400GB i produktnamnet

Tror inte man skall hoppas för mycket på amerikanska saker gällande standarder vid prefix och enheter. Dom är ju knappast kända för att följa gällande standarder vid andra saker som längd, area, volym, massa, hastighet och temperatur.

Det finns ju vissa program, ex dc++, som börjat använda MiB där det ska vara MiB och inte MB.
Sådana initiativ tycker jag är bra för då behöver man inte fundera på vad som menas.

Kan vi komma överrens om att för att få skriva i den här tråden bör man ha stenkoll på MB versus MiB? Det är börjar bli tröttsamt med alla som argumenterar mot sig själva i tron att de argumenterar mot mig, Microsoft, eller någon annan...

Vanliga, FAT12-formaterade 1,44 MB-disketter är 1 457 664 bytes, dvs 1,46 MB. I "MiB" blir det 1,38 MB. 1,44 * 1000 * 1024 är inte rätt någon stans. Är det förresten någon som gråter över att ett 700 MiB-CD rymmer drygt 737 MB?

Vad lekmän kan ta till sig eller inte är fullständigt ovidkommande. Kan vi inte döpa om "dator" till "maskin för spel och MP3" också, bara för att majoriteten av användarna inte tycks göra annat?

På exakt samma grunder kan man hävda att den ej naturvetenskapligt skolade datoranvändaren inte gärna skall avkrävas nya kunskaper om ett helt nytt prefix som inte ens bygger på 10 som bas! Som jag sa förut så vet de flesta, som behöver det, att 1 k = 1024 för formaterade filsystem, utan att nödvändigtvis veta varför, eller ens vad ett "formatterat filsystem" är.

Jag har redan förklarat ömsom varför de nya binärprexifen är välkomna, ömsom varför man inte ska hänga upp sig på skillnaderna, samt den historiska bakgrunden. Ändå tycks det vara "Microsofts fel".

Sedan, bara för att jag ordentligt redogör för skillnaderna betyder det inte att någon behöver hård-lära sig att för enhet X gäller prefix Y. Du bygger bara upp påhittade argument att argumentera emot.

k = 1024 gäller _bara_ för byte. Bara byte. Byte allena. Tre gångers repitition torde räcka för att även den dummaste ska kunna komma ihåg. Hz, bit, och allt annat skall skrivas med SI-prefix. En oformaterad (snarare lågnivåformaterad) hårddisk anges med korrekta prefix, fast med ett dumt val av enhet (byte). Återigen, de som vanligen får skulden här är hårddisktillverkarna. Ibland med stämningar.

Absolut rätt sätt att ange allt är med tiopotenser av bits (eftersom byte ej heller är självklart). "Ska användaren behöva lära sig sillnaden mellan UNICODE och ASCII?" - är mitt påhittade nonsensargument i samma anda. En ny hårddisk håller
således 3,2 * 10^12 bits, inget annat. Den som påstår något annat än att vi ska använda informationsteorins minsta enhet och tiopotenser är användarhatande lakejer till Microsoft...

Det finns alltid utrymme för misstolkningar. "MiB" gör inte saken bättre. 4,294967296 * 10^9 bits är det enda rätta.

Öhh? Avoirdupois och "imperial units" är lika mycket standard som något, bara inte SI. SI är bättre, men det förra kan ändå inte beskyllas för att inte vara standard. Vidare är alla dylika enheter mycket gamla, somliga hundratals år eller äldre.

Idag är nya standarder en internationell affär stikt regulerat via flera organisationer. Nya enheter föds ofta på amerikans mark. Så ditt "argument" är inte vatten värt. Däremot är det ju bra att dc++ använder MiB. Även andra fildelningsklienter och andra "ungdomliga" program inför dessa. Hoppas nu inte bara att när standarden verkligen ratificeras, väljer ett annat skrivsätt. Det finns en anledning till varför vi inte kan förvänta oss att så grundläggande system som OS och hårdvara ligger "efter".

Nej. En hårddisk på 400 GB är alltid omkring - men inte exakt - 400 GB. Lite mer ibland, lite mindre ibland. Mina senaste "250 giggare" är på 250 056 704 000 byte. Däremot är de på mjukvarusidan alltid 232 GB, alltså "GiB".

Edit: Intressant är att många tror sig ta "användarens" parti. Hur många stödjer sig på vetenskapliga undersökningar snarare än tala i egen sak? Jag är också användare. En hyffsat erfaren sådan. Således vet jag varför man räknar som man gör, och varför det är - i sammanhanget - rätt sätt. Jag vet hur det kom till och vad nyttan är. Och jag är nyfiken på de nya prefixen. Samtidigt vet jag varför enskillda företag inte huvudstupa inför detta. Det är nämligen en teknisk fråga, inte en användardito.

