Först en länk med "glimten i ögat" men ändå relaterad: Windows 95/98 kraschade konsekvent efter 49.7 dagar, men ingen upptäckte det på 4 år .
En annan disclaimer: att jaga uptime för sakens skull är bara onödigt; det kan lämna vissa systemkritiska delar opatchade, etc. Även på företag så är extrem uptime för en enskild maskin inte det viktigaste — det viktiga är redundans ifall någon skulle behöva startas om, antingen av serviceskäl eller annat, och rutiner för om en viss maskin eller hårdvara går ner. Det är vad som ger tillgänglighet i långa loppet.
Windows rykte kan också i viss mån härröra från att det kan kännas som att minsta lilla uppdatering kräver att man startar om datorn då allt är så sammanflätat. Fasiken, på den gamla goda tiden så krävde Windows omstart för att byta IP-adress .
Med det sagt, så vid daglig användning av ett OS så uppstår minnesläckor, tempfiler, diskcache fylls, filer lämnas öppna, etc. Dessa saker ska kontinuerligt rensas upp av väl skrivna program, men det missas ofta (då det är komplicerat), och ett OS kan hantera detta olika bra. Här är en annan lista över några saker som upptäcktes av Microsoft i Windows 7, som sedan fått patchar, men kunde dessa saker smita genom kvalitetskontrollen så kan en mängd andra saker göra det (därmed inte menat att kvalitetskontrollen är dålig — snarare att det är svårt att hålla koll på sådana saker). Detta är anledningen till idiomet "vänta till SP1" gällande Windowsreleaser, då det ofta handlar om betydande omskrivningar av operativsystemet när varje ny Windows-version kommer ut (eller tja, varannan; Windows 7 är något av ett "super-SP" till Vista, liksom 98 till 95, XP till 2000, etc.). Linux använder snarare en inkrementell utveckling, vilket gör att det inte plötsligt dyker upp en nästan otestad version, utan en enstaka grund förbättras kontinuerligt.
Linux kommer från Unix-arvet, där just stabilitet har varit möjligen det främsta rättesnöret, och har utvecklats inkrementellt sedan 1960-talet (Linux i sig är bara drygt 20 år gammalt, men det använder idéer som är långt äldre). Konventioner för process- och minneshantering o dyl har därmed av naturen testats i skarpa miljöer långt längre än Windows ens existerat. Unix-lika system har drivit anläggningar med extrema krav på stabilitet längre än troligen någon av oss har levt, och med den öppna utvecklingsmodell Linux använder så är det många ögon på koden, och om någon hittar ett stabilitetsproblem så kan det
diagnosticeras
fixas
pga licensen nödvändigen komma andra till gagn.
Utvecklingsmodellen kommer givetvis med andra för- och nackdelar och kan diskuteras i oändlighet, men just stabilitetsproblem skulle jag säga hanteras bra på detta sätt.
Det var en ärlig, ganska lång och övergripande utläggning med ett troligt argument om varför *nix-system har rykte om att vara stabila — det har alltid varit en inneboende grundidé och ett krav under deras utveckling. Har man intresse av att verkligen veta varför *nix-system anses vara stabila och får uppdrag därefter så är det relevant, och trumfar personliga anekdoter av typen "jag har haft en dator stående länge, och den funkar!" och "min dator blir seg efter en vecka!".
Med det sagt kommer mina personliga anekdoter här : jag kan ärligt säga att en Linuxdator med Debian Unstable som jag använt som desktopdator, kör servertjänster på, startat program, stängt program, program har kraschat, program har uppdaterats, och jag har tom installerat ny hårdvara under körning, etc., efter ett års oavbruten körning känns exakt likadan som när den startades, och jag har inte hittat någon egentlig övre gräns. De omstarter jag gjort har varit för t ex byte av processor, elavbrott, flytt och liknande. När jag körde Windows XP så brukade jag inte heller stänga av datorn på nätterna, och minns att jag en gång pressade mig till det yttersta och hade den igång i en månad, innan det var ohållbart (minns grafiska artefakter, prestandaproblem, etc.). Har Windows förbättrats sedan dess? Säkerligen, men det går lite upp och ner; rösterna kring Vista var inte så positiva. Innan SP1 o dyl kommer ut så är det bevisligen vissa stabilitetsproblem, iom att det finns saker att patcha.
Windows följer en utvecklingskurva som pendlar mycket kraftigare. Det är säkert positivt vad gäller vissa områden, och det är nödvändigt om de ska kunna ha en produkt att sälja så som deras affärsmodell ser ut, men det är lätt att argumentera för att *nix långsiktiga inkrementella modell är att föredra ur stabilitetssynpunkt.