Liv efter döden - möjligt eller inte? (påhopp mot ev. religiösa undanbedes)

Menade inte att vi skulle ha konkreta bilder i pdf-format i huvet, men minnet upplevs ju för oss i form av bilder och ljud. Sen minns man väl även känslor, men dom är kopplade till bilderna och ljuden. Hur sker denna övergång från aktionspotentialer till vårt upplevda minne?

Så minnet är alltså mekaniskt lagrat i neuronen i form av fysiska partiklar? Om minnet och medvetandet då i slutändan handlar om fysik i mindre format, är du då fortfarande lika säker på att kvantmekanik (eller andra okända fysiska fenomen) inte kan ha någon inverkan när man dör?

Aja nu fick jag lära mig lite mer om hur minnet och hjärnan fungerar iaf, så något får jag ut av den här diskussionen Känns också som vi börjar komma någon vart, tog dock ett tag.

Aja börjar i alla fall bli för trött för att komma på några fler vettiga argument, så det låter bra om vi fortsätter i morgon eftermiddag. Har vänt på dygnet rätt rejält så jag lär inte komma i säng på ett tag heller.

Men lycka till i morgon på undersökningen i alla fall

Kom att tänka på att går man ner tillräckligt långt i strukturen på de partiklar som utgör vårt minne kommer man tillslut ner till kvantnivå, och om kvantstrukturen på något sätt kan printa av sig medans man lever kan medvetandet på så sätt överleva döden. Med vild spekulationslogik, och jag hävdar inte på något sätt att jag tror det är så. Men det är kul att ägna sig åt lite halvidiotiska resonemang ibland och det behövs nästan om man ska försöka visa på att man inte kan vara helt säker i denna fråga (kunde jag resonera kring rimliga eventuella scenarier skulle jag inte sitta här). Sen vore det bra tufft att kunna existera på kvantnivå

EDIT: Ops blev visst ett jäkla fett inlägg igen Aja hoppas ni orkar tröska er igenom det ändå, jag redogör rätt mycket för min ståndpunkt och inställning i diskussionen.

Zartax,

Jo jag förstår givetvis vad poängen är med sådana jämförelser, men dess egentliga syfte är ju egentligen bara att när man erkänner att något man tycker är löjligt inte kan motbevisas, så hävdar man hur osannolikt man tycker det är genom att påstå att det lika gärna kan vara så att <insert totalt befängt påstående>. På så sätt tycker man sig i praktiken ha bevisat att det att det är nonsens.

Man kan ju givetvis säga att med vårt vetande vore det befängt att tro att liv efter döden finnas. För så är det ju. Men jag har aldrig sagt att jag tror det finns heller Jag hävdar bara att det inte går att bevisa något, och att ägna sig annan sannolikhetsspekulation än den jag beskrev ovan är meningslöst.

"If I were to suggest that between the Earth and Mars there is a china teapot revolving about the sun in an elliptical orbit, nobody would be able to disprove my assertion provided I were careful to add that the teapot is too small to be revealed even by our most powerful telescopes. But if I were to go on to say that, since my assertion cannot be disproved, it is an intolerable presumption on the part of human reason to doubt it, I should rightly be thought to be talking nonsense.."

Här är kärnan som jag förstår det (är inte jättebra på engelska), att när någon påstår detta om tekoppen och säger att bara för att ingen kan motbevisa det så är det med mänskligt förnuft oacceptabelt att ens tvivla på att den finns, då kan man säga att den personen ägnar sig åt nonsens.

Och detta handlar alltså om religiösa och tekoppen motsvarar Gud. Religiösa grundar ju sin tro, tekniskt sett, på att det inte går att motbevisa att Gud finns (sen säger dom ofta att dom sett Gud osv men det har ingen plats i en debatt om ifall han finns eller inte), och att göra detta till att han finns utan tvivler säger Bertrand Russel är att ägna sig åt nonsens. Och det håller jag givetvis med om, även om jag respekterar deras tro och aldrig gör mig löjlig över dom, och aldrig oprovocerat skulle trycka upp i ansiktet på dom att deras förbehållslösa tro är orimlig.

Men nu handlade inte våran diskussion riktigt om detta, utan att jag bara hävdade att det inte går att utesluta ett liv efter döden, vilket sen blev en vild debatt (med enhörningar och rymdapor ) om hurpass osannolikt det är. Jag hävdar dock att det inte går att bedöma sannolikhet i denna fråga pga okända faktorer.

Och du säger, citat: "Någonstans blir något såpass otroligt att det är, som Haricots uttrycker det, "löjligt att underhålla tanken på att det är möjligt". Detta är när det inte finns några konkreta belägg för att händelsen och fenomenet i sig överhuvudtaget är möjligt."

Jag anser inte att, bara för det inte finns några konkreta belägg för att det skulle vara möjligt, så är man löjlig om man underhåller tanken på det. Att hävda det är en attityd jag har lite svårt för. Det är såkallat besserwisser (stavning?) beteende och att inte respektera att folk har ett öppet sinne utan klassa dom som fåntrattar är rätt arrogant, minst sagt. Det var lite denna attityd som fick igång mig att fortsätta denna diskussion fast jag håller med om att liv efter döden måste bedömas som väldigt osannolikt baserat på vad vi kan idag.

Dock har haricot haft många bra argument och jag har fått lära mig en del om biologi under vår diskussion i alla fall

Wow, jag tänkte aldrig på att jag kunde ha frågat ett lågstadiebarn istället för att ha en diskussion här! Fan vad dum jag är Skönt att du har rett ut detta åt oss nu iaf.

