Högskoleprovet varför?

Program har ju fortfarande krav på att du läst vissa kurser. Att du har ett visst snitt från gymnasiet säger ju inte heller hur lämpad du är för ett tekniskt program.

Det ska ju göra om provet från grunden nu. Jag råder dig att kolla upp den nya utformningen istället som kommer vara mer specifik för det man tänkt läsa på högskola/universitet istället för det gamla som mer var ett allmänt test så att säga.

Som redan nämnts behövs fortfarande specifika gymnasiekurser (eller motsvarande kompetens) för kurser och program. Högskoleprovet är utformat för att avgöra hur pass goda dina generella förutsättningar för högskolestudier är. Inte för att se om du är lämplig för en specifik utbildning.
Du behöver alltid läsa facklitteratur med krångliga ord - ordkunskapsdelen.
Du behöver nästan alltid en grundläggande matematisk färdighet - matematikdelen.
Du måste alltid förstå innehållet (åtminstone kontentan av det) i den litteratur du läser (vilken förekommer både på svenska och engelska) - läsförståelse.
Du kommer sannolikt att behöva tolka en del statistik - ja gissa delen själv.

Högskoleprovet är inget alternativ till gymnasiestudier, men för oss som schabblade bort gymnasietiden för snart 10 år sedan - och därmed betygen i form av 90% G - för att man var skoltrött men ändå besitter relevanta kunskaper för att klara högskolestudier (rätt kurser lästa och godkända och ovan nämnda kunskaper) så är det rätt trevligt att slippa sätta sig och läsa upp irrellevanta kurser bara för att få ett meritvärde som i många fall inte skulle räcka till på grund av inflationen i betygen.

Visst lämnar HP en del att önska, men det fyller sitt syfte - att ge ett alternativt meritvärde som dessutom är baserat på besuttna kunskaper och inte ett betyg som man tokpluggat sig till och glömt bort eller rent av fuskat sig till.

Idag bryr jag mig inte ett skit om vad de gör med HP, jag har redan kommit in tack vare det (och än så länge hänger jag med i studierna).

Fotnot; Sumpade lite småkurser som Kemi B, Matte E och ett par andra irrellevanta kurser för min utbildning och slutade utan högskolebehörighet på grund av att jag hade mindre än 90% godkänt. Snittpoängen hamnade runt 13.5 om jag inte missminner mig. Skrev ett högskoleprov (1.7) och studerar idag till gymnasielärare i engelska och svenska.

Jag har skrivit högskoleprovet sju gånger, främst för att jag tycker att det är ett trevligt prov som är ganska roligt att göra för att kontrollera att man åtminstone inte försämrar sitt resultat över tiden. Tyvärr har jag inte anmält mig till höstens prov eftersom det ligger alltför nära en tenta, men jag hoppas att ha tid att skriva det igen till våren.

Jag håller med om att ett bra resultat på högskoleprovet knappast enbart visar att man kommer att klara av högre utbildning på ett bra sätt, men som andra har skrivit är det ju enbart till för sortering vid urvalet. Provsituationen är väldigt speciell – i praktiken kommer de flesta sällan eller aldrig att lösa liknande uppgifter. Det som högskoleprovet handlar om kan å andra sidan som Crazy Ferret har skrivit vara mycket relevant, och det är alltid nyttigt att vara bra på att arbeta under tidspress.

De uppgifter som finns i högskoleprovet kan verka enkla, men vid det senaste provet var det exempelvis följande medelpoäng i de olika delproven:

Ord 19,9
Nog 11,3
Läs 12,2
Dtk 11,1
Elf 11,2

Detta visar att många det för många är allt annat än enkelt att få ett bra resultat, och jag vill ändå tro att personer som får 1,5 på högskoleprovet ofta har bättre förutsättningar att klara av högskolestudier än vad personer som får 0,5 har.

Även om det säkert finns mycket som kan förbättras (man kan exempelvis fråga sig om det är lämpligt med så stort fokus på ordförståelse), tror jag att högskoleprovet fyller sin funktion väl. Det är bra med ett komplement till gymnasiebetygen, särskilt om det var tio år sedan man gick ut gymnasiet. Under en sådan tid kan mycket ha förändrats hos en och då kan högskoleprovet vara ett sätt att visa detta. Flera universitet tittar dessutom på högskoleprovsresultat i stället för att lotta när de bestämmer vem som ska få komma in om det är fler sökande med högsta betyg än vad det finns platser. Även om just det kanske inte alltid är det absolut lämpligaste sättet att välja folk på, känns det mycket vettigare än lottning.

Den viktning som finns idag på högskoleprovet är väl knappast vettig. Att kunna formulera sig i tal och skrift kräver ju ett ordförråd, men som många säger, en hel del av orden på HP ser man bara en gång. När man sedan arbetar och skriver texter så är ju en viktig del att formulera sig så att folk förstår utan onödigt krångliga formuleringar och ord.

Det jag skrev om i mitt förra inlägg:

"— Idag består högskoleprovet till två tredjedelar av läsförståelse och ordkunskap. Vi kommer därför att förändra provet så att det blir mer balanserat. Det ska bli möjligt att urskilja två block i provet, ett verbalt block och ett analytiskt/kvantitativt block."

"Det nuvarande delprovet ORD kommer att minskas och ersättas med ett delprov där det gäller att komplettera meningar med ord som utelämnats. De nya delproven har prövats ut i mindre skala och resultaten är positiva."

"– Det troliga är att de flesta lärosäten vill ha studenter med bredd och även i fortsättningen kommer att använda det totala provresultatet, men man kan tänka sig att någon utbildning vill fästa mer vikt vid exempelvis problemlösning, säger Nils Olsson."

http://www.hsv.se/publikationerarkiv/artiklar/2007/ettmerbala...

Hm, kan du ge några exempel på sådana ord, och vad menar du med "riktiga texter"?

Jag tyckte mest att det var intressant att du sade att det fanns ord som knappt använts sedan början av 1900-talet. Jag var lite tveksam till den uppgiften och hade därför tyckt att det vore roligt att se vilka orden var.

Jag tror inte att ålderdomliga ord är särskilt vanliga. Visst finns det ofta uttryck som inte används särskilt ofta, men det är ju nödvändigt om det ska bli något vettigt att testa. Framför allt upplever jag dock att det är ord från olika fackområden som finns, men det går ju inte att använda extremt specifika ord. Se även följande citat från http://bit.ly/1wePxI:

Jag säger det en tredje gång för att vara säker. Ni inser väl att de ska t.ex. ändra om ORD helt och hållet och att ni pratar om det gamla ORD-provet?

Jag är mycket medveten om att ordprovet kommer att ändras, men det gör det inte mindre intressant att diskutera dess för- och nackdelar.

Just ordet "stuckatur" är inte särskilt krångligt för de flesta. Emfatiskt eller utmönstra är ord som inte alls är lika vanligt förekommande. Samt vid all användning av ord senare finns ju t.ex. Norsteds lexikon ;).

Finns det ord i facklitteratur man inte förstår så är ett lexikon rätt väg att gå, inte att gissa som vissa gör på HP.

Nja, ordförståelse är knappast onödig, även om man kanske kan ifrågasätta den nuvarande orddelens upplägg. Det är omständligt och opraktiskt att behöva slå i lexikon hela tiden.