Snabbtitt: Sony WH-1000XM5 – en dyr och väldigt bra uppföljare

Elektronikjätten Sony har de senaste åren gått från klarhet till klarhet med sin populära hörlursserie WH-1000X. De fyra tidigare iterationerna har varit ett populärt val bland användare på jakt efter både kompetent aktiv brusreducering och trådlöst ljud. Sonys melodi från generation till generation har varit att behålla de koncept som fungerar, och göra relativt små förbättringar där det behövs.

Med den femte generationen har Sony valt en helt annan väg. Där det tidigare skett små justeringar vad gäller utseende och passform har bolaget istället valt en betydligt mer radikal förändring. Med XM5 introduceras både modernare design och ett uppdaterat inre, följt av en ny prislapp.

Jag har under ett par veckors tid ställt Sonys WH-1000XM5 mot sin föregångare WH-1000XM4 och jämfört allt från funktionalitet till ergonomi och användarvänlighet, för att utvärdera huruvida den nya modellen är värd den extra slanten.

Design och komfort

Det första som slår mig när jag packar upp hörlurarna ur sin förpackning är hur annorlunda de ser ut jämfört med XM4. När jag sedan lyfter dem känner jag igen soft touch-materialet på kåporna, men hela konstruktionen känns både nättare och lättare än tidigare. Trots att de är lättare ger de inte intryck av att vara ömtåliga, utan inger en känsla av kvalitet. Huvudbandet är smalare än tidigare och mekanismen för att anpassa storleken har ändrats till en steglös design som gör det väldigt enkelt att hitta rätt passform på mitt ganska så breda huvud.

En skillnad som kan vara av varierande vikt beroende på hur man transporterar sina hörlurar är den omdesignade bygeln. Tidigare modeller kunde vikas ihop till ett ganska kompakt format, något som inte är möjligt längre. Istället vrids kåporna 90° och hörlurarna ligger platt när de ska packas ner i det medföljande etuiet. Effekten av detta är ett något större etui som tar upp mer plats än tidigare.

Kåporna är likt tidigare modeller generöst tilltagna storleksmässigt och kuddarna vilar mjukt mot huvudet trots att de upplevs som något stummare. Även när lurarna är avstängda bidrar kuddarna och ljudisolerar mot utsidan väldigt väl.

Med XM4 upplever jag ibland problem med att de orsakar en viss ömhet på toppen av hjässan efter några timmars användning. Detta är inte ett problem alls med XM5, som fördelar trycket jämnare över mitt huvud, vilket leder till att jag inte alls tänker på att jag har dem på mig. Det ska dock sägas att denna hörlurserie är fortsatt välisolerad och det kan bli ordentligt svettigt runt öronen efter en stunds bruk.

Styrning och funktionalitet

På den högra kåpan har XM5 likt tidigare modeller en laddningsport av typen USB Type-C samt en LED-indikator som via olika färger indikerar vilken status lurarna har vid drift och under laddning. På den vänstra finns kombinerad strömbrytare och Bluetooth-knapp, tillsammans med en knapp som på XM5 märkts med “NC/AMB”. Vidare finner vi även en ljudingång på 3,5 mm för den som vill ansluta lurarna via kabel till sin enhet.

Den touch-panel som Sony använt sig av sedan första modellen i produktserien lever vidare i modell nummer fem. Med föregångaren XM4 använder jag den relativt ofta för att pausa musiken eller byta låt, men undviker den för volymjusteringar. Detta då inmatningarna ibland feltolkas och istället byter låt. Med XM5 upplevs Sony ha förbättrat sensorn och i jämförelse är det färre kommandon som misslyckas.

Det bör dock tilläggas att lurarna emellanåt helt missar försök till att höja volymen eller pausa musiken. Om detta är orsakat av användarfel eller om det är en faktisk bugg i mjukvara eller hårdvaran får förbli osagt. Det allmänna intrycket är trots det generellt positivt – det tidigare problemet förekommer inte lika ofta och och när touch-kontrollen fungerar är den bra. Detta är även en punkt som kan komma att förbättras med eventuell mjukvaruuppdatering.

I övrigt har de flesta funktioner följt med över till den nya modellen, till exempel närhetssensorn inne i kåpan som gör att musiken automatiskt pausas när den känner av att de lyfts från örat. Med XM4 är sensorn exponerad i kåpan och störs ibland av svett eller imma, vilket löses i XM5 genom att bygga in sensorn under ett lager meshtyg. Även Bluetooth Multipoint, som tillåter simultan uppkoppling mot två enheter, har fungerat utan större anmärkning under testperioden. Värt att nämna är att det fortfarande inte finns möjlighet att använda sig av LDAC-codec för högupplöst ljud när två enheter kopplas till hörlurarna samtidigt.

