Världens långsammaste PC?

Helt riktigt. Men -->

Alltså, även om du bara använder realläge så kan du använda 386-instruktioner. Det finns flera operandkoder som fungerar/är avsedda för, realläge. Således kan memtest86 vara kompilerat för i386 även om det inte använder skyddat läge. Scenariot är måhända inte särledes troligt, men många DOS-program för 386 körs i 16-bitarläge, eller använder instruktioner som arbetar på 16-bitarsregtister.

Oftast, det jag menar med 'instruktioner' är ofta enbart nya opkoder som arbetar med gamla mnemnonics.

Likaså kan ett program som kompileras med direktivet att optimera för 386 i själva verket fungera utmärkt på 286 helt enkelt för att inget fall där en 386-instruktion skulle löna sig behövs.

Givetvis, när man konstruerar en CPU, så inför man alla rudimentära instruktioner och operander. När sedan en ny modell kommer, så finns reda saker som MOV, AND, OR, etc och nya instruktioner tenderar att bli mer specialiserade "MOV SP,AX+7" eller dylikt. Det mest effektiva för en ny processormodell är att optimera befintliga instruktioner och lägga mindre krut på nytt. Detta eftersom det mest frekventa fallet gynnas. Detta är känt som Almdahls lag.

Kompilatorer är rätt dåliga på att se att "PUSH SP, ADD AX,7, PUSH AX, POP SP, ADD (POP SP)" kan ersättas med "MOV SP,AX+7". Observera att mina exempel INTE är x86, utan bara en påhittad instruktionsuppsättning med mnemonics lånade från x86. Detta är en av anledningarna till RISC, btw.

Däremot, om man kompilerar något för skyddat i386-läge är det naturligtvis betydligt mindre sannolikt att det fungerar för 80286. Gör koden det, är kompilatorn antagligen inte rätt konfigurerad. Således; om memtest skulle vara kompilerat för i386 utan att för den sakens skull nödvändigtvis använda 32-bitarsinstruktioner, så kan det fungera med en 286.

Återigen; det är inte speciellt troligt. Är memtest gjort för 386 så kommer det antagligen inte fungera på 286, oavsätt kompileringsdirektiv. Det är rent av möjligt att det inte ens fungerar på 386SX.

Hmm. Victor var ett stort märke, som senare blev uppköpt av AST under första halvan av 1990-talet.

Det _kan_ ha varit förljande spec:
80286 10 MHz
5,25" 1,2 MB
30 MB HD
640 kB RAM (100 ns, 0 ws, 4164, paritetsbit)
EGA/CGA-grafik, 16/64 kB grafikminne (320*200*16 - 640*350*16)

Är du säker på att den hade VGA-grafik? I sådant fall kan den vara nyare, kanske en 386a eller rent av en 486a.

Precis. Det är exakt vad det gör det!

Jag vill dock inte göra mer komplicerade ingrepp i datorn, kom ihåg att även om datorn är den gammal, så är de ytmonterade komponenterna små, mycket små.

Jag har en annan plan. Den kanske inte är lika effektiv, men borde - i teorin - fungera. Att bygga en aktiv frekvensgenerator som pumpar in fyrkantsvåg med skarpa kurvformer. Kristallens tillhörande kondensatorer (typskt två stycken) kommer visseligen dämpa, men torde dämpa högre frekvenser mer än lägre.

Så, en "hel" kristalloscillator (dvs en kristall med inbyggd drivelektronik) och några vippor för att dela frekvensen är värt ett försök. Tänkte testa det när jag har tid, kanske i helgen.

Ingen har sagt att kristaller har inbyggda kondensatorer. Däremot finns alltid någon form av resonanskrets på moderkortet. Denna har minst en kondensator, antagligen två. Resonatorer är vidare i allmänhet keramisk förpackade och används sällan för persondatorer (de kan förekomma i och kring processorer för inbyggda system, även om det oftast bara är för prototyp).

Resonanskopplingen på moderkortet är avstämd för en viss frekvens, även om kristallen tas bort. Spektrumet blir större än med kristall (säg 0,6 - 10 MHz) och kristallens uppgift är just att fixera frekvensen. En resonator är inte lika exakt och tillverkas normal inte i samma frekvenser (men liknande - det finns faktiskt resonatorer för åtskilliga MHz. Vanligast är dock några hundra kHz).

Kristaller kan användas med resonatorer så de tillsammans bildar en exakt resonator som bara behöver en förstärkare (en inverterare duger fint).

Kristalloscillatorer, däremot, har alltid inbygga kondensatorer. Ja, mer än så, även förstärkning och återkoppling. Öppnar man metallkåpan till en kristalloscillator ser man att den innehåller en vanlig kristall och några diskreta(!) komponenter (ibland även integrerade).

