Inlägg

Ett modernt vindkraftverk har dessutom en teknisk livslängd på omkring 20-25 år och genererar därmed 80-100 miljoner kWh under sin livstid. Elen produceras med andra ord till en totalkostnad av 40-50 öre/kWh.

Vindkraft och andra intermittenta energislag ställer dock större krav på övriga delar av elsystemet. Framför allt för att balansering vid obalans mellan produktion och efterfrågan behöver ske för att vidhålla frekvensen så att inte elsystemet och ansluten utrustning tar skada.

En storskalig utbyggnad av vindkraften är helt klart önskvärd, lönsam och möjlig om man samtidigt kan säkerställa balanseringsmöjlighet genom att antingen tillgodose systemet med reglerkraft eller genom efterfrågeflexibilitet.

Det är bra att du poängterar att man bör räkna in utsläppen från hela livscykeln och inte bara utsläppen vid drift gällande en eventuell konstruktion av ny kärnkraft. Man bör dock göra samma kalkyl oavsett hur energin produceras då all utbyggnad av energiproduktion skapar stora utsläpp under själva konstruktionsfasen. På precis samma sätt är kostnadsfrågan relevant och bör tas i beaktning oavsett energislag.

Vattenfall uppger att kärnkraft under sin livscykel orsakar utsläpp om ca 4 gram koldioxid per producerad kWh. Även vindkraft och vattenkraft ligger lågt med ca 12 respektive ca 4 gram koldioxid per producerad kWh. Solkraft ligger något högre med utsläpp strax under 30 gram koldioxid per producerad kWh. Fossila bränslen spelar i en helt egen liga och orsakar utsläpp om flera hundra gram koldioxid per producerad kWh.

Energiforsk uppger i en rapport vilken genomsnittlig kostnad energin skulle få givet utbyggnad av olika energislag och en reell kalkylränta om 6%. Landbaserad vindkraft hamnar på förstaplatsen med 32 öre/kWh i produktionskostnad, följt av storskalig solkraft på 43 öre/kWh, vattenkraft på 52 öre/kWh, havsbaserad vindkraft på 53 öre/kWh, kärnkraft på 56 öre/kWh och småskalig solkraft på 79 öre/kWh.

Jag ställer mig också skeptisk till hur sänkta skatter ska kombineras med stora samhällsmässiga investeringar. Det torde vara självklart att vi står inför en enorm utmaning framöver och då behöver vi skapa alla förutsättningar vi kan för en fossilfri framtid. Det innebär att vara pragmatisk och att se alla energikällors för- och nackdelar.

Det är helt klart intressant att utvärdera de finansieringsmodeller som finns att tillgå för ett eventuellt stöd.

Gällande finansiering genom kapacitetsavgifterna är jag dock försiktigt skeptisk, kanske på grund av att jag inte besitter en helhetsbild över hur systemet med kapacitetsavgifter fungerar.

Jag uppfattar dock finansieringsmodellen i fråga som ett sätt att runda just den lagstiftning du nämner. Pengar förs över från Svenska Kraftnät till konsumenterna som använder stödet för att betala sina elräkningar av vilka en inte obetydlig del hamnar i statens budget genom just energiskatt och moms. I alla fall om stödet inte konstrueras med flera samverkande komponenter, vilket jag tror är nödvändigt.

Dålig kod kännetecknas främst av att den i normalfallet gör det den är ämnad att göra men att beteendet vid små avvikelser från förväntade förutsättningar antingen är okänt, felaktigt eller orsakar körtidsfel.

Dålig kod identifieras genom undermålig struktur som kan vara otillräckligt strukturerad likväl som överdrivet strukturerad. I båda fallen blir logiken svårföljd varpå kodens beteende vid avvikelser blir svårt att förutse.

Dålig kod skapas, från min erfarenhet, när kod inte konstrueras på ett förvaltningsbart sätt.

Det finns en tendens bland organisationer, privata såväl som offentliga, att endast avsätta tid för utveckling av ny funktionalitet. Att avveckla, förenkla och förbättra är om något minst lika viktigt för en kodbas långsiktiga förvaltningsbarhet. Det är dock abstrakt och kostsamt och därmed svårt att sälja in till både ledning och slutkund.

Ineffektiv kod behöver nödvändigtvis inte vara dålig kod men dålig kod tenderar att vara ineffektiv.

Ultrawide 64:27 med lagom många pixlar och tillräcklig fysisk storlek. Fungerar utomordentligt bra för systemutveckling men även för spel (om ultrawide stöds det vill säga).

