Vad har ni i lön?

Jag har redan förklarat varför jag väljer att ange nettolön. Bara för dig att gilla läget, eller inte. Så är det.

Verkar som att du har en bra trådstart till din egen tråd där man får ange löneökning i %

Det tror jag inte är särskilt avgörande för i det fallet som du beskriver är det individuell lönesättning som tillämpas och det är naturligtvis så att den som får högre lön är mer värd på arbetsplatsen. Bara för att de gör liknande arbetsuppgifter säger ju inte att de båda ska ha lika mycket. Ponera att det finns vissa kvaliteter hos en av dem som företaget premierar, såsom pedagogisk förmåga, bra på att hantera konflikter, personen är bra på kommunikation eller så kan det ju också vara så att han har en bättre relation med sin chef. Av någon anledning (som vi omöjligen kan veta) vill företaget behålla den personen mer än den andra, därav löneskillnaden. Det blir särskilt tydligt i lönekuverten när en individuell lönesättning tillämpas. Sedan kan det också vara så här att den ena är försiktig medan den andra trivs som fisken i vattnet med att förhandla med chefen. Då tänker chefen ”ja, det här blir ju enkelt. Jag delar ut påsen med pengar till han som är så på i förhandlingar hela tiden, jag får ju aldrig en lugn stund annars, de andra verkar ju vara så nöjda så”.

Så, mycket bra poäng tycker jag, det är en mycket riktigt iakttagelse att arbetsuppgifterna i sig inte har en avgörande betydelse för hur mycket lön som du har utan det är helt beroende på personens förmåga att motivera vad man erbjuder arbetsgivaren egentligen för någonting.

Uppdatering, ny tjänst

Yrke: Systemförvaltare
Lön: 42 500 kr
Förmånder: 3000kr friskvård, Benify, mobil vart 3:e år, 6 veckor semester
Erfarenhet: 0 år av denna roll, men 2,5 år av delvis liknande roller
Utbildning: 2 år YH Elkraftsingenjör
Ålder: 26
Plats: Västmanland

Ja, det är i mångt och mycket ganska sjuka löner. Jag har bara lärt mig att jag måste byta jobb då mina ~50k vid 42 års ålder är... patetiskt.

Jag har dock varit på samma jobb i 11 år så.. men rytit ifrån ett par ggr pga låga höjningar och då fått lite mer, men visst har jag stagnerat lite. Tyckte dock att lönen var bra när jag började, och har fått mer än inflationen sen dess. Men måste ju ligga runt 10% per år i höjning för att hänga med enligt denna tråd.

Ja, det är paradoxalt kan man tycka för att de jobben som är helt avgörande för att Sverige ska fungera som nation borde vara bättre avlönade.

Men för att erbjuda en förklaring till varför det är så… Företag är tvungna att konkurrera med varandra om arbetskraft och gör det genom att erbjuda bra lön och andra förmåner. Som är alldeles uppenbart i denna tråd byter folk jobb för att en konkurrent är beredd att betala dem lite mer. Därav betalar privata företag mer pengar till sina arbetstagare för att få tillgång till personal med rätt kompetens. Det är en nödvändighet eftersom det råder avtalsfrihet i Sverige. En arbetstagare kan välja att inte arbeta för ett företag som väljer att inte betala mer helt enkelt och gå til ett annat företag som är beredd att pröjsa lite extra. En offentlig sektor fungerar däremot annorlunda. Till att börja med finns det ofta en speciell utbildning som arbetstagaren måste ha läst för att ha möjlighet att jobba inom en offentlig sektor, dvs måste ha behörighet och den är ofta skattefinansierad, dvs beroende på politikernas beslut om hur mycket verksamheten får kosta. Lite förenklat kan man säga att lönerna är generellt sett lägre än för privata företag. Det finns förstås en ljuspunkt och det är att offentliga jobb är traditionellt sett reglerade, erbjuder en bättre balans mellan arbete och fritid, är mindre konjunkturkänsliga och är mer strikta när det gäller att följa lagar (särskilt diskriminerings- och semesterlagen mm). Som man säger klyschigt ibland så är pengar ”inte allt” utan man får se till helheten.

Jo, men det där är en medveten företagspolicy som ämnar till att pressa arbetstagarnas löner nedåt. Jag förmodar att tanken från företagsledningen är att de vill utöva kostnadskontroll över vad de kan påverka (kostnader för drivmedel, IT, fordon, osv är oftast externa och är nästintill omöjliga att påverka).

Min uppfattning av den här branschen är att arbetstagare tar ett första jobb för lite lägre lön för att lära sig yrket och sedan byter upp sig till alternativa fordonsbolag som betalar bättre. Kollektivtrafiksbranschen pressas av ständiga utgifter till årliga inköp av nya fordon som ska vara ”rena i drift” (enligt nytillkommen lagstiftning) för att inte nämna att varje gång ett nytt bussbolag får rätten att trafikera en linje behöver de också bygga ut sin fordonsflotta. De som stannar kvar på ett jobb inom kollektivtrafiken har ofta en stabil anställning som är i princip helt oberoende av den ekonomiska utvecklingen (bussarna måste väl fortfarande avgå i en recession, eller hur?) och det är en bidragande orsak till varför vissa yrken är mer välbetalda (risk och belöning går ofta hand i hand i och med att ett högre risktagande innebär naturligtvis en större belöning). Om man tjänar mycket pengar då har man oftast ett sämre skydd, till exempel en VD eller en som sitter i företagsledningen har inget som helst skydd utan kan bli av med sin position utan motivering och har då endast att luta sig mot ett eventuellt avgångsvederlag som står skrivet i kontraktet. Men det finns även andra kategorier av arbetstagare som inte har särskilt stor trygghet. Jag kan till exempel nämna konsulter som till exempel kan bli inkallade till ett möte utan förvarning där de blir informerade att deras tjänster inte längre behövs. Risker och belöning…