Effektmätning och temperatur

Energiåtgång är bra att veta av flera olika anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur lägger underlaget för effektiv kylning.

IMG_6375.jpg

För processordelen snappas det högsta stabila toppvärdet upp efter en minuts körning dels under rendering med Blender, dels under videokodning i Handbrake. Det innebär att processorerna utsätts för hög belastning, utan att det handlar om artificiellt uppskruvade nivåer.

Vi börjar med att kika på sexkärniga Core i5-10600K, och här bjuds det egentligen inte på några större överraskningar. Modellen är i princip en högre klockad Core i7-8700K med uppskruvad strömbudget, vilket placerar den mellan 25 och 30 W över den sistnämnda processorn under tung flertrådad belastning. Nämnvärt är att modellen aldrig är i närheten att slå i sin strömbudget på 125 W.

När turen har kommit till tiokärniga Core i9-10900K står det dock klart att modellens klockfrekvenser trycks tillbaka av dess strömbudget. Processorn har möjlighet att överskrida sin strömbudget under 56 sekunder, vilket resulterar i en effektnivå som toppar ut vid 295 W för hela systemet.

När 56 sekunder har passerat behöver modellen återvända till att lyda sin strömbudget, vilket innebär att processorn drar ner sina klockfrekvenser för att sänka energiåtgången. Under långtida flertrådad belastning ser vi därför hur Core i9-10900K lägger sig på 195 W för hela systemet, vilket också råkar vara exakt på modellens strömbudget vid 125 W.

Energieffektivitet

En fördel med Blender ställt mot videokodning i Handbrake är att siffrorna är betydligt stabilare under hela testrundan. Det innebär möjligheter att experimentera med andra typer av presentationer, till exempel hur mycket energi som går åt för att rita upp en scen.

För tabellen nedan plockar redaktionen renderingstiden respektive effektmätningen från deltestet med Blender. Ett schablonavdrag på 20 W görs från samtliga plattformar – mellan tummen och pekfingret motsvarande Geforce RTX 2080 Ti-kortet vid vila.

Eftersom tiokärniga Core i9-10900K har en osedvanligt lång tidsperiod den kan överskrida sin nominella strömbudget blir det missvisande att ta dess effektvärde under långtida belastning rakt av, då ungefär en tredjedel av arbetslasten utfördes vid högre effektnivåer.

Med anledning av detta har vi räknat ut den genomsnittliga effektnivån för modellen under renderingsperioden i Blender (225 W), där de nedanstående siffrorna är baserade på denna.

Sett till energieffektivitet är det ändå fullt respektabla siffror som presenteras av tiokärniga Core i9-10900K – speciellt med tanke på att Intel fortfarande ligger kvar på 14 nanometers tillverkning. Modellen tappar lite ställt mot föregångaren Core i9-9900K till följd av högre klockfrekvenser och strömbudget, och lägger sig till slut strax bakom Ryzen 5 3600X.

Högre klockfrekvenser placerar Core i9-10600K i ett sämre spann sett till energieffektivitet, men det är absolut inga katastrofala siffror som presenteras. Modellen tar plats i samma region som fyrkärniga Ryzen 3 3300X samt åttakärniga Core i7-9700K.

Temperaturer

Då många läsare har efterfrågat temperaturmätningar vid tidigare processorrecensioner tänkte vi slänga med en uppsättnings sådana denna gång. Nämnvärt är dock att dessa utförs i en "okontrollerad" miljö i ett öppet kontorslandskap med en helt öppen testbänk.

Förutsättningarna för mätningarna är vår sedvanliga luftkylare Noctua NH-U14S, där den medföljande 140 mm-fläkten körs i ett konstant varvtal om 1 500 RPM. Vi använder oss av två olika belastningsscenarion, dels Aida64-stresstestet FPU vilket använder tunga AVX-beräkningar och dels videokodning med Handbrake, där den sistnämnda står för en mer realistisk flertrådad belastning.

I uppställningen syns Core i5-10600K samt Core i9-10900K, där den sistnämnda körs i dels sitt grundutförande samt med sin strömbudget upplåst (UL) för att låta den hålla sina klockfrekvenser uppe under långtida belastning. För varje belastningsscenario redovisas även "CPU Package Power" från Hwinfo för att få en bättre kunna koppla en effektsiffra till temperaturvärdena.

Core i9-10900K (UL)

Core i9-10900K

Core i5-10600K

Temperatur (Aida 64 FPU)

79 °C

57 °C

61 °C

CPU Package Power (Aida 64 FPU)

210 W

125 W

105 W

Temperatur (Handbrake)

70 °C

57 °C

56 °C

CPU Package Power (Handbrake)

180 W

125 W

95 W

Vi kan börja med att kika på sexkärniga Core i5-10600K, där denna modell inte är i närheten av att slå i sin strömbudget vid 125 W oavsett belastning. Processorn ligger här på 61 °C vid AVX-belastning med vår luftbaserade Noctua-kylare, vilket är en trevligt låg nivå som tyder på att värmeöverföringen fungerar som den ska mellan processorkapseln och värmespridaren.

Om vi rullar vidare mot tiokärniga Core i9-10900K i grundutförande syns det snabbt att modellen slår i sin strömbudget vid 125 W och ligger klistrad vid den nivån. Oavsett om det är AVX-belastning eller mer sedvanlig videorendering på menyn så är det inga problem att kyla denna processor med en bra luftkylare, då temperaturen endast ligger kring 61 °C.

Merparten av användarna kommer dock att köra Core i9-10900K med upplåst strömbudget, och därför riktar vi nu blicken mot de siffrorna. Som synes kliver nu processorns effektuttag upp till 210 W under AVX-belastning med Aida64, vilket också får temperaturerna att stiga en del.

Modellen planar ut vid 79 °C, vilket är märkbart högre än tidigare men dock långt inom ramarna för vad som är acceptabelt med en luftkylare. Vid mer "normal" belastning med Handbrake ser vi ett effektuttag på 180 W samt en temperatur som stabiliserar sig kring 70 °C.