Temperatur, ljudnivå och effektmätning
Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns även temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.
Temperatur och ljudnivå
Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som ofta inte speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i ett Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.
Ljudnivåerna fångas på cirka 14 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.
Chassit är bestyckat med två fläktar på 140 millimeter, en i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Be Quiet Dark Power Pro 10 850 W, lagring en ensam SSD-enhet och processorn är passivt kyld med Zalman FX100 Cube.
För att belasta systemet används testdelen av spelet Metro: Last Light Redux i upplösningen 2 560 x 1 440 pixlar, vilken får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset i rummet ligger på 35 dBA och temperaturen på 22 °C.
På plats i datorlådan stannar båda modellerna på 77 °C. Här uppstår av allt att döma ett jämnviktsläge mot fläktkurvan, då temperaturen ligger stabilt över tid. Det innebär en nivå mer eller mindre i linje med tidigare toppmodeller från Nvidia.
På ljudfronten tar de nya kylarna för RTX-serien ett kliv framåt ställt mot tidigare referensvarianter. Det handlar om en nivå i linje med Geforce GTX 1060, ett grafikkort som utvecklar betydligt mindre värme.
Med det sagt landar nykomlingarna mätbart högre vid vila, något som kan förklaras av förhållandevis höga 1 500 RPM för fläktarna även utan belastning. Det innebär en decibel upp ställt mot till exempel Geforce GTX 1080 Ti.
Klockfrekvens under belastning
Klockfrekvensen hos moderna grafikkort i Geforce- och Radeon-familjerna styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektåtgång, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.
SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under en halvtimmes session i Superposition med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.
Efter en tids belastning stannar Geforce RTX 2080 FE i övre delen av 1 800 MHz-spannet, där frekvensen hoppar en smula upp och ned i takt med att scenerna skiftar. Ställt mot nominella turbofrekvensen på 1 800 MHz innebär det klart godkänt.
På samma sätt stabiliseras Geforce RTX 2080 Ti runt 1 700 MHz efter en tids snurrande i Superposition. Även här är det ett hälsosamt steg upp mot nominella turbofrekvensen på 1 635 MHz.
Effektmätning
Strömförbrukning vid spelande är bra att veta av flera olika anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur lägger underlaget för effektiv kylning.
SweClockers plockar toppvärden från samtliga speltester och använder dessa för att skapa ett snitt. Förutom det presteras även högsta noterade värdet under hela speltestsviten. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilken bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.
Effektmässigt står det klart att både Geforce RTX 2080 FE och RTX 2080 Ti FE är törstiga kort. Undantaget AMD radeon RX Vega 64 landar duon i botten av tabellen oavsett gränssnitt, ett snäpp ned ställt mot föregångaren GTX 1080 Ti.
Energieffektivitet
Förutom effekten i sig kan det även vara intressant att väga in aspekten prestanda. För tabellen nedan plockar redaktionen prestandaindex respektive snittvärdet från effektmätningen för respektive grafikkort. Ett schablonavdrag på 80 watt görs från samtliga modeller för att väga upp övriga plattformen.
Resultatet bygger på medelvärden, antaganden samt avrundningar och blir därmed inte exakt. Presentationen ger dock möjlighet att mellan tummen och pekfingret få en uppfattning om hur energieffektiva olika grafikkort är.
När effekten vägs mot prestandan blir det tydligt att de båda Turing-korten drar jämnt med föregångaren Pascal i både DirectX 11 och DirectX 12. Det handlar om i bästa fall marginella förbättringar, där det är tydligt att övergången till tillverkning med så kallade 12 nm-process inte gett några direkta fördelar.
