Effektmätning

Energiåtgång är bra att veta av flera olika anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur lägger underlaget för effektiv kylning.

IMG_6375.jpg

För integrerade grafikdelar plockar SweClockers toppvärden från samtliga speltester och använder dessa för att skapa ett snitt. Förutom det presteras även högsta noterade värdet under hela speltestsviten.

För processordelen snappas toppvärdet upp dels under rendering med Blender, dels under andra omgången av tunga x264 Benchmark. Det innebär situationer med hög belastning, utan att det handlar om artificiellt uppskruvade nivåer.

Verkningsgrad för Corsair AX1200i vid låga laster

Belastning

Total uteffekt

Aktiv uteffekt

Verkningsgrad

1 %

12 W

24 W

50 %

2 %

24 W

36 W

67 %

3 %

35 W

50 W

70 %

5 %

60 W

76 W

79 %

10 %

120 W

138 W

87 %

15 %

179 W

203 W

88 %

20 %

238 W

265 W

90 %

25 %

298 W

330 W

90 %

För den som vill gräva ned sig lite extra bistår redaktionen med en profil för testsystemens Corsair AX1200i vid lägre laster. I princip handlar det om riktigt dålig verkningsgrad runt 50 watt och lägre, med snabbt bättre siffror närmare och över 100 watt.

Observera att bättre anpassade nätdelen Be Quiet Straight Power E9 400 W används för tester med integrerad grafik. Det innebär att värdena inte är direkt jämförbara.

Även om Core i7-6700K knappast bjuder på någon prestandarevolution syns det tydligt att modellen är av en ny generation när effektsiffrorna studeras. Systemet med processorn landar vid full belastning cirka 25 watt under fjolårets i7-4790K, trots mellan tummen och pekfingret samma beräkningskapacitet. Ställt mot AMD motsvaras siffrorna närmast av A8-7650K.

För Core i5-6600K går resultatet mera på ett ut. Skillnaden mot fjolårets i5-4690K är marginell vid x264 och visar en viss ökning vid Blender. Ytterligare lite högre upp i tabellen landar Core i5-5675C, troligen mycket tack vare lägre klockfrekvenser.

När den integrerade grafikdelen används landar Core i5-6600K snäppet över fjolårets modell, vilket stämmer bra med de generella förbättringarna i prestanda. Siffrorna är lägre än Core i5-5675C med Iris Pro och AMD A-serien, vilka dock ger betydligt högre bildfrekvens.

Energieffektivitet

En fördel med Blender ställt mot x264 Benchmark är att siffrorna är betydligt stabilare under hela testrundan. Det innebär möjligheter att experimentera med andra typer av presentation, till exempel hur mycket energi som totalt går åt för att rita upp scenen.

För tabellen nedan plockar redaktionen renderingstiden respektive effektmätningen från deltestet med Blender. Ett schablonavdrag på 15 watt görs från samtliga plattformar – mellan tummen och pekfingret motsvarande Geforce GTX 980 Ti-kortet vid vila.

Resultatet är intressant. Effektivast för Blender-rendering är färska Core i7-6700K, men marginalerna i toppen är relativt små. Generellt drar Core i7-modeller det längsta strået, vilket tyder på att Intels teknik Hyperthreading är effektiv vid renderingar.

Även längre ned i tabellen finns spännande resultat. AMD FX-8350 innebär ett stort steg upp från FX-8150, men bjuder egentligen inte på några förbättringar mot Phenom II X6. Steget till Intels plattformar är dock stort oavsett hur resultatet tolkas.