Är det nödvändigt att reglera en kapitalistisk marknadsekonomi?

Hade egentligen tänkt låta bli att skriva i tråden, men jag vill flika in en grej här. Finns det verkligen ett motsatsförhållande mellan ideologi och forskning (vetenskap)?

Ideologi är vad vi vill göra, vad vi vill åstadkomma, vilken riktning och vilka grundvalar samhället bör formas inom.
Vetenskap och forskning är det som ger oss möjlighet att på bästa sätt realisera våra ideologiska mål! Eller?!

Detta i ett kontinuerligt korsbefruktande, förstås. Verkligheten är inte statisk som bekant.

Eh?

Forskning sysslar med fakta. Den är helt likgiltig inför konsekvenserna av vad den kommer fram till. Hur ska du använda resultaten utan ideologi?

Edit: Hade inte sett Oleghs svar när jag skrev mitt. Var lite det jag försökte komma fram till. Alla styrs per definition av ideologi.

Jag menar på att krig och framförallt efterbörden ger stora framsteg i såväl teknik som levnadsstandard. Och absolut kan det vara så att näringslivet påverkar på politikerna men då är det i alla fall flera parter som sätter reglerna.

Min poäng är att oavsett vem som tillåts sätta reglerna så kommer det finnas regler. Jag anser att det är bättre att låta en "oberoende part" (alltså staten) göra det.

Skickades från m.sweclockers.com

Jag ser inte att t ex. skicka fisk till hamnar i Asien för att styckas och paketeras där för att sedan flygas tillbaka för att säljas här är i Sverige är särkilt bra för miljön. Och ja det är bra att konsumenter som blir upplysta om företag som inte varit miljömedvetna väljer att inte köpa varor ifrån denna, men det gäller inte varje produkt/företag samt att det ska komma ut i ljuset innan konsumenten får informationen.

Jag förstår att ni som är för att göra lite ändringar här och där i detta systemet antagligen vill väl, men har ni tänkt på den kommande automationen som kommer att ersätta den större delen utav den mänskliga jobbsektorn?
Vad händer i ett kapitalistiskt system när du har en hög produktion, hög arbetslöshet och låg köpkraft hos konsumenterna?
Vore bra om någon kunde svara på hur just denna framtiden ska lösas med den fria marknaden då flera utav de jag känner som är inbitna i fri marknad tänket väljer att titta bort när man tar upp detta eller bara avfärdar det som om att det aldrig kommer att hända.
Förhoppningsvis så förstår folket här på ett teknikforum att automationen kommer påverka jobben inom industrin, åkerier, bygg, handel m.m och att det inte kommer vara lika lätt som när jobb förr gick ur tiden och ersattes med nya jobb.

Jag är även så "radikal" att jag vill ersätta politiken med vetenskapliga beslut istället för att det styrs med hjälp av korruption och lögner som politik är samt media som egentligen är till för att rätta politikerna bara balanserar (ingenting någon politiker säger är fel - båda har rätt - det handlar bara om olika åsikter).

Att optimera det totala välståndet och civilisationens utveckling är lovvärda mål. Det som kanske skiljer min ståndpunkt från din är att jag också tycker att fördelningen av välstånd är av vikt. Eftersom man därigenom lägger på ytterligare ett kriterium, betyder det att det totala välståndet kanske inte blir lika stort som om man hade låtit fördelningen vara helt fri, men det är ett pris jag tycker är värt att betala.

Det finns tre huvudsakliga svårigheter jag ser med en oreglerad marknad och som jag tror är anledningen till att en sådan utopi aldrig helt materialiserats. De är följande:

1. Allmängods. Det finns saker som är bra för alla, t.ex. polis, infrastruktur, försvar, utbildning, ren miljö. Vem ska betala? Någon typ av skatter är den lösning som visat sig vara mest stabil. Man kan tänka sig att man istället låter inbetalning till gemensamma utgifter vara frivillig, men det är en instabil situation. Tänk dig ett fungerande sånt system, där alla betalar in till en gemensam pott utefter lust och förmåga, inte att de tvingas genom regleringar. Genom att reducera mina inbetalningar med säg 10% så påverkar jag inte allmängodsets budget märkbart, medan min egen budget blir klart fördelaktigare. Om alla på samma sätt agerar i egenintresse blir dock konsekvenserna märkbara. Alla tjänar på att alla hjälper till, men alla tjänar också individuellt på att inte "dra sitt strå till stacken" (jämför med Prisoner's dilemma). Reglering genom skatter är ett effektivt sätt att se till att alla bidrar, och vi bestämmer gemensamt (genom demokrati) hur mycket vi tycker att vi gemensamt ska bidra, samt hur skatter ska fördelas. Det senare råder det stor oenighet om, men att skatter behövs är det få som bestrider.