Jag förstår att du tycker det låter vettigt alexandersson, och jag håller helt med dig om att det TROLIGEN är så. Dock går det inte att säkert veta och definitivt inte bevisa. Och jag ägnar mig inte åt tekoppsresonemang här utan bedömer att det finns en tillräckligt stor möjlighet att det kan finnas någon ev. exstens efter döden för att man kan lämna en öppning. Vilket inte jag bedömmer gäller för tekoppar och rosa enhörningar.

På vilka grunder likställer ni möjligheterna? Vore förresten intressant att höra ett argument till denna likställelse från dig (utan alltför mycket influens av haricot). Av alla som argumenterat för att en existens efter döden inte är möjligt med är det bara haricot som presenterat någon form av riktig argument.

Jag anser att man är en besserwisser/messerchmidt eller vad det nu heter när man gör sig löjlig över någon bara för att dom tror/lämnar en öppning för något bara för att man själv anser att det dom tror inte är möjligt. Så vitt jag vet har jag aldrig gjort mig löjlig över någon på det sättet i den här tråden. Jag hävdar inte att jag vet någonting, och det är också att "ovetskapen" som är kärnan i mitt argument till att man inte kan VETA något om ett liv efter döden. Det enda vi vet är att det är osannolikt - och inte rosaenhörningsosannolikt etc, säger man det anser jag att man är farligt nära besserwisser.

Hehe ok termen besserwisser var lite felplaserad då, visste inte dess exakta betydelse, så där blev jag lite ägd Men det spelar inte så stor roll, poängen i inlägget ändras inte för det.

Men att likställa det för att det inte finns några belägg för endera. Då kan man ta något annat exempel som det inte finns belägg för men som misstänks kunna vara möjligt, t.ex att resa genom rum och tid i maskhål. Som jag förstått det har ingen konkreta belägg för att svarta hål faktiskt ska ha en "passage" med en utgång någon annan stans i rymd och tid, utan man misstänker att det kan bli så om det svarta hålet snurrar. Då kan man alltså även likställa det med rosa enhörningar.

Staplande jämförelse jag vet, och jag gillar inte att använda sådana men tyckte det behövdes för att förklara min poäng. Det finns nog massa saker som misstänks kunna vara möjliga även fast man inte har konkreta belägg för det. Jag kan inte exakt förklara exakt varför jag anser det sannolikare med existens efter döden än vad det är med rosa enhörningar, jag tycker bara det är ett tecken på arrogans att göra det då det finns så mycket vi inte känner till som kan vara påverkande faktorer. Jag försöker helt enkelt ha ett öppet sinne kring detta och inte kategoriskt bestämma mig för något bara för vårt nuvarande kunnande pekar på att det är på ett visst sätt.

Urk har skrivit rätt mycket kring detta och det känns jag är rätt ensam i min inställning, var länge sen jag såg ett positivt uttalande om mina inlägg Dock kan jag inte tillägga så mycket mer nu för att förklarar hur jag tänker, skulle behöva fundera och kolla runt på lite vetenskapligt material isåfall. Är övertygad om att det även finns vetenskapsmän som har tankar kring denna fråga och hypotiserat lite. Och inte för att det har någon relevans men har hört att många som sysslar med avancerad kvantmekanik (haha jag nämner kvantmekanik igen som blivit smått religiösa av de fantastiskheter som så smått visar sig för dom.

Men nu ska jag åka och slå några golfbollar (hoppas rangen har bollar kvar i automaten), behöver bättra på min swing och försöker just nu lära mig slå som Ernie Els, var ett repotage om hans swing i någon goldtidning vi har hemma, han hade nämligen korats att ha världens skönaste swing

För det första - nu får vi inte cykla förbi varandra här i diskussionen. Jag har aldrig sagt att man inte ska tvivla på att liv efter döden skulle finnas. Jag har bara sagt att man inte borde UTESLUTA det. Känns som folk har svårt att lyssna på mig Jag tvivlar i allra högsta grad på att det kan finnas, det har jag sagt flera gånger också. Men min poäng har inte handlat om vad jag själv tror utan om en attityd jag tycker är ogrundad (dvs att strikt utesluta det)

Sen, att det finns belägg för att rums/tidsresor är möjliga genom maskhål vet jag också, och jag sa inte att det inte skulle finnas belägg för det. Jag sa bara att det inte finns några belägg (vad jag vet) ifall MASKHÅL verkligen existerar, som sagt har jag för mig att man tror att maskhål kan uppstå om det svarta hålet snurrar. Min poäng med detta var att - ska man då likställa rums tidsresor med rosa enhörningar för att det inte finns några konkreta belägg för maskhål? Återigen - stapplande jämförelse men det är ända sättet jag kan försöka illustrera vad jag menar.

Ok jag förstår din uppfattning Men ordet tvivla är inte helt rätt att använda då det har fel betydelse för sammanhanget. Jag tvivlar som sagt inte på att liv efter döden inte finns, för att tvivla på något innebär ju att man tror att det är på ett annat sätt. På det sättet tycker jag inte att någon ska tvivla på döden, och jag anser INTE att det är arrogant att göra det.

Men jag utesluter det inte helt enkelt och tycker som sagt inte att någon rimligtvis kan ha ordentliga belägg för att göra det.

Kanske kan avrunda diskussionen genom att konstatera att våran uppfattning inte skiljer sig så mycket, utan mer vår inställning och förhållningssätt till frågan

Trevligt att höra att någon förstår min poäng BorN Jag gillar att ha ett öppet sinne och inte utesluta saker om det inte finns väldigt starka skäl till att göra det. Och jag anser inte att skälen är tillräckligt starka när det gäller en möjlig existens efter döden