Edit: Ooww. Nu är man tydligen uppmärksammad på förstasidan, minsann! Kul! Nu blev jag verkligen motiverad att fortsätta detta "projekt" för att nå oanad oprestanda. Hmm. Jag måste kontrollera refreshraten på DRAM för att se om jag har några problem att vänta när jag når nästa delmål - 333 kHz.

Tja, gorillas torde fungera, men mycket långsamt.

Det känns som jag på ett mer seriöst sätt måste berätta om projektet när jag nu fått så mycket uppmärksamhet.

Status: Jag har nu två problem. Det ena rör diskettstationens vara eller icke vara vid låga frekvenser. Den andra rör den batteribackupade ramdisken. Den tycks nollställas så fort jag byter klockkristall. Jag tror att jag kan förklara varför, på ett ungefär.

Detta gör att jag inte vid "normalfrekvens" kan föra över data från diskettstationen (t.ex benchprogram) ) till ramdriven för att sedan köra dessa när jag kör nerklockat.

Jag får nog plocka fram både oscilloskop och frekvensräknare och undersöka signalernas propagering mer noggrannt. Ett problem är att jag ej heller hittat servicemanualer på internet (till min Tandy 200 som jag berättade om, från 1984, finns dock gott om teknisk info på nätet).

Att göra:
* Pröva med en 1 MHz-kristall (lätt gjort - om man hade någon).
* Undersöka om RC-konstanter o.dyl lätt kan bytas (svårare än det låter som).
* Undersöka om "batteri-RAM" är dynamiskt eller statiskt (hitta datablad).
* Komma underfund med ett icke-relaterat strömförsörjningsproblem (spontana avstägningar).
* Bygga en kristalloscillator med divisionskretsar (lättare än vad det låter som).
* Ta reda på mer om "chipset" och 80C88ans elektriska egenskaper (hitta rätt datablad).
* Fundera på hur jag ska "bevisa" vad jag gör så att jag inte kommer med tomma påståenden. Filma datorn? Benchning går ju bara mot yttre stoppur pga klockans synkronisering med CPU.

* Koppla upp ett modem och surfa! En webbserver kanske? (Det finns en tok som gjort en av en Tandy 200).

Samtidigt vill jag passa på att önska 'unvital' lycka till med sitt värstingbygge!

Edit:
Mazda: Jo, på ett sätt. Nämligen var det så att Intel gjorde en av de första 16-bitarsprocessorerna i nådens år 1976. Marknaden var ännu inte mogen för 16 bitar, främst för att kringkomponenterna blev dyra. Därför lanserade Intel en nerbantad variant som hade en 8-bitars databuss. Denna fick namnet 8088, och är alla PC-kompatiblers urmoder. Intel gjorde på liknande sätt med 386. Åter var kringkomponenter för dyra för 32 bitar, så en nerbantad variant med namnet 386SX lanserades, med 16 bitars databuss (för 486 betyder DX resp SX något annat - med eller utan integrerad flyttalsprocessor). Observera att 8088 var en fullfjädrad 16-bitarprocessor, bara det att bussen fick hämta data i två klockcykler. Processorns ordlängd brukar oftast avspegla registerlängden, vilken är just 16 bitar.

Du har inte läst tråden märker jag. Ej heller har du läst på om C64 och liknande. Vic-20 var visseligen en persondator men ingen IBM-kompatibel PC. För det första.

För det andra, så om du hade läst tråden, skulle du veta att jag kör på 0,67 MHz. För det tredje så hade Vic 20 och C64 olika klockfrekvenser beroende på om de var gjorda för PAL eller NTSC (9NN kHz resp 1,0NN MHz).

Vidare har jag kört datorer (ej PC) i enkelstegningsläge, dvs att man själv ger klockpulserna (ungefär som med en morsenyckel).

PCs lägsta hastighet original är 4,772 MHz.

Om du undrar, så givetvis har jag ett par C64, några Sinclair, en Spectravideo sv328, och sist, men absolut inte minst, en Commodore PET som jag överklockade från 1 till 2 MHz (den är tillbaka till original). Min Tandy 200, dessutom, går gladeligen i 32,768 kHz. Så det är inte något långsamhetsrekord för datorer vi talar om här, utan den långsammaste PCn.

Edit: Dessutom, 6502 är inte speciellt seg alls. Det var (ÄR! - tillverkas fortfarande) en mycket pigg 8-bitarsprocessor som står sig väl mot 6800, 8080, Z80 och andra med klockfrekvenser på 3,5 MHz och uppåt. 8086 är visseligen snabbare, men återigen - målet är att nå den långsammaste x86-PCn vars program fortfarande kan köras på den nyaste flergigahertzaren.

Edit:

Ja, men inte utan en kurvformare (typ schmidttrigger). Jag behöver något som kan "sweepa" från 2 MHz och ner, fyrkantsvåg. Frekvensbandet brukar åtminstone en audio/ton-generator klara. Problemet är att jag inte har någon, så det blir till att bygga något kvickt på ett labbord.