2. Överblick. En marknadsekonomi är en väldigt robust och effektiv metod att optimera totalt välstånd, och påminner på många sätt om darwinistisk evolution genom naturligt urval, som ju varit extremt framgångsrikt för livet på jorden. Likheten är att de som lyckas bäst med begränsade resurser också är de som överlever (reproducerar sig) bäst, och därmed får man i det långa loppet en utveckling som premierar profiten/populationen och anpassar sig efter omständigheter. Det finns förstås också många olikheter, så man ska inte dra analogin för långt, men en begränsning de delar är en brist på överblick. Även om evolution genom naturligt urval är ett framgångsrikt recept, så kan den bara göra små hopp genom generationer. Det gör att man är dömd att hamna i lokala maxima i optimeringslandskapet, där det finns många exempel inom biologin. En fri marknadsekonomi lider av liknande begränsningar när alla deltagare ser till sitt egetintresse snarare än det som skulle vara bättre för alla. Konsumentmakt fungerar om den upplysta och välmenande konsumenten ser till allas bästa (t.ex. köper miljövänliga dyrare produkter) istället för sitt direkta egetintresse (köper miljöfarliga men billiga produkter, och överlåter det åt andra att använda de miljövänliga). Regleringar kan fungera som styrmedel för att vikta marknaden i riktningar vi av oberoende skäl (till exempel genom klimatforskning) tror är bättre för vår civilisation som helhet. Andra exempel på yttre hänsyn som regleringar kan ta är risken för svält vid krig vid bristande lokal matproduktion, tillgång på vaccin, stöd av grundforskning. Genom överblick kan man genom regleringar också försöka uppmuntra en hälsosam marknadsekonomi, genom att t.ex. införa monopolbegränsningar och antitrustlagar. För att resultatet ska bli bra förutsätter detta förstås att man har bra koll på konsekvenserna av regleringarna, vilket inte alltid är så lätt, vilket illustreras av de videor @Sveklockarn länkat till.

3. Välståndsfördelning. En fri marknadsekonomi är bra på att optimera det totala välståndet, men fördelningen av välstånd lämnas oreglerad. Det jag kallar mänskliga värderingar som t.ex. att värna om de svaga, är något som inte finns "inbyggt" i den fria marknadsekonomifilosofin. Om resultatet av en fri marknadsekonomi vore att det totala välståndet innebar att även de svagaste fick det bättre, då skulle det inte vara något problem. Men det är inget krav eller förutsättning för fri marknadsekonomi att svaga ska få det bättre, så därför vore det något av en lyckosam tillfällighet om de verkligen fick det. Regleringar kan se till att även svaga tar del av ökningen i välstånd. Jag ser det som en avvägning mellan välståndsgenerering och välståndsfördelning. Med full vikt på homogen välståndsfördelning (kommunism) riskerar man att döda välståndsgenereringen, medan man med full vikt på välståndsgenerering (fri marknadskapitalism) riskerar en väldigt skev välståndsfördelning där svaga slås ut ur samhället.

Den politiska diskussionen är hur vi bäst ska uppnå rätt balans, vilken grad och typ av regleringar av marknaden som ska till för att få det samhälle och den utveckling vi vill ha.

Oj, här tycker jag att ni försöker tolka in lite väl mycket i en enda mening som jag skrev. Skrev aldrig att ideologi och vetenskap kan skiljas åt helt när det kommer till att utforma politik eller att politiker endast följde sin ideologi.