Förutom alla nya användare som varken vet eller bryr sig om skillnaderna, finns det en mycket stor grupp av användare som mycket väl vet skillnaderna. För dessa kan det bli mycket rörigt. "Hur vad det nu? Är det inte så att det gamla sättet gäller, men SI-prefixen numer kallas för "kibi" och liknande? Eller är det tvärt om?" Användarargument generellt är således lite innehållslösa.

Mycket har sagts utan att någon direkt har tagit upp vad problemet ligger i, är det ens värt att diskutera?

Problemet som jag ser det är att folk känner sig lurade när dom beställer sin 300GB disk och räknar hur många 700MB filmer dom kan få in på den. Sen när dom kopplar in den så går det inte ihop och folk blir arga. Dom visste inte hur det funkade (kanske fortfarande inte vet det) men tycker att någon har tagit deras utrymme. Troligen är dessa personer arga på tillverkaren av hårddisken.

Hårddisktillverkarna använder vetenskapliga prefix medans resten av datorvärlden använder 1024-systemet. Om det är någon som borde rätta sig så är det hårddisktillverkarna inte mjukvarutillverkarna. Köper du t ex 1GB minne så får du 1024MB osv. Det är hårddisktillverkarna som har gått emot strömmen.

I slutändan, spelar det ens någon roll? Du har köpt en sak och fått exakt vad du betalat för. Eftersom alla hårddisktillverkare använder samma standard så är det inget speciellt företag som har lurat dig genom att fuska med beteckningarna. Vilken 300GB disk du än hade köpt så hade du fått samma antal GB på mjukvarusidan.

Det finns viktigare saker att lägga ner energi på.

Tack, zie, för ett mycket bra inlägg!

Det är fler som inte riktigt förstår problemet. Allra svårbegipligast är Microsofts presumtiva "skuld".

Enligt hårddisktillverkaren:
120 GB = 120*1 000 MB
120 000 MB = 120 000*1 000 KB
120 000 000 KB = 120 000 000*1 000 B
= 120 000 000 000 B

Enligt operativsystemet:
120 000 000 000 B = 120 000 000 000/1 024 KB
117187500 KB = 117187500/1 024 MB
114440.9 MB = 114440.9/1 024 GB
= 111.8 GB

Lika många byte, bara olika sätt att räkna om vid användandet av prefixer (fast som nu egentligen är två helt skilda prefixstandarder)

För övrigt så är det som MBY skrivit skitbra, förstår man inte det så ska man nog läsa om det både en och två gånger.

MBY:Jag förstår din frustration, skumläste lite snabbt och sedan när jag såg dina jätteutlägg så insåg att jag behövde lästa tråden igen. Härligt att du lägger ner tid och skriver rediga mastodontinlägg som får de grekiska eposen att se ut som småpotatis.

Jag vill dock lägga till en sak kring det nya prefix+i-systemet (ki Mi Gi Ti osv). Standarden har enligt mig endasts skapats för "allt ska vara korrekt överallt"-mentaliteten ska kunna bevaras.

Att ändra alla beteckningar på mjukvarusidan till Gi och Mi kommer bara att förvilla folk ytterligare. Vi lever i en värld där väldigt mycket redan är krångligt nog som det är. Att ändra på något som har varit en standard i datornvärlden i över 30år kommer inte hjälpa någon.

Visst det var ett misstag att kalla 1024bytes för en kbyte för alla dessa år sedan. Men historia är historia och det var nog inte någon som på den tiden förutsatte att dom ens skulle börja använda vidare prefix så som Mega och Giga i datorsammanhang.

Ni som har läst tråden har blivit informerade av MBY om hur det ligger till och varför. Ni behöver inte längre vara upprörda över datorhistorian och denna lilla blunder. Ni kan dock vara lite vresiga på hårddisktillverkarna, men är det verkligen mödan lönt?

För ytterligare läsning utöver tråden samt jämförelser mellan hur stora de decimala respektive binära prefixen är kan jag rekommendera Wikipedia.

Spela roll. Det skulle inte få plats med nå mer data på diskarna ändå

Jag instämmer med zie, det lättaste och det mest praktiska är väl bara att hårddisktillverkarna uppdaterar sig lite.

Hur jobbigt hade det inte varit om jag köper en mjölk där det på paket är tryckt 1L = 1000milliliter och så kommer jag hem och ska göra smoothies till hela familjen. Problemet är bara att i kokboken är 1deciliter = 102,4milliliter, det innebär att det inte kommer räcka eftersom det saknas (10)2,4ml = 240ml (nästan 2dl).

Men inte har hårdvaruindustrin (jordbruket etc etc) och mjukvaruindustrin (folket som skriver recept och krejjor) två olika standarder.

