Samsungs modeller
Samsung har i grunden två intressanta serier – Q-serien som är toppmodeller i ”QLED”-utbudet och NU-serien som är mellanklassmodellen NU8 samt budgetmodeller NU7- och den sent anlända NU6-serien. För Samsung är det sedan länge LCD-TV med VA-paneler det som gäller. En tradition som då och då bryts av enstaka IPS-modeller i budgetklassen på framför allt 43-tummarna.
Kontrastförhållandet hos Samsungs TV med VA-paneler är ofta högt, 2 500:1 till 5 000:1. Detta kan med local dimming-funktioner nå ännu högre. Det är dock få modeller som har en FALD-local dimming, alltså en zonindelad bakgrundsbelysning kapabel att släcka ned valda delar av bilden.
Endast tre modeller har detta – Q900R, Q9FN och Q8DN med 480 respektive 40 zoner. Övriga modeller med local dimming använder en kantbelyst lösning.
Vad som gör Q-serien extra bra är en kombination av VA-LCD med kvantprickar, quantum dot, och local dimming-funktion. Däremot är utbudet inom Q-serien ganska rörigt. Det röriga intrycket återkommer genom hela produktlinjen för Samsung. I de enklaste nivåerna smyger Samsung också in paneler från olika tillverkare och därför kan man se IPS-teknik även här.
Vissa modeller klarar 120 Hz
Q-serien samt NU8-serien från 2018 kan använda 120 Hz bildsignal i 1080p och även 2 560 × 1 440 pixlar i 120 Hz. Samsung har också adderat Freesync-stöd och HDMI VRR, Variable Refresh Rate, motsvarande funktionen för adaptiv synkronisering i HDMI-standarden på dessa modeller.
De kan även använda interpolering i spelläget, dock med något högre latens. Samsungs spelläge är på samtliga 2018-modellerna tydligt reducerat i latens med en input lag runt 15–20 ms. 2017-modeller kan ligga något högre i latens men är fortfarande lågt i sammanhanget runt 20–25 ms.
Överlag håller Samsung en hög lägstanivå på sina modeller och de beter sig snarlikt genom produktserierna. Färgkvaliteten är god till mycket bra. Dock har Samsung med 2017-modellerna gått över till ett menysystem som är mer begränsat och inte tillåter lika god kontroll över bilden.
Menysystemet påverkar även bilden som visas och använder du testbilder för att ställa in något måste du kliva ut ur menyerna. Annars är det risk att menyn får TV:n att återge testbilden annorlunda. Hos modeller med local dimming kan funktionen ej stängas av helt. Som smart system används Linux-baserade Tizen OS.
Samsung har en lösning, One Connect, där HDMI och alla anslutningar ligger i en separat låda. Förbindelsen till själva panelen går via fiberoptik och kan förlängas med så mycket som 15 meter.
Detta gör att du slipper dra en kabelhärva till själva TV:n vilket underlättar för installationer. One Connect-lösningen finns främst med det mer påkostade modellerna, dock inte hos alla modeller i det övre skiktet där Q6- och Q8-modellerna från 2018 är det tydliga (och märkliga?) undantaget.
VA-panel och kvantprickar
Gemensamt för Q-serien är att de använder kvantpricksförstärkta lysdioder i kombination med VA-LCD-paneler och aktiv bakgrundsbelysning med ett effektivt reflexfilter. För HDR finns därför mycket bra förutsättningar för hög dynamik, hög ljusstyrka och stort färgomfång.
Q-modellerna når som regel närmare eller över 1 000 nits i ljusstyrka vid HDR och har även gott om ljusstyrka för SDR. Q-serien använder en fjärrkontroll i metall och använder fyra HDMI-anslutningar.
Q-modeller med bokstaven N i slutet av namnet är från 2018 och de utan bokstaven N är från 2017. Q9FN och Q8DN använder en FALD-local dimming vilket inte 2017-modellerna gör. Det är dock mindre betydande skillnader i fråga om grundläggande bildkvalitet mellan Q-modellerna från 2017 och 2018.
VA-panelerna i Samsungs bättre modeller, inklusive Q-serien, har en tydligt snäv betraktningsvinkel där bildens skuggtoner ljusas upp och färger mattas av. Röd färg mattas av snabbare i vinkel jämfört med andra färger vilket kan ha en ganska synbar effekt även vid små förändringar i vinkel, likt att du skiftar en plats i soffan.