Skaffa sig kunskap om hur man felsöker kretskort och hur dom fungerar.

Jag skulle säga att både Troniocsfix och Luis Rosmann förutsätter god förståelse. Tror det är bättre med att kika på bigclivedotcom, great scott och lite simplare projekt än grafikkort och macbooks.
EEVblog har rätt mycket på DC-DC-omvandlare och filter som är mycket nyttiga!

Däremot vet jag inte om någon av dessa är en schysst start för någon som är helt grön.

Jag gillar NorthridgeFix på Youtube, han fixar många datorkomponenter inklusive laptops och grafikkort. Det är sjukt hur många han lyckas återställa genom att byta enstaka kortslutna komponenter som kostar bara några kronor.

Plocka upp den senaste upplagan av boken "The Art of Electronics" av Horowitz/Hill, som i sig är det bästa uppslagsverket om elektronik som går att finna. Den förklarar i princip allt du behöver veta om allt du inte vet när det gäller elektronik på ett lättförståeligt sätt. Jag kan inte nog hylla denna episka bok. Är det något du inte förstår är det bara att slå upp det.

Kurser skulle jag skita i för de lär dig på ett mekaniskt vis istället för att ge dig känsla för varför saker fungerar som de gör.

Grundläggande ellära är att rekommendera, det är svårt att lära sig flyga innan man vet hur man bygger vingar.

En multimeter och ett billigt 100MHz oscilloskop skulle jag rekommendera. Lär dig använda oscilloskopet och titta på många olika signaler. Ser du en signal du inte förstår, utforska!
Ju mer du lär dig ju mindre kommer du att röra multimetern och istället sträcka dig efter oscilloskopet. Multimetern har sin plats men är ett rätt trubbigt instrument när det handlar om mer än dc-signaler eller att mäta resistans.

Välj ett projekt att starta från grunden. Du kommer att lära dig massor när du försöker lista ut hur du skall lösa saker under resans gång. Projekten var det enda jag hade med mig från högskolan där jag kände att jag lärde mig något och samtidigt fick en känsla av förståelse.

Undersök, experimentera, var nyfiken, misslyckas, bygg, misslyckas igen, utforska, fixa och lär.

Mitt nybörjartips blir detta:
Vanlig hederligt felsökningstänk är det som du behöver i grunden. Inspektera kortet efter synliga mekaniska skador/trasig lödningar, brända/värmepåverkade ytor och komponenter.
Har du en integrerad strömförsörjning på kortet så börjar du felsöka där. Mät upp komponenterna eller byt de som du misstänker är defekta.
De komponenter som ofta ger upp är kondensatorer, relän och övriga kraftkomponenter.

Kort med små ytmonterade komponenter och som har flera lager är mycket svårare att felsöka. Det finns bra guider och videos på bland annat youtube.
Och en del elektronik är för mycket jobb att felsöka/reparera, det lönar sig sällan att försöka felsöka CPUer, minneskretsar/SSD och liknande.

Du klarar dig långt med en multimeter och en hyffsad lödstation med lite fluss, lödtenn och avlödningsfläta.
En lupp eller liknande är inte fel. Finns fina elektroniska mikroskop om man vill satsa lite.
Du har oftast begrönsad nytta av oscilloskop och mera avancerad utrustning.
Jag har lyckas i princip med 100% av de reparationer jag gör på elektronik i köksmaskiner och liknande elektronik. Prylar som moderkort, grafikkort är mycket svårare både att felsöka och reparera.

Förutom de som nämnts vill jag lägga till Learn Electronics Repair. Om man inte har något emot sämre produktion och ibland lite väl långa video-klipp tycker jag denna är riktigt bra: https://youtube.com/@LearnElectronicsRepair?feature=shared

Det som gör den kanalen bra är att han fokuserar på felsökning. T ex kan han ha videos om hur man felsöker individuella komponenter, eller andra när han utfår från en trasig produkt och visar hur han jobbar. Nu gör jag samma resa som du, och inte kommit särskilt långt, men det är lättare att fokusera på felsökning när materialet antar att det är det man är ute efter. Blir lätt svårt annars att t ex sitta och plugga hur mosfets funkar generellt, hur de används i nätaggregat, hur de används i förstärkare, hur de används med PWM-etc, och sedan applicera det på felsökning.