Näe, oavsett hur historiskt korrekt det är att använda SI-enheter inom hårdvaruindustrin (fast inte överallt.. (RAM-minnen etc)) så är det lika fel. I en ordbok från 1920-talet står det inte särskilt begåvade saker om du slår upp ordet "neger". Men tiden har inte stått still och vi har lärt oss genom utbildning och kulturella sammankomster. Det samma borde väl gälla överallt. Hårddisktillverkarna vet att det bara är bull för att få saker och ting att verka bättre än vad det är, precis som med allt.

Men, det är vi konsumenter som har makten. Det är bara att skrika tillräckligt högt och mycket.

God natt!

Tack MBY för kvalitativ information!

MBY, har du inte redan gått och lagt dig så gör det nu.

Du har på ett plågsamt uppoffrande sätt spritt kunskap i denna tråden. Det finns de som kunnat vad du förkunnar sedan innan, och de är dig tacksamma. Det finns de som lärt sig något av dig, och de är än mer tacksamma. Sen finns det dem som bör läsa om tråden från början. Jag hoppas de gör det och slutar slösa med internets ettor och nollor, vi behöver dem till bättre ändamål.

Nattinatt forumet.

Vad vill man få ut av att mjukvaran (windows) ändrar till GiB?

Människor kommer ju fortfarande se 370GiB i windows och 400GB på hårdiskens namn och känna sig "lurade". Enda skillnaden är i:et i GiB..
I mjukvarans värld har man alltid räknat med två-potenser och kommer alltid att göra. Enda nyttan med GiB-enheten vore ju OM även hårdisktillverkarna väljer att använda den.
Det finns dock ingen anledning för dem att byta.

Alla "vet" att på mjukvarosidan är 1GB=1GiB. och om 10-20 år har säkert många program börjat använda de nya SI-enheterna

Men det går inte att komma ifrån problemet, folk som känner sig lurade, då hårdisktillverkarna kan använda vanliga SI-enheterna för tiopotenser.

Exakt, men sen börjar man förstå alla "service pack" som kommer lite då och då, verkar som någon inte kan räkna eller något

Jag tycker att i de sammanhang som riktar sig till icke tekniska personer kan man väl under de kommande 10åren eller så använda båda termerna.
I en annons från OnOff eller Dell skulle det kunna stå så här:

Processor: Intel Pentium 4 core 2 duo 3.1ghz
Hårddisk: 320GB (297GiB*)
Grafikkort.................
*den storlek hårddisken har i windows.

Hårddiskar som säljes separat skulle kunna heta:
Western Digital 320GB (297GiB) SATAII 16MB
Eller åtminstone så skulle man kunna ha så här på produktbeskrivningen:
Extern överföringshastighet: 300MB/s
Storlek: 320GB (297GiB*)
.......
*den storlek hårddisken har i windows.

Det skulle lösa det problem som är orsaken till trådens uppkomst, nämligen att folk blir negativt överaskade när de inte får ut alla de (binära) gigabyte de tror att det ska få ut av sin nya hårddisk.
I övrigt kan allt fortsätta att vara som de har varit. Om 10 år kan man utvärdera huruvida de nya binära prefixen blivit accepterade och sedan kanske ta bort antingen GB eller GiB angivelsen i produktnamn. Observera att det jag tycker ska ändras är informationen som når slutkunden, det vill sälja informationen från butiken som säljer hårddisken. Ingen mjukvara eller hårdvara behöver ändras överhuvudtaget, bara produktnamnen och/eller produktbeskrivningen.

Jag noterar också att i mitt exempel anges antal byte förutom på hårddiskens storlek både på överföringshastighet och chache storlek. Jag själv vet inte om SATA-II har hastigheten 300*1000^2 eller 300*1024^2 B/S. Jag vet heller inte om chache storleken anges decimalt eller binärt. Men det har ingen avgörande betydelse och därför behöver man inte blanda in några nya prefix där. Det skulle bara ge upphov till onödig förvirring.

My 0.02$ som dom säger på utrikiska

Jag håller med jOOOLs märkning i ovanstående inlägg, även om man vet att en 320GB hårddisk inte är 320GiB så är det smidigt att slippa ta fram räknedosan för att se hur mycket mjukvara som man får plats med.

Hade det varit motsatsen med hårddiskar att folk skulle få mer hårddiskutrymme än vad de trodde, så tror jag att hans ide skulle vara lättare att genomföra.
För folk kan lätt tro att detta "fenomen" som vi talar om endast gäller de butiker som märker ut sina hårddiskar med (GiB).
Så finns det två butiker där båda säljer en hårddisk med produktbeskrivningen Western Digital 320GB (297GiB) SATAII 16MB i ena butiken. Och Western Digital 320GB SATAII 16MB i den andra, så kan jag nästan garantera att fler personer köper från den andra i tron att den hårddisken är större.
Likaså hade Amds processorer varit slöare än pentium4 per Mhz, så skulle Amd aldrig märka ut med ett mindre värde som de skrev + efter.