Det handlar i princip uteslutande om användarfel och ovana i denna videon, i kombination med tankesättet hur man förväntar sig att det skall fungera -ur ett Windowsperspektiv.
En ny version av av valfritt OS har garanterat en mängd buggar vid release. Dessa patchas i regel väldigt snabbt efter att utgåvan hamnat hos användare. Redan samma dag som en ny Ubuntu version släpps brukar det finnas runt 300MB uppdateringar tillgängliga.
I videon testar han alltså en uppdaterad version av Ubuntu 14.04 LTS vs. en nyinstallerad, ouppdaterad version av Ubuntu 16.04 LTS, direkt där hamnar man i totalt olika scenarion.
Hade personen filmat lite längre upp i högra skärmkanten, i läget där han installerar 16.04, hade man mycket troligtvis sett en ikon för att ansluta till nätverket och kunnat göra det manuellt och på så vis sluppit en mängd problem av dem han beklagar sig över. Efter installationen, då han anslutit mot sitt trådlösa nätverk, gör han inte heller någon systemuppdatering av vad man kan se i videon.
För majoriteten av Linux-distros, däribland Ubuntu, sker underhållet mer eller mindre helt via systemuppdateringar.
Det är också något som skiljer sig markant mellan Windows och Linux-distros över åren. Windows får enbart OS, flash och Office uppdateringar via Windows update, Ubuntu får uppgraderingar för alla programvaror som finns installerade på systemet.
Därav kan en systemuppdatering vara så mycket viktigare på en Ubuntu installation än en Windows installation för funktionalitetens skull.
Ber om ursäkt om du tycker jag är en arrogant Linux fanatiker med Stallman-skägg. Så ligger det inte riktigt till, jag är snarare ute efter ett mer pedagogiskt upplägg. Tycker dock att mycket av kritiken i klippen bygger på felaktiga grunder då användaren bevisligen inte har någon vana i sammanhanget.
Ang. Linux-kärnans ålder och utveckling tror jag inte att fokus legat på desktopen i 30 år, men det är nog en vanlig föreställning för någon med vana för annat OS.
Din analogi funkar inte riktigt i detta sammanhang.