Jag har inte varit imponerad av Nvidias kort sedan 1000-serien

Tom's Hardware gjorde under 2021 en trevlig sammanställning över olika grafikkort där korten jämförs avseende prestanda och energiförbrukning. Kortens prestanda presenteras relativt RX 6800 som tilldelades förstaplatsen.

Det sker onekligen förbättringar mellan varje generation av kort från Nvidia även om varje ny generation också tenderar att kräva ett större effektuttag.

Jag ser det som att Nvidia lanserar nya kort i den övre delen av segmentet och ger dessa kort modellbeteckningar efter vad de vill att konsumenterna ska konsumera. Korten 1080, 2070 och 3060 har snarlika effektuttag och bör enligt min åsikt därför ses som motsvarande produkt i respektive serie även om modellbeteckningarna inte överensstämmer.

Det återstår att se om 4000-serien följer på mönstret eller om andra framsteg görs inom effektivisering. Det verkar inte särskilt hållbart att fortsätta höja effektuttaget för att dölja uteblivna prestandavinster som tidigare medfördes av nya tillverkningsprocesser.

Datat mellan etiketterna är mycket riktigt base64-kodad ASN.1, dock med radbrytningar för att inte bryta mot PEM-specifikationen.

Det är möjligt att fel etikett har satts av något verktyg vid något skede för just din nyckel. Om filen faktiskt innehåller en nyckel i PKCS#8-format bör du kunna göra precis som du föreslår och ge resulterande bytes till det verktyg du använder.

Min profil innehåller främst verktyg, applikationer och komponenter för webbens infrastruktur. Nästan alla projekt är skrivna för en NodeJS-miljö och använder TypeScript för att minimera mängden oförutsedda problem.

Verktyg för hantering av TLS-certifikat genom valfri ACME-leverantör
Verktyg för virtuell hostning av domäner
PWA-applikation för mediastreaming från hemmaserver
Komponent för beskrivning av och kodgenerering för API:er
Generellt, rekursivt serialiseringsformat lämpligt för kryptografiska tillämpningar

För tillfället jobbar jag med en integrerad databas för NodeJS vilken förvisso börjar närma sig funktionellt skick men som behöver ordentlig stridstestning innan den är redo att tas i drift.

Profilen innehåller även några äldre projekt skrivna i C++ för lite mer prestandakrävande tillämpningar.

Brusreducering av video på GPU genom OpenCL

Överlag försöker jag hålla kodkvalitén och dokumentationsgraden hög så att projekten faktiskt går att använda av andra än mig själv. Det skulle dock behövas en insats gällande enhetstester i flertalet projekt

Det var inte lite funktionalitet du lyckats bygga in i din spelmotor... Grymt imponerande!

Härligt att se fler som är frälsta av JavaScript, NodeJS och WebGL. Bra jobbat!

Kortet är sålt.

Tack för visat intresse men jag vill tyvärr inte skicka kortet.

Du kan få kortet för 900kr om du kommer och hämtar det imorgon.

Ett fabriksöverklockat grafikkort från 2015 i gott skick. Kortet har suttit i ett välventilerat chassi med dammfilter och har använts till spelande. Klarar GTA 5, The Witcher 3, Skyrim, Fallout 4, m.fl. på höga inställningar utan problem. Perfekt för dig som vill uppgradera grafikprestandan i din dator.

* Modell: STRIX-GTX980-DC2OC-4GD5
* Grafikmotor: NVIDIA GeForce GTX 980
* Busstandard: PCI Express 3.0 x16
* Klockfrekvens: 1178 MHz
* Klockfrekvens (boost): 1279 MHz
* CUDA-kärnor: 2048
* Teoretisk prestanda: 5,2 TFLOPS
* Grafikminne: 4 GB GDDR5
* Klockfrekvens (minne): 7012 MHz
* Minnesgränssnitt: 256 bitar
* Minnesbandbredd: 224,4 GB/s

Kortet kräver extra strömförsörjning genom en 6-pins samt en 8-pins kontakt. Kortet är bakåtkompatibelt med PCI Express 2.0.

https://www.asus.com/Graphics-Cards/STRIXGTX980DC2OC4GD5/
https://www.techpowerup.com/gpu-specs/asus-strix-gtx-980-dire...

Observera att endast avhämtning i Norrköping gäller!

Nypris: 6499 kr

Läs hela annonsen här