Finns gott om folk i tråden som säger både för och emot att hoppa av gymnasiet. Själv rekommenderar jag att stanna kvar, men tänkte ge lite andra infallsvinklar på det. Texten jag skriver här under är bara mina öppna funderingar, och det är inget som säger att det är rätt/fel på något vis. Ta åt dig tankarna om du känner att de är relevanta, annars lägg dom åt sidan och glöm dem. Finns bara en som kan göra den bedömningen och det är du.
Själv tyckte jag att gymnasiet var sjukt trist, hade lite för lätt för mig och blev ganska utbränd efter 1:an. Spenderade 2:an och 3:an med att göra minimum effort, vilket jag klarade mig bra på. Så jag förstår verkligen från vart du kommer ifrån. Med det sagt...
Bra anledningar att gå kvar gymnasiet:
Om man vill någonstans i de flesta yrken idag så är att vara två eller trespråkig en stor fördel. Jag kommunicerar bra på engelska till vardags, men det är lååångt långt ifrån den nivån man vill ligga på när det kommer till företagsrelationer, skriva avtal och annat som man kan behöva i sitt yrkesliv. Gå och öppna andra lådan i ditt kök och se hur mycket du kan namnge, de flesta får ofta en duktig verklighetscheck på hur ens ordförråd ser ut. (Ja, jag vet att du inte behöver veta vad stekspade heter på engelska för att jobba med programmering)
Vänner och nätverka: Detta är nog det absolut viktigaste verktyget för en entreprenör. Det är ofta i en skolmiljö som stora idéer föds mellan skaparna. Ibland händer detta på gymnasiet, för andra på högskola/universitet. Oavsett hur mycket vänner man har, hur mycket man umgås på sin fritid etc så kommer man hamna utanför om man inte går i skolan. Det är även här man har möjlighet att bygga relationer för resten av livet. Forska lite i vikten av personliga nätverk och du komer snabbt se hur mycket nytta det kan ge. Har en far som byggde vår 200 kvm stora sommarhus för 1/10 av vad det skulle kostat bara igenom massa kontakter.
Kaos teori: I hela ditt liv så kommer du göra val. Gå vänster eller höger. Ta denna buss eller nästa? Man vet aldrig vad som händer med de valen. På bussen du inte tog kanske ditt livs kärlek sitter, vem vet? Det jag menar med detta är att det är ett smart drag att inte stänga olika vägar och möjligheter. Idag tycker du programmering är kul, och du kanske till och med tycker det är så pass roligt att du skulle vilja doktorera inom det senare i livet. Finns massvis med människor som viger sina liv åt banbrytande forskning även inom programmering. Kanske vill du inte arbeta som kodapa resten av livet utan istället arbeta som någon form av ledare eller chef på det företaget du har. Det hålls på och forskas en hel del på kvantdatorer nu för tiden. Om detta blir en verklighet så kommer det gissningsvis behövas en hel del utbildning i ryggen för att kunna ta sig an de problem som kvantdatorer lider av. Alla dessa vägar är mer eller mindre stängda för någon som inte gått högskola/Uni.
Lön: Oavsett vart i världen man hamnar, eller i vilken situation så kommer det alltid vara en fördel att ha en utbildning i ryggen. Du vill starta eget, för att göra det behövs ofta investerare. En investerare kommer alltid att välja ett projekt som har utbildat folk bakom sig, istället för projektet som drivs av någon utan formell utbildning. Jag tycker inte det är rätt, men det är tyvärr verkligheten.
___________________________
Ta sig en fundering på varför?
Om en människa har hamnat i en situation av övervikt så är det lätt att hoppa till slutsatsen "Om jag äter mindre så går jag ner i vikt". Detta är ju helt sant. Men problemet med det är att denna människan ofta går ner i vikt, sedan går upp det igen? Varför? Jo även att man ändrar sin situation tillfälligt så kommer ofta problemen tillbaka. I denna likenlse så är det ju en förändring av sin livsstil som är det som behövs för att kunna förändra sin situation.
Jag vet inte varför, men jag får känslan av att du sitter i en liknane situation. Du känner att skolan känns tung, du har för lite tid och anstränger dig för mycket. Det är inte helt ovanligt att många går in i väggen (utmattnings syndrom) under sina gymnasieår. Jag tror att hoppa av skolan riskerar att bli lite samma som att äta mindre. Du löser problemet tillfälligt, men eftersom du behåller samma livsstil så kommer de problem du har, med att du känner du överarbetad, komma ikapp igen från annat håll.
Här tror jag det kan vara viktigt att försöka ta sig en djupare fundering på vad det handlar om och varför man sitter i den situationen man gör. Ställer du för höga krav på dig själv? Varför? Hur kan du förändra den situationen?
Ställer andra för höga krav på dig? Varför? Hur kan du förändra den situationen?
Känner du att något är tråkigt? Varför? Hur kan du göra det roligare, alternativt göra arbeta smartare så du kan lägga mycket mindre tid, men få ut mer av tiden du lägger?
Utan att veta om din situation så är det svårt för mig att göra några gissningar här. En bra början är att fundera på det själv, se vad man kommer fram till. Sedan försöka hitta någon som man kan prata med, t.ex en studievägledare. I vissa fall kanske det till och med är en psykolog man behöver sätta sig med och bolla lite tankar och idéer. Detta är ju ett ämne som är löjligt stigmatiserat i dagens sammhälle, vilket är helt fel. Om man har ont i ett knä så träffar man en expert. Om man har problem med bilen så åker man till en expert. Ifall man har problem med att man presser sig för hårt utan anledning, då borde man ringa en expert
Som jag skrev tidigare så är detta bara mina fundering och det är inget som säger att de är rätt för dig. Hoppas att du hittar ett bra svar för dig på dina frågor och lycka till!