För att utveckla lite så menade jag att politiker, enligt mig, i allmännhet har en väldigt slapp och ohederlig inställning till forskning. Ifall det dyker upp nån rapport som stödjer deras ideologi eller mer konkret ett politiskt förslag de har lagt fram, så lyfter man gärna fram denna rapport i debatten. Annars är de inte speciellt intresserade av att hålla sig uppdaterade om de resultat och slutsatser som vetenskapen levererar. De styrs alltså snarare av ideologi än forskning och är sällan eller aldrig beredda att problematisera kring de aspekter av ideologin där forskningen visar på att resonemangen inte håller.

Jag håller heller inte med om att det inte skulle finnas motsatsförhållande mellan ideologi och vetenskap. Visst, ser man till deras grundliggande definitioner så är de ju inte varandras anti-teser men menar du @Olegh på att det skulle vara svårt att hitta ideologier som går stick i stäv med vetenskapen?

Jag tycker det låter som ett väldigt tokigt resonemang att krig skulle leda till bättre levnadsstandard totalt sätt för de inblandade parterna. Här får du nog ta och leverera nått bra exempel som belägg om du inte vill att jag ska ta det som struntprat.

Sen så är ju staten knappast en oberoende part i förhållande till marknaden. Du verkar vara inne på det spåret själv, med tanke på citationstecknen du satte kring uttrycket, men jag måste ändå påpecka att i en demokrati så är de valda politikerna som är satta till att förvalta och styra staten väldigt styrda av att bli återvalda vid mandatperiodens slut. De har därför kortsiktiga motiv som med- eller omedvetet styr dem mot att ta beslut som inte är bra för marknaden som helhet på lång sikt. De är definitivt inte att betrakta som en oberoende part.

Då kanske du ska ställa dig frågan vad den egentliga orsaken är till att fisken skickas på omväg till Asien?? Jag ska ge dig en ledtråd, Sverige har en hårt reglerad arbetsmarknad. Sen är dina andra motargumentet lika aktuella på en reglerad marknad som på en oreglerad. Du skriver att konsumenternas välvilja inte kommer att kunna påverka varje företag/produkt men på vilket sätt kommer du ifrån det på en reglerad marknad? Alla företag som inte följer reglerna åker dit tror du?? Problematiken med att det finns undantag och att inget system är ofelberat existerar på båda typer av marknader och försvinner inte för att du väljer ut en. Du nämner vidare att oegentligheter inte kommer att påverka konsumenterna förrän de kommer upp till ytan. Samma problem gäller återigen på en reglerad marknad! Blir svårt att införa regleringar som ska stävja oegentligheter som man inte ens känner till och även om det redan skulle finnas regleringar mot en viss typ av aktivitet så kommer ingen straffas för det om det inte kommer upp till ytan.

Sen ser jag att du oroar dig över att automatisering i bl a industrin bereder ut sig och problemen som uppstår när traditonella jobb försvinner från arbetsmarknaden. Kan hålla med om att det säkert kan bli en problematisk omställning av arbetsmarknaden/samhället när många lågutbildade yrken försvinner i snabbare takt än vad det skapas nya. Ser dock inte hur du ska lösa det problemet med regleringar. Menar du att man med mha regleringar ska försöka hindra teknikutvecklingen?? Tror det är dömt att misslyckas på förhand. Traditionellt när samhället har förändrats har det även lett till att efterfrågan på nya typer av tjänster/varor dykt upp och därmed även behovet av nya yrken. Vem trodde för ett antal år sen att t ex yrken som personal shopper, bloggare, professionell e-sportare eller social media-ansvarig skulle finnas idag? Förhoppningsvis kommer samhället försätta att utvecklas på det sättet och då tror jag att regleringar snarare stjälper and hjälper en sådan utvecklingen.

Slutligen så undrar jag hur du tänker ersätta politiken med vetenskap?? Även om de har en del gemensamma beröringspunkter så kan knappast den ena ersatta den andra (som vi redan varit inne på i denna tråden). Sen om du tror att forskarvärlden är fri från korruption och lögner så misstar du dig rejält. Politik i sig är inget dåligt och knappast något man behöver jobba på att få bort. Rösta istället på politiker som är beredda att förankra sina reformer i vetenskapliga slutsatser och ignorera de politiker som lovar att allt kommer bli bättre de kommande 4 åren ifall du röstar på dem och tala sedan om för andra att göra likadant. På sätt får du en politik som är baserad på forskning istället för att försöka med omöjliga uppdraget att "utrota" politiken i sig.