Biblioteken brukar ha en elektronik-hylla, "P Teknik, industri och kommunikationer". Oftast är det lite äldre böcker, men grunderna gäller ju ännu. För att förstå olika kretsar kan det oftast gå att googla på beteckningen för att förhoppningsvis få tag på databladet. Databladen är varje krets lilla bibel, som kan vara oerhört omfattande. På din nivå så får du plocka russinen ur kakan.

Om du ska investera i ett oscilloskop för att se signaler, så läs på ordentligt. 100 MHz analogt är inte samma sak som 100 MHz digitalt. (Det du kan nyttja effektivt.) Bandbredden skall vara anpassad till det du mäter på med marginal, annars distorderas signalen.

Nu pratar jag vidare om rena elektronikkunskaper. Sätt dig in i och förstå Ohms lag när du skaffat en vettig multimeter. Med lite skrotelektronik kan du börja mäta och bygga upp en ryggradskänsla över olika kretsar. Samt hur du räknar på dem.

Tips på egna byggprojekt: Ett spänningsaggregat baserad på lämplig krets. Med en mikroprocessor kan stegmotorstyrning göra kul saker.

Lite saker att googla och förstå:
* Hur du räknar på serie- eller parallellkopplade resistorer/kondensatorer.
* Hur du räknar på RC-kretsar som enkla filter.
* Begrepp som strömbegränsning (hur du får en lysdiod att lysa utan att du bränner upp den).
* Förstå begrepp som "pull upp" och "pull down" med resistorer.
* Spänningsomvandling "buck" och "boost". Ladda hem datablad på sådana kretsar, de brukar ha implementationsexempel.

Några kretsar att läsa om:
Voltregulatorer https://www.build-electronic-circuits.com/linear-power-supply...
78M12 med kompisar 05,15. Dessa finns i switchat utförande numera.
LM317 Variabelt PSU https://dronebotworkshop.com/linear-dc-power/

Att bygga med microprocessorer:
Skaffa någon liten enkel mikroprocessor (Arduino, NodeMCU(D1) eller ESP32) men då går en del av din tid till programmering, men bygger du något stöter du på många små problem som du måste lösa, t.ex. anpassa och förstärka spänningsnivåer.

Till sist det viktigaste: Termodynamikens första huvudsats, den energi du matar in i en krets som inte kan tillgodogöras i arbete blir obönhörligt till värme. Små magiska moln av rök hör till utbildningen, så ju billigare elektronik, desto bättre.

För den praktiska sidan skulle jag leta elskrot och försöka laga och felsöka, inte mycket mer kostnad än tid för att försöka leka lite

Man kan då lära sig att löda loss alla möjliga saker, återmontera, flux, tennsug, stora och små pölar, ytmonterat, genomhål, ugnar och varmluft, …

Bra tips. Kanske lite tidigt att köpa ett oscilloskop direkt dock, det är en såndär grej man inte behöver förrän man vet att man behöver det. Bättre att lägga de pengarna på en vettig lödstation och multimeter till en början

Några tillägg till dina tips:

När det kommer till teorin kan typ allt kokas ner till Ohms och Kirchhoffs lagar. Ja, och effektformeln förstås. Dem har man nytta att riktigt ha i ryggmärgen, inte fel att ta sig tid att räkna tråkiga exempel med dem. Kan vara nyttigt att ha lite koll på nodanalys och sånt också, i vad mån man inte gör det i kretssimulator idag.

Läs på om diskreta komponenter och vad de gör. Resistorer, dioder, kondensatorer, transistorer, drosslar, osv, osv. Beteckningar och symboler, både ritningsdito och sådana som är screenade på mönsterkort för dessa, är förstås också bra att ha koll på.

Arduino och liknande är superbra att börja med tidigt. Även enkla projekt kan kännas kul och meningsfulla, och är en väg att lära sig det där med komponenter osv.

