Den som byggde PC-datorer under tidigt 90-tal gjorde detta under en tid när PC-marknaden fortfarande var relativt ung, och datorkomponenter var ganska dyra. En av komponenterna som kunde ge datorn en kapacitetsskjuts var primärminnet, en uppgradering som även den var av det dyrare slaget. Den prekära situationen utnyttjades av företaget Syncronys Softcorp, som introducerade en mjukvara som dubblerade användarens primärminne genom mjukvara.
Mjukvaran i fråga hette Soft RAM och introducerades år 1995 för Microsofts då nya och populära operativsystem Windows 3.1. Mjukvaran skulle enligt uppgift skapa virtuellt primärminne genom mjukvara, och dessutom komprimera data i detta virtuella minne. Lösningen var så klart enbart bluff och båg, något Youtube-kanalen Michael MJD utforskar i videon ovan.
Rent tekniskt gjorde Soft RAM inte särskilt mycket. Den enda faktiska ändringen som noterades var att operativsystemets växlingsfil (eng. swap file) dubblerades, vilket är en ändring användaren själv kan göra med rätt kunskaper eller instruktioner. Växlingsfilen agerar förvisso virtuellt minne när det fysiska inte räcker till, men sett till prestanda kommer det inte i närheten av fysiskt primärminne.
Andra utlovade funktioner som komprimerad data var rent påhitt. Bluffen synades, och bland teknikpublikationerna som recenserade Soft RAM belönades mjukvaran bland annat med etiketten "placebo plus". Trots den uppdiktade funktionaliteten lyckades Syncronys Softcorp sälja totalt 700 000 exemplar av Soft RAM, där utgåvan för Windows 95 kostade så mycket som 79,95 USD med dåvarande växelkurs.
Detta gick inte den amerikanska staten förbi och handelsmyndigheten Federal Trade Commission (FTC) sjösatte därför en utredning om bolagets påståenden runt mjukvaran mot slutet av år 1995. Utredningen landade föga oväntat i slutsatsen att Soft RAM för Windows 95 inte utförde några av de utlovade förbättringarna, och att certifieringen för Microsofts Windows-operativsystem också var uppdiktad.
Soft RAM ingick senare i en kategori som kallas "placebo-mjukvara", det vill säga att den får användaren att uppleva förbättringar enbart genom att påstå att den utför dessa. Syncronys Softcorp fortsatte satsa på små mjukvaror som påstods hjälpa användaren med diverse behov, men efter juridiska trångmål och svikande försäljning tvingades bolaget ansöka om konkurs år 1998.
Minns du bluff-mjukvara som Soft RAM, eller känner du till och med någon som hade oturen att gå på bluffen? Dela med dig i kommentarerna!