Fortsatt finns stöd för 360-reality audio, en proprietär standard som utvecklats av Sony för objektbaserat spatialt ljud. En skräddarsydd ljudprofil konfigureras med Sonys tillhörande applikation, genom att fotografera sina öron. Det testades tillsammans med Tidal, där ett urval av musikalbum omdanats i ny skrud för 360-reality audio. Visst fungerar detta väl, men det känns som en upplevelse snarare än ett njutbart sätt att lyssna på musik. Resultatet varierar givetvis beroende på innehållet, men det generella intrycket är att detta fortfarande är gimmickartat – en funktion som användaren testar en liten stund och sedan överger.

Brusreducering

För att hantera brusreduceringen har Sony utrustat XM5 med samma QN1-processor som föregångaren. Uppgraderingen av hårdvaran är istället fokuserad till mikrofonerna, som blir fler än tidigare. Närmare bestämt ökar de till fyra på varje kåpa och ska hjälpa till med att optimera och anpassa brusreduceringen. Frånräknat det utökade antalet mikrofoner har Sony gjort ytterligare förbättringar på algoritmen för brusreducering.

Under testperioden har både XM4 och XM5 utsatts för ett gäng scenarion för att se om det är någon märkbar skillnad mellan de två. Paret har testats i Stockholms tunnelbana, på kontoret med en bullrig AC, vinande grafikkort i testriggen samt hemma med dammsugaren på full effekt. Skillnaden är inte enorm men den är märkbar, framförallt i de högre frekvenserna. Störande, högfrekventa, statiska ljud plockas bort mer effektivt än tidigare – till exempel hör jag knappt grafikkortet som varvar upp i testriggen bara en halvmeter bakom mig.

I kollektivtrafiken eller ute på stan är upplevelsen liknande. Vid skifte mellan de två olika modellerna är skillnaden märkbar och jag slås av hur Sony ännu en gång höjt ribban för vad som är bra brusreducering. Det är uppenbart att den nya uppsättningen mikrofoner gör sitt jobb.

Med XM5 implementerar Sony även en ny funktion för automatisk optimering av brusreduceringen. När något förändrar hur kåporna sitter på huvudet, exempelvis byte mellan uppsatt eller utsläppt hår, keps eller solglasögon kan brusreduceringen påverkas negativt. Med tidigare modell fick optimeringsfunktionen aktiveras manuellt, något som nu sker automatiskt. Den manuella manöver som jag är van vid är ingen jättelång process, men det är ett klart lyft i användarvänlighet att slippa tänka på det.

Ljudkvalitet

Sonys nya flaggskepp har bestyckats med nya 30 mm-element i kolfiberkomposit. Den nya hårdvaran gör att just jämförelsen i ljudkvalitet mellan denna modell och föregångaren blir extra spännande, då det mellan XM3 och XM4 egentligen inte hände något markant på ljudfronten.

Med de fyra tidigare modellerna i produktserien har Sony vänt min tidigare vidhållna skepsis mot trådlöst ljud till en övertygelse om att Bluetooth har kommit så pass långt att det för de allra flesta användarna är ett fullgott sätt att lyssna på musik. Personligen har trådlöst ljud med alla bekvämligheter det bär med sig blivit så pass bra att det helt har ersatt mitt trådburna lyssnande i vardagen. Med ovan sagt kommer brasklappen att jag inte anser mig vara någon regelrätt audiofil, och därför inte bedömer Sony WH-1000XM5 ur det perspektivet.

Likt förra generationen har XM5 stöd för Sonys egen codec LDAC, som används av de flesta moderna Android-telefoner. Det saknas däremot fortfarande stöd för Aptx och Aptx HD, eftersom XM5 har samma styrkrets som XM4. Vidare återfinns även stöd för AAC samt SBC och det erbjuds fortsatt stöd för DSEE Extreme, som är en uppskalningsteknik för komprimerat ljud.

Samtliga hörlurar har primärt testats tillsammans med en Iphone 13 med codec AAC. Ljudfilerna är en kombination av streamad och nedladdad musik via Apple Music, konfigurerat med de högsta kvalitetsinställningarna och fokus på filer som erbjuds i lossless. Spellistan är sammansatt med flera olika genrer och produktionskvalitet för att få ett så brett omfång scenarion som möjligt.

Hörlurarna har genom Sonys applikation konfigurerats för att nyttja DSEE Extreme samt prioritera ljudkvalitet över signalstyrka, tillsammans med den förinställda equalizern. Med den metoden ges hörlurarna förutsättningar som bör utesluta teknisk kvalitet på källmaterialet som en faktor som påverkar min upplevelse.

När jag sätter mig ned och lyssnar på både XM4 och XM5 i följd märks en öppnare ljudbild på den nyare modellen, större separation mellan instrumenten och ett rumsligare ljud. Det är särskilt påtagligt i introt till Carpenter Bruts Blood Machines-album, där syntarna blir tydligare. De flyter inte ihop lika mycket med basslingan, som i sin tur är mer distinkt än tidigare.