Grundläggande kopplingar och hur de fungerar, typ spänningsdelare, strömbegränsning för LED som du föreslog, osv, kan vara bra att lära sig känna igen på kretskort och dimensionera.

Det är väldigt mycket begrepp i elektronikvärlden. Man kan försöka tänka på att när man läser något man inte verkligen förstår, så tar man reda på och lär sig vad begreppet betyder istället för att göra massa antaganden baserade på sammanhanget, som man normalt sett gör när man stöter på ett ord man inte vet exakt vad det betyder.

När man fått koll på ovanstående kan man ge sig in i de integrerade kretsarnas underbara värld. 74- och 4000-seriernas logik är en bra start. Man behöver förstås inte lära sig alltihopa utantill, det räcker med att kunna de vanligaste och förstå vad resten gör när man slagit upp dem i en lista.

Lödning är väl den viktigaste praktiska grundkunskapen. En temperaturkontrollerad lödstation är ett måste. Bra no-wash-fluss underlättar oerhört. Öva losslödning/lödning på gammalt elskrot, kanske kan man reparera trasiga prylar, och få ett begrepp om vad som brukar gå sönder och hur det artar sig. Elektrolytkondingar är exempelvis en mycket vanlig bov.

Det finns billiga AVR-baserade komponenttestare, ett mycket praktiskt och prisvärt instrument. De kostar några hundra. Fullt tillräcklig precision för hemmabruk.

Skulle kunna hålla på hur länge som helst, men måste lägga mig. Detta är inte på något vis en komplett förslagslista

Den där verkar ha temperaturkontroll så det är inte riktigt det han menade.

Ja, som redan konstaterat så avsågs nog den där sortens icke temperaturkontrollerbara lödpennor som finns på Biltema etc för under hundringen. De duger egentligen inte till särskilt mycket, och är ironiskt nog betydligt svårare att använda än riktiga lödstationer.

Ska man gå in på lödstationer, så är väl de stora vinsterna med något dyrare att det finns reservdelar att få tag på, ofta i decennier efter att modellen lanserades, att det finns större urval spetsar som dessutom håller en helt annan kvalitet än de till cheap charlie-stationer, och att det i allmänhet brukar vara mycket bättre pulver i värmaren.

Om det är värt att betala femdubbelt upp för lämnar jag som övning åt eventuella spekulanter

Den är ok för nybörjare men bränner sönder spetsar fort då den inte slår av värmen när man lägger ner pennan.
Uppvärmningstiden är också väldigt lång och jag tycker att temperaturen varierar för mycket och att temperaturinställningen inte är tillförlitlig.
Det var den första station jag köpte och den fyllde sin funktion men jag drog mig ofta för att ta fram den då den är så långsam att värma.
Originalkabeln är också alldeles för stel för att pennan skall vara riktigt hanterbar. Det var ofta jag hellre tog fram min äldre egenbyggda station, där pennan hade en mjuk silikonkabel, trots att den i övrigt var sämre på nästan alla andra punkter.

De små pennorna man kan köra från en powerbank, som finns idag, är så otroligt mycket mer smidiga att använda så jag rekommenderar hellre en sådan. Pennorna är utmärkta för nybörjare och även avancerat och portabelt användande för de mer erfarna.
Vill man ha något mer ordentligt stationärt så skulle jag börja kolla på tradera och ebay efter begagnade bättre saker som tar bättre spetsar och har bättre funktioner som auto-off för att skydda spetsarna och snabbuppvärming. De 2 funktionerna klarar jag mig inte utan.
Att jobba med dåliga spetsar är det värsta jag vet.
Är det inte ett större jobb åker alltid pennorna fram ändå, de är så otroligt smidiga. Särskiljt om man behöver arbeta med 2 pennor samtidigt.

Om du ska löda är det viktigt med ett ordentlig utsug, du vill undvika att andas in lödröken om det går. Det är antagligen inget du vill investera i om du bara ska löda några enstaka komponenter, men då kan du kanske löda bredvid ett öppet fönster och ha en (data?)fläkt som blåser ut röken.