Temperatur, ljudnivå och effektmätning
Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns exempelvis temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.
Temperatur och ljudnivå
Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som sällan speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i chassit Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.
Ljudnivåerna mäts på cirka 15 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel, där den sistnämnda har en fläktöppning. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.
Chassit är bestyckat med tre fläktar på 140 millimeter, två i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Seasonic Prime Gold 1 000 W, lagring består av en ensam SSD-enhet och processorn är kyld med Noctua NH-U14 med en NF-A14 ULN-fläkt.
För att belasta systemet används stresstestet från Unigine Superposition vilket får rulla oavbrutet under cirka 60 minuter. Bakgrundsbruset i rummet ligger på 34 dBA och temperaturen på 25° C.
Från AMD Radeon VII och senare har bolaget lagt till ytterligare en mätpunkt som går under namnet Junction Temperature, vilken är den varmaste punkten på grafikkortet. Det har förvisso funnit med tidigare kort med efter Radeon VII har AMD valt att styra fläktkurva och klockfrekvenser efter den temperaturmätningen och är därför med i testerna.
När Geforce RTX 3080 har fått pressats under en längre tid landar tillslut temperaturen på 76 grader, vilken är i trakterna som förra generationens RTX-serie. Det är helt klart ett godkänt betyg eftersom Geforce RTX 3080 har en strömbudget på 320 W medan tidigare toppkortet Geforce RTX 2080 Ti FE stannade vid 260 W.
Nvidia har lagt väldigt mycket tid och resurser på kylaren för deras egna kort och med resultaten i hand har det gett utdelning. Geforce RTX 3080 lägger sig på 41,5 dBA i våra egna mätningar, vilken är på samma nivå som Geforce RTX 2080 FE och blir annars bara slagen av bolagets kort i mellanklassen.
Då företaget äntligen har lagt till semi-passiv drift för fläktarna står dessa helt still vid vila, vilket innebär att kortet i det läget är helt ljudlöst.
Processortemperatur med Geforce RTX 3080
En av stora nyheterna med Geforce RTX 3080 är helt klart kylarlösningen där en fläkten drar luften genom sin kylfläns och vidare upp mot processorkylaren som i sin tur drar varma luften ut ur chassit. Detta medförde en del frågetecken huruvida processorns temperatur påverkas av kylarlösningen, vilket redaktionen givetvis har siffror på.
Med facit i hand syns det tydligt att processorn påverkas av den varma luften som kommer från Geforce RTX 3080, mer än vad förra generationens Geforce RTX 2080 Ti gjorde. Nämnvärt är också att det är en stor skillnad i strömbudget för dessa kort som självklart påverkar temperaturen, men går heller inte att sticka under stolen att Geforce RTX 3080 hjälper till att dra upp värmen till processorn.
Klockfrekvens under belastning
Klockfrekvensen hos moderna grafikkort i Geforce- och Radeon-familjerna styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektåtgång, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.
SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under en halvtimmes session i Unigine Superposition med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.
Med resultaten i hand syns det många frekvensändringar för båda lägena där det förvisso inte handlar om några större gap, men är trots har kortet svårt att hålla en jämn frekvenskurva. Med uppvriden strömbudget kan Geforce RTX 3080 hålla cirka 50 MHz högre klockfrekvens mot standardutförandet.
Effektmätning
Strömförbrukning vid spelande är bra att känna till av flera anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur lägger underlaget för effektiv kylning.
SweClockers plockar värdet från ljudriggen med det inbyggda prestandaverktyget i Metro Exodus – ett spel som visat sig ge väldigt jämna och representativa effektvärden. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilket bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.
Med en strömbudget på 320 W är det inte helt oväntat att Geforce RTX 3080 hamnar längst ned i listan när effektsiffrorna sammanställs. Det totala effektuttaget för systemet toppar på 415 W under belastning i Metro Exodus, och hamnar därmed cirka 70 W över tidigare toppkortet Geforce RTX 2080 Ti och hela 100 W över RTX 2080 FE som nykomlingen ersätter.
Energieffektivitet
Förutom effekten i sig kan det även vara intressant att väga in aspekten prestanda. För tabellen nedan plockar redaktionen prestandaindex respektive snittvärdet från effektmätningen för respektive grafikkort. Ett schablonavdrag på 80 watt görs från samtliga modeller för att väga upp övriga plattformen.
Resultatet bygger på medelvärden, antaganden samt avrundningar och blir därmed inte exakt. Presentationen ger dock möjlighet att mellan tummen och pekfingret få en uppfattning om hur energieffektiva olika grafikkort är.
När effekten slås ihop med prestandan hamnar Geforce RTX 3080 fortfarande i toppen, men dock endast med marginella förbättringar ställt mot toppkorten i familjen Turing. Den utökade strömbudgeten hos Geforce RTX 3080 äter upp en stor del av vinsterna i energieffektivitet, och det ska därför bli intressant hur siffrorna ser ut för de mindre strömtörstiga modellerna i Ampere-familjen framöver.
