du tänker så mycket i absoluta termer. Finns det någon möjlighet till något negativt så tar du fasta på det. Det blir ett helt annat tänkande runt nya energiformer, mycket mera komplext och flytande, ständigt föränderligt. Mycket av vad vi ser på tråden handlar i grunden om krockande tankesätt och kulturer.
Hårdvara
- Igår Intel vill strypa effekten till Raptor Lake ur kartong 23
- Igår SFW! Eleganta ASUS ProArt Z790 och GeForce RTX 4070 Ti Super 10
- 5 / 5 Intel Core Ultra 9 285K får lägre klockfrekvens än i9‑14900K 33
- 3 / 5 Rykte: Switch 2 grejar högre bildfrekvenser 16
- 2 / 5 Nästa generations Intel-processorer får nya modellnummer 71
Mjukvara
- Igår Nintendo kräver att Github rensar emulator-kod 40
- Igår Efter kritikstormen – inget PSN-krav för Helldivers 2 42
- 5 / 5 Nu går det att mäta internethastigheten direkt i Microsoft Edge 18
- 5 / 5 Microsoft optimerar Utforskaren och Aktivitetshanteraren 25
- 4 / 5 Valve släpper Proton 9.0 i stabil version 34
Datorkomponenter
Ljud, bild och kommunikation
- ASUS ROG STRIX RTX 3080 OC10
- Köpråd: Bildskärm för garaget (budget)3
- Asus M5A97 R 2.0 Ny klonad SSD funkar inte?1
- Nintendo kräver att Github rensar emulator-kod40
- Det här med Blocket...9737
- Coop-hackare döms till 13 års fängelse17
- Tv till uterum9
- Övriga fynd (bara tips, ingen diskussion) — Läs första inlägget först!1135
- Snabbkoll: Är FPS eller upplösning viktigast i spel?103
- Dags att byta ut dino-datorn mot liten tyst maskin med bra grafik18
- Säljes Samsung Odyssey g9
- Säljes 49 tum
- Köpes Laptop för streaming.
- Säljes Uppgraderad Creality Ender 3
- Säljes Asus ROG Strix Geforce GTX1080Ti OC 11 GB
- Säljes Asus ROG Ally Z1 Extreme
- Säljes Bygg ett hemma labb
- Säljes DJI Spark drönare (Fly More Combo)
- Säljes Äldre speldator (1080, i7 6700K etc)
- Säljes i7 3770k, Radeon 7970, hel eller i delar
Nytt i testlabbet
Tester av chassi, grafikkort, processorer m.m.
- Corsair Platform 6: För dig som inte nöjer dig med Ikea-skrivbord11
- Airtec Pro Type1 – batteridrivet alternativ till tryckluft på burk126
- Snabbtest: Bli mer Pro med mindre tangentbord43
- Snabbtest: Högre spelprestanda med Intel APO46
- Snabbtest: Asus ROG Swift PG32UCDM – kryss i nästan alla rutor38
- Cooler Master Ncore 100 Max – lättbyggt minstingchassi17
- Gömda strömkontakter med Asus och Corsair37
- Grafikprestanda i Horizon Forbidden West108
- Snabbtest: Streacom VU1 – analoga mätare i en digital värld25
- Corsair A115 – en kraftfull kylare med bristfällig ljudprofil15
