Test: Strömning av spel

Steam Link är, som tidigare nämnts, en mottagare för Valves strömningsteknik In-Home Streaming och kommer således med vissa tekniska begränsningar. Dessa begränsningar har dock främst med själva mjukvarulösningen att göra snarare än hårdvaran i den lilla strömningslådan. I det här fallet rör det sig om maximalt upplösningen 1080p i 60 bilder per sekund samt stereoljud.

InHomeStreamingDiagram.jpg

In-Home Streaming fungerar enligt samma koncept som i princip alla andra tillgängliga strömningstekniker för spel. Själva spelet körs på en källdator som står för själva hästjobbet med beräkningar och renderingen av titeln. Resultatet som visas upp lokalt på bildskärmen komprimeras sedan till en videoström och skickas vidare över nätverket till den tilltänkta målenheten, i det här fallet Steam Link.

Steam Link tar i sin tur emot videoströmmen, avkodar denna och visar upp den på den anslutna bildvisaren. I samma veva paketerar strömningslådan signalerna från de anslutna inmatningsenheterna (tangentbord, möss, handkontroller) och skickar tillbaka dessa till källdatorn. Sist men inte minst tar källdatorn emot dessa, packar upp dem och exekverar dem lokalt, vilket i slutändan gör att användaren kan manövrera spelet från en annan plats.

non-steam game.png

Förutsättningen för att kunna strömma innehåll med In-Home Streaming är att spelet finns tillgängligt i användarens Steam-bibliotek. Detta kan låta begränsande, då långt ifrån alla spel finns tillgängliga på Steam, men lyckligtvis tillåter Valve användaren att lägga till utomstående spel i programvaran, vilket innebär att man i slutändan kan strömma det mesta i modern spelväg.

Latenser, bildfrekvens, upplösning och nätverkshastighet

Som många kanske kan gissa tillför strömningstekniker som In-Home Streaming en viss fördröjning från att själva scenen har ritats upp på källdatorn tills den faktiskt visas på målenheten. Denna fördröjning är inte konstant utan påverkas kraftigt av ett antal faktorer som exempelvis källdatorns prestanda, spelets upplösning och inte minst nätverkets kapacitet.

witcher3_overlay.jpg

Under undertecknads tester i sitt privata kabelanslutna gigabitnätverk låg fördröjningen och svävade kring 25 millisekunder, vilket gav en riktigt bra och responsiv upplevelse. Faktum är att spelen svarade så pass bra på kontrollkommandona att det var nära på omöjligt att skilja på den strömmande upplevelsen och den lokala vid källdatorn. Vid test med trådlös anslutning (802.11ac) kunde latenserna närma sig de hos de trådade, men lyckades inte hålla samma stabila nivå.

Just nätverksbiten är egentligen det som avgör en stor del av upplevelsen ihop med Steam Link och In-Home Streaming. Valve själva rekommenderar starkt att en trådad anslutning används för bästa resultat, och här är vi ytterst beredda att hålla med. Förutom att hålla generellt lägre och jämnare latenser ger en trådad anslutning även källdatorn möjligheten att komprimera videoströmmen med en högre bittakt vilket i slutändan ger avsevärt bättre bildkvalitet.

Steam Link som mottagare av In-Home Streaming

Än så länge har vi mest pratat om själva mjukvarulösningen In-Home Streaming, men hur fungerar egentligen Steam Link som ersättare till en dator ihop med denna teknik? Svaret är kort och gott – bra.

gtav_overlay.jpg

Steam Link är knappast något kraftpaket hårdvarumässigt, men det behöver den inte heller vara för ändamålet. Enheten kan precis som vilken fullfjädrad dator som helst ta emot videoströmmen från källdatorn och visa upp denna på TV:n i härliga 1080p vid välflytande 60 fps. Både bild- och fördröjningsmässigt skulle vi vilja säga att Steam Link-enheten kan erbjuda en likvärdig strömningsupplevelse som HTPC-lösningen den jämfördes mot.

Det finns vissa begränsningar när det kommer till inmatningsenheter ihop med Steam Link i jämförelse med en dator. Enheten har stöd för både tangentbord och möss, inklusive Bluetooth-anslutna sådana. Därtill fungerar enheten ihop med företagets egna Steam Controller, Xbox 360-kontrollen (både trådad och med trådlös mottagare) samt Xbox One-kontrollen med sladd.

Även om stöd finns för ytterligare kontroller från tredjepartstillverkare, är det desto värre med rattar och joysticks, där dessa i dagsläget inte fungerar. Valve arbetar dock med att lägga till stöd för fler inmatningsenheter i framtida firmwareuppdateringar av Steam Link, så förhoppningsvis kan även aspirerande soffpiloter och racingförare få sitt behov stillat någon gång framöver.

Allmänna intryck kring Steam Link och In-Home Streaming

Undertecknad har sedan ett år tillbaka varit en flitig användare av Steam In-Home Streaming med syftet att strömma spel från huvuddatorn i sovrummet till HTPC:n i vardagsrummet. Detta har i det stora hela fungerat över förväntan med fullt godkänd bildkvalitet, hög bildfrekvens och låga latenser – förutsatt att trådat nätverk har använts.

Övergången från dator till Steam Link på mottagarsidan har varit en extremt smärtfri upplevelse, där den lilla strömningslådan utan problem lyckats axla rollen att visa upp videoströmmen på TV:n och samtidigt skicka tillbaka kontrollkommandona med samma låga fördröjning som den fullskaliga HTPC:n.

Valves In-Home Streaming-teknik känns dock inte helt färdigpolerad i dagsläget, vilket blir särskilt uppenbart när Steam Link-lådan får följa med till redaktionen för test i en annan nätverksmiljö och ihop med varierande grafikhårdvara. Här stöter vi bland annat på problematisk prestanda ihop med vissa AMD-baserade grafikkort samt tvångsmässig nedgradering av bittakten på videoströmmen, trots hög tillgänglig bandbredd på det lokala nätverket.

Ett av de främsta problemen är de bantade inställningsmöjligheterna i programvaran, där In-Home Streaming ibland beter sig lite som en svart låda hur den väljer exempelvis kvalitetsnivå och typ av hårdvarukodning på videoströmmen. Det hade helt klart varit önskvärt med mer finkorniga inställningar, där mjukvaran inte själv gör automatiska val efter eget bevåg.