Genomgående för alla låtar är att just basen känns tightare och mer kontrollerad än föregående modell, men med tillräcklig kraft där det behövs. Med det följer också ett tydligare mellanregister. Oavsett genre och låt upplevs en märkbar förbättring vad gäller ljudbild. De enda gångerna någon större skillnad uteblir är vid podcasts eller Youtube-videor med fokus på prat.

Mikrofon

Med den nya iterationen har Sony enligt egen utsago gjort mikrofonen bättre. Hårdvaran som används är en dubbel uppsättning strålformiga mikrofoner på varje kåpa, kombinerat med en förbättrad algoritm på mjukvarufronten för att mer effektivt plocka bort störande bakgrundsljud.

Jag har aldrig varit en frekvent användare av någon av de tidigare modellerna när det gäller att ta emot telefonsamtal - det är helt enkelt för svårt att hålla en normal konversation över telefon i allt utom optimala förhållanden. Den bristande mikrofonkvaliteten har därmed varit produkternas kanske största akilleshäl, eftersom omkoppling till telefonens inbyggda mikrofon och högtalare ofta är nödvändigt.

Visst har Sony förbättrat den punkten, vilket märks framförallt på bättre filtrering av oljud i bakgrunden för att isolera rösten, men det finns fortfarande brister. När jag rör mig utomhus och testar båda hörlurar föredrar min samtalspartner ljudupptagningen i XM5 över den från XM4. Det ska tilläggas att testerna genomförts på en normaltrafikerad gata i Stockholms innerstad.

I en situation där det inte går att plocka upp telefonen ur fickan är den förbättrade samtalskvaliteten ett plus, men trots förbättringarna på denna punkt tenderar jag fortfarande att koppla om ljudet till telefonen istället. Vid optimala förhållanden, i ett tyst rum till exempel, är skillnaderna mindre men fortfarande med fördel för XM5. Framförallt upplevs ljudet som klarare i de högre frekvenserna.

Nedan följer tre inspelningar med mikrofonerna från XM4 och XM5, respektive telefonens inbyggda mikrofon. Testet genomfördes i SweClockers studio för att försöka illustrera skillnaden i ren mikrofonkvalitet mellan de olika alternativen.

WH-1000XM4

WH-1000XM5

Iphone 13 inbyggd mikrofon

Självklart är det fler faktorer som avgör själv samtalskvaliteten, som exempelvis signalstyrka, uppkoppling och operatör. Inspelat i ett tyst rum är det däremot ingen enorm skillnad mellan hörlurarna.

Sammanfattning och slutsats

När Sony släppte WH-1000XM4 på marknaden förfinade bolaget den redan kompetenta WH-1000XM3. Resultatet blev ett par hörlurar som jag sedan dess betraktat som bland de absolut bästa i sin kategori och ribban ligger därmed högt. Med WH-1000XM5 har Sony ytterligare en gång överträffat sig själva och fortsätter på utstakad väg med ett varmt och lättlyssnat ljud i toppklass.

Det är just att ljudbilden är mer klar och öppen som jag tar med mig från min testperiod. Jämfört med föregångaren är XM5 helt enkelt roligare att lyssna med och oavsett val av genre märks förbättringarna. Det är tydligt att Sonys val av nya element är lyckat. Likaså är lyftet i brusreducering lika delar välkommet som överraskande. Uppgraderingarna sett till både hårdvara och algoritm ger Sony ett klart övertag på den punkten.

Något som drar ned helhetsintrycket är samtalskvaliteten. Detta har varit en ständig akilleshäl bland tidigare modeller, även om det fick ett ordentligt lyft från tredje till fjärde generationen. Så är fallet även med XM5, som jämfört med föregångaren är betydligt bättre på att filtrera bort bakgrundsljud och leverera klarare ljud. Det räcker dock fortfarande inte hela vägen till en tillfredsställande samtalskvalitet i annat än tysta miljöer.

I skrivande stund är XM5 prissatta till 4 990 kronor hos de flesta stora återförsäljarna, ungefär en tusenlapp högre än föregångarnas lanseringspris. Jämförelsevis ligger XM4 på 2 490 kronor, ungefär halva priset, och presterar inte långt från nykomlingarna. I dagsläget ser det därtill ut som att Sony planerar fortsätta saluföra XM4 jämte XM5, och på vis ha två tydliga prissegment i WH-X1000-serien.

Avslutningsvis är Sony WH-1000XM5 en otroligt bra produkt, men med ett högt pris. Kombinerat med det för tillfället betydligt lägre priset på XM4 gör att det plötsligt inte är helt självklart för mig att rekommendera den senaste modellen. Med det sagt levereras en kvalitet som är svår att bli annat än nöjd med, och med lite is i magen är det ofta möjligt att lägga vantarna på Sonys flaggskeppsmodeller under vinterns reaperioder.