Transistorkrympning når vägs ände 2021

Skit i nVidia. Om dom inte begriper att SLI/CF har potential att gå långt, så låt dom skjuta sig själva i foten.
AMD däremot verkar köra på som tidigare.

\Lifooz

I nuläget behövs det två av AMDs bästa för att nå upp i ett av Nvidias bästa så det är klart att AMD bör stödja crossfire.
Nvidia har inte slutat stödja SLI men de har slutat med quad SLI och 1060 verkar inte få något SLI-stöd.

I dagsläget finns det inte, enligt min erfarenhet och åsikt, en hållbar lösning varken för SLI eller XF.
Olika drivrutiner kan behövas för olika spel ibland för att ö.h.t. få igång SLI/XF.
Micro stuttering fortfarande ett stort problem nu som då.
Allmänt obekväm och dåligt fungerande teknologi som absolut inte är kundanpassad och knappt utvecklaranpassad.

DX12 har ju teknologi som tillåter fler grafikkort än ett att användas utan SLI/XF, låter mycket mer attraktivt med tanke på den dåliga funktionen hos SLI/XF i dagsläget.

Det kommer nog någon ersättare snabbare än vad man tror. Finns det pengar att hämta så är det alltid någon som får en ide.

Pentium 4 släpptes ju bland annat i en 3.8GHz-variant redan 2004.
Den kostade runt 6000kr då och skulle idag bli så utklassad av en 2-kärnig Pentium i 3.0GHz för 500kr att det inte ens är kul

Klockfrekvenser säger ju knappt någonting.

Skickades från m.sweclockers.com

Kanske lösningen för konsumentdatorer och semipro arbetsstationer att nuvarande arkitekturer överges för CPU, OS och program från x86 till nått som är effektivare och kan arbeta multiparallellt på ett bra sätt..

Så man skaffar tex modekort som har plats för två, tre eller fyra CPU och varefter behovet på prestanda behövs så ploppar man ner en eller flera CPU på moderkortet och enskild CPU kan i sin tur ha olika prestanda och en eller ett flertal cores som idag alltså.

dom får väll komma till skott med de där 2orna bland alla ettor och nollor

dom löser det nog på något sätt ska ni se.

Bra att den stannat av lite
Idag är ju en flera år gammal Sandybridge 2600 fortfarande kapabel att driva allt utom riktigt specifika appar.
För säg 15 år sedan var ju ett 5 år gammal cpu mer eller mindre oanvändbar.
Man hade ju blivit ruinerad om man skulle behöva byta allt i samma takt som man gjorde när man var 16-20år gamla.

Skitsnack, alla vet ju att det är Intels monopol som ger upphov till att teknisk utveckling hindras, finns inga fysiska begränsningar

Skickades från m.sweclockers.com

Incitamenten att hitta på andra och nya lösningar är enorma. Klart det kommer nytt, häftigare, snabbare och coolare. De vill väl inte göra oss konsumenter besvikna heller? Utan konsumtion inget lyxliv i Bahamas för höjdarna.

.

Ettor och nollor... Ungdomar! På min tid fick man använda bokstaven O som nolla!

Skickades från m.sweclockers.com

Tvärt om, det är mer eller mindre bara tillverkningskostnader som avgör. Det kommer inte byggas processorer med tekniker som inte är lönsamma. Redan idag hade det gått att byta till mer exotiska halvledare och få upp frekvenserna men då blir allt väldigt mycket dyrare. Är du beredd att betala 10 gånger mer för lite högre frekvenser? Det är ekonomin som styr den kommersiella biten. Visst kommer det kanske byggas minimala serier för väldigt nischade tillämpningar men om priset är signifikant högre än idag kommer det inte säljas till konsument för ingen kommer köpa det.

IBM testade för ett antal år sedan att en processor av GaAs (Galliumarsenid) skulle kunna köras i 500 GHz, dock var den kyld med flytande helium för att nå så extrema frekvenser. Fortfarande betydligt bättre än de ~8 GHz som kisel klarar under flytande helium. Fast problemet är att GaAs kostar ca 1000 gånger per wafer än kisel. Med lite ny teknik kanske de kan få ner det till 100 gånger dyrare än kisel men det är fortfarande helt orimliga kostnader för vanliga konsumenter. Hur mycket mer är du beredd att betala för en snabbare processor?

Det finns en hård gräns runt 5-6 nm för MOSFET. Efter det säger kvantmekaniken stopp och transistorerna blir oanvändbara på grund av tunneleffekten. Grovt förenklat så kan inte transistorn hållas stängd längre för elektronerna hoppar igenom den.

Fast det finns såklart vägar runt det också. Till exempel finns TFET (Tunnel Field-Effect Transistor) som använder sig av tunneleffekten. Det har ju till och med visats exempel på transistorer byggda av enskilda atomer. Fast ett problem som det inte skrivs om i de artiklarna är storleken på ledarna som ska fram till transistorn som fortfarande måste vara relativt stora för att resistansen inte ska bli helt orimlig och du måste ha ett visst avstånd mellan ledarna för att elektroner inte ska hoppa mellan dem.

Sen kan jag rekommendera dig att läsa lite om hur tillverkningen av nästa nod under 10 nm ska gå till. Det är en lång rad intressanta fysikaliska problem som måste lösas. Till att börja med har vi en begränsning i ljusets våglängd. Det är fortfarande masker som ska täcka vissa delar av kretsen och belysa andra och då krävs högre våglängder på ljus. Nästa steg är EUV, Extreme Ultraviolet, som ligger precis på gränsen till röntgenstrålning. Det är alltså väldigt energirik strålning som inte är långt ifrån joniserande. Det för med sig två stora problem.

1, Hur skapar man ljus med så korta våglängder?
2, Hur skyddar man de extremt små kretsarna från att förstöras?

Det finns ett antal förslag angående ljuskällan. Bland annat handlar det om synkotroner. TSMC har experimenterat med laserexciterad metall som i sin tur skickar ut EUV. De använde sig av en IR-laser på 200 kW. Den var dock för klen för massproduktion och i dagsläget är det oklart om det går att skala upp lasertekniken för att nå tillräckligt höga effekter.

Det andra problemet är också svårt. Du måste belysa kretsarna med en viss mängd ljus för att det ska fungera. Fast du får inte belysa för länge för då slår du sönder kislet. Med EUV är det en så fin balans att shot-noise begränsar upplösningen. Ljus kan ses som en slumpmässig fördelning av fotoner om man går ner tillräckligt smått. Så vissa delar kommer träffas av fler fotoner medans andra delar inte träffas av någon alls. Här finns även en sekundär effekt eftersom vi snackar så höga energinivåer. Man kan råka excitera atomer i det man belyser så man får sekundära fotoner som landar på ställen man inte vill ha dem.