När blev du vuxen?

Nu kan jag inte säga att jag är Vuxen, det tycker jag inte att jag är själv. Ska jag vara helt ärlig så vet jag inte om jag "vill" vara helt vuxen. Självklart vill jag växa upp skaffa familj med barn och kunna försörja dem på ett riktigt bra sätt. Som TS skrev tidigare, vad är det egentligen att vara vuxen?

Citerar honom

"Som jag ser det är det ganska synonymt med att vara mogen. Och med mogen menar jag att ta mogna och genomtänkta beslut. Att tänka efter före, helt enkelt.
Som jag ser det är det huvudsakligen det som förändras när man går från tonåren upp i en vuxnare ålder. Man lär sig att se konsekvenserna av sitt handlande, man förstår att man måste hantera och kunna motivera sina val. Och att det är en egna ansvar att se till att ens liv blir som man tänkt."

Det här med att se konsekvenserna av sitt handlande, det är något som jag kanske aldrig riktigt har vart något bra på överhuvudtaget. Kanske inte när det kommer till att jag springer omkring och bråkar, men jag gör saker som någon som hade tänkt efter innan kanske inte hade gjort?

Jag klarade skolan utan problem, jag gjorde kanske inte alltid läxorna och var inte duktigaste eleven men jag tog mig in på det gymnasium jag ville. Jag tuffar på fint här med ganska okej betyg. Jag har gått omkring och tänkt på detta ganska länge nu, jag "vill" inte riktigt växa upp.

Jag och mina polare gör riktigt konstiga saker ibland, Åker snowracer bakom båt, Hoppar av båtar i hög fart, jag cyklar (downhill) det är väll inte oansvarigt men ändå konstig sport. Samtidigt som man gör detta kan jag komma hem och sätta mig och koda CSS och göra sidor till personer och hjälpa grannar med datorer och elektronik på min fritid. Jag har gjort ett eget litet "företag".

Jag vet inte, svårt att beskriva hur jag känner mig egentligen, men det jag vill är att jag ska kunna "leva som en ung person men bete mig som en vuxen" kanske om ni förstår vad jag menar. Släppa lös lite ibland men fortfarande kunna vara en riktigt seriös person. Jag vet faktiskt inte , sjukt svår fråga

Edit: Kanske förstår vad jag själv vill när jag "växer upp"

Vuxen blir man väl i olika steg känns det som...
Man klarar av att vara själv, utan hjälp, t.ex. om förädrar åker bort och man fixar mat själv och har koll på situationen utan att få panik.
Man börjar inse att saker inte är gratis, man måste göra något för att få något. (jobba, städa hemma osv)
Flytta hemifrån och klara sig själv, betala räkningar, tvätta, diska, handla mat osv.

Fixa brud, fixa sommarställe, fixa båt, fixa barn osv...olika steg som bygger på "vuxenheten"

För min del kände jag mig mest vuxen när jag fick eget boende.

Det som åldras hos mig är kroppen. Barnasinnet försvinner aldrig, inte för mig iaf.

Edit: Glömde min ålder som är 37.

När man var liten ville man bli typ astronaut när man blev stor. Fast egentligen ville man nog ha ett bra jobb, ett trevligt hem och en underbar tjej. Detta har jag sedan 2 år. Då måste jag alltså vara stor nu. Är 29.

Aldrig, vuxen är överskattat.

Impulsköpte en RC-helikopter igår och kände mig som 10år igen när jag försökte lära mig (överaskande svårt faktiskt).
Så... Sen någongång?