Fractal Design Era ITX – stiligt men svettigt - Test

Montering och sammanfattning

Kvalitetsmässigt håller Fractal Design en hög nivå på Era ITX, där både utsidans aluminiumplåtar såväl som insidans stålstomme känns välbyggda och stabila. Detsamma kan även sägas om passformen, vilken i princip är klanderfri när de olika beståndsdelarna ska skruvas loss och sedan monteras ihop igen.

Själva monteringsprocessen inuti chassit varierar givetvis beroende på vilka komponenter som ska ta plats, men kan i det stora hela sammanfattas som förhållandevis enkel sett till modellens storlek. En bidragande faktor är utan tvekan att merparten av monteringsramarna på insidan är löstagbara, vilket innebär att en stor del av skruvandet kan ske på chassits utsida innan komponenten lyfts in.

Nämnvärt är dock att det snabbt kan bli ganska trångt inuti Era ITX när komponenterna sitter på plats. Även om det rör sig om ett ganska stort SFF-chassi är en stor del av lådvolymen dedikerad till utrymmet i toppen för radiatorer – något som innebär att andra delar av modellen inte nödvändigtvis är rymligare än andra mer kompakta lösningar på marknaden.

Ett av paradnumren med modellen är kompatibilitet med den större formfaktorn ATX på nätaggregatsfronten. Vi vill dock slå ett slag för att hålla sig till de mindre SFX-enheterna ihop med Era ITX. Anledningen till detta är att ATX-enheter medför stora restriktioner kring vad som kan monteras i chassit, där exempelvis en stor radiator i taket och ett långt grafikkort inte ryms samtidigt.

Ett annat problem är kabelhanteringen, vilket är ett fullkomligt helvete inuti Era ITX ihop med ATX-modellers långa kabelansamlingar. Detta är lättare ihop med en SFX-enhet, även om det fortfarande inte är perfekt, samtidigt som det överhuvudtaget finns mer utrymme att manövrera inuti chassit när kablarna ska kopplas in.

Monteringssystemet för radiatorer och fläktar i taket fungerar mycket bra, där en löstagbar ram gör det möjligt att montera dessa delar utanför chassit. Nämnvärt här är att nätaggregatsramen behöver monteras i sitt lägsta läge om en 240 mm-radiator ska få plats i taket. Detta kan medföra kompatibilitetsproblem med ATX-/SFX-L-enheter ihop med längre grafikkort.

Det absolut största tillkortakommandet med Era ITX är utan tvekan ventilationen, eller avsaknaden av denna, för grafikkortet. Chassit må ha plats för förhållandevis långa modeller att ta plats på insidan, men när det kommer till ventilationsöppningar i botten är dessa på tok för underdimensionerade samtidigt som kortet sitter monterat nästan pressat mot golvet.

Vi använde oss av ett Geforce RTX 2080 i Nvidias referensutförande, vilket i redaktionens sedvanliga ljudmätningsrigg beståendes av ett miditowerchassi ligger på 78 °C under belastning med ett fläktvarvtal som ligger strax över 2 000 RPM. Inuti Era ITX seglade kortet förbi sitt temperaturmål, klockade ner sig och landade på 85 °C. Fläktarnas varvtal loggades till minst sagt högljudda 2 900 RPM.

Detta är en väldigt konstig miss på ett chassi av den här kalibern, och något som verkligen sänker det allmänna intrycket. Problemet kan till en viss del arbetas runt genom att välja ett svagare och mer strömsnålt grafikkort, men det ska knappast behövas sett till målgruppen som Era ITX riktar sig mot.

För att knyta ihop säcken är Fractal Design Era ITX en designmässig triumf för företaget på det estetiska planet, där denna vågar sticka ut betydligt mer än vad vi är vana att se. Tyvärr faller modellen på en ganska otillfredsställande insida ställt mot konkurrensen på marknaden, där främst ventilationen för grafikkortet skulle behövt betydligt mer kärlek.