Test: Överklockning

Medan överklockning allt mer har börjat spela ut sin roll i det övre segmentets moderna processorer, är det givetvis intressant att ändå kika närmare på huruvida det finns något spelrum för de båda modellerna på frekvensfronten. Medan Core i9-10900K redan är pressad högt ur kartong finns det troligtvis lite mer att hämta från sexkärniga Core i5-10600K.

För vårt överklockningsäventyr använder vi oss av två olika infallsvinklar för processorerna, där luftkylning i form av vår sedvanliga Noctua NH-U14S används för Core i5-10600K medan tiokärniga Core i9-10900K får tillgång till det slutna vattenkylningssystemet Corsair Hydro H110. Anledningen till detta är kort och gott att den förstnämnda modellen inte behöver mer resurser på kylfronten.

I vanlig ordning satsar vi inte på några rekord gällandes frekvenser utan ställer istället in siktet på nivåer som känns rimliga att använda till vardags utan omotiverat höga spänningspåslag. Den uppnådda frekvensnivån ska därtill vara stabil genom hela testsviten, och det handlar alltså inte om någon enstaka runda Cinebench när planeterna står rätt i linje.

10600k_oc.png

Vi inleder med sexkärniga Core i5-10600K vilken, hör och häpna, beter sig väldigt snarlikt med vårt exemplar av Core i7-8700K när den ska överklockas. Faktum är att den slår i exakt samma vägg vi upplevde med den sistnämnda exemplaret vid 5 000 MHz ihop med spänningen 1,35 V. Temperaturmässigt höll sig processorn kring 82 °C vid en tung AVX-baserad belastning över alla kärnor, vilket känns som en fullt rimlig nivå för en kompetent luftkylare.

10900k_oc.png

Tiokärniga Core i9-10900K klarade sig till 5 100 MHz vid spänningen 1,325 V innan vi slog i en tydlig vägg. Den fanns möjligheter att komma upp 100 MHz till på stegen, men detta krävde spänningar mellan 1,45 och 1,5 V för att få systemets stabilt, vilket inte kändes rimligt sett till det skyhöga effektpåslaget vid den marginella avkastningen i prestanda.

Med vårt slutna vattenkylningspaket var det inte heller några problem att hålla temperaturerna i schack, trots tio kärnor körandes i 5,1 GHz. När vi applicerade en AVX-baserad last över alla kärnor uppnådde vi 73 °C, vilket kändes fullt rimligt.

En närmare titt på prestandan efter överklockningen uppvisar inte helt oväntat marginella ökningar för Core i9-10900K, då det i praktiken endast rör sig om en frekvenshöjning med 200 MHz. Core i5-10600K vinner dock lite mer, där poängen ökar med drygt 11 procent.

I Blender vinner Core i9-10900K mer än i Cinebench efter överklockningen, vilket är ett resultat av att det är en längre arbetslast som får processorn att slå i sin strömbudget i grundutförande. Sexkärniga Core i5-10600K skalar här av 26 sekunder på sin renderingstid tack vare de förhöjda klockfrekvenserna.

I speltesterna vid 720p syns vissa prestandavinster för båda modellerna, där främst Core i5-10600K visar ett uppsving i bildfrekvens.

Med upplösningen ställd till 1080p är det extremt små skillnader som uppvisas när processorerna överklockas.

I vanlig ordning blir det en ökning i effektuttag när processorerna överklockas. Sexkärniga Core i5-10600K drar här ungefär 60 W mer vid full belastning efter frekvensökningen medan Core i9-10900K ökar med cirka 100 W – något som främst är ett resultat av att strömbudgeten för modellen har låsts upp vid överklockningen.