Intel Core i7-4960X "Ivy Bridge-E"

Sandy Bridge-E har fått hålla stånd som Intels yppersta flaggskepp för konsumenter sedan november 2011. Baserade på arkitekturen Sandy Bridge var processorerna relativt gamla redan vid dess introduktion, och med snart två år på nacken syns tydliga ålderstecken i förhållande mot den purfärska arkitekturen Haswell.

Som namnet avslöjar baseras Ivy Bridge-E på arkitekturen Ivy Bridge och har således mindre arkitekturmässiga förbättringar gentemot Sandy Bridge-E vilka ska inbringa 4–10 procent högre prestanda. Varje kärna kommer med 256 KB L2-cacheminne och till det hör totalt 15 MB L3-cacheminne som delas av samtliga kärnor. Den största fördelen med nykomlingen är övergången till 22 nanometer, vilket ska resultera i högre energieffektivitet.

Sandy Bridge-E tillverkas i två olika kretskonfigurationer med fyra och åtta kärnor, där "defekta" åttakärniga blir sexkärniga modeller. Flytten till 22 nanometer möjliggör fler transistorer på mindre yta och Intel har denna gång valt kretskonfigurationer på sex, tio och tolv kärnor. De sexkärniga modellerna är således väldigt små på 257 mm² i jämförelse mot 435 mm² för den nu föregående generationen Sandy Bridge-E.

Ivy Bridge-E är likt Sandy Bridge-E inte i första rummet avsedd för konsumenter, utan för servermarknaden. Med detta tillkommer åter en minneskontroller på hela 256-bit (DDR3, fyra kanaler). Det officiella frekvensstödet lyfts från 1 600 MHz till 1 866 MHz, vilket ger en ökad minnesbandbredd från 51,2 GB/s till 59,7 GB/s.

Historien bakom det inbyggda PCI Express-stödet i Sandy Bridge-E är intressant. Medan processorn har stöd för 40 kanaler PCI Express 3.0 var det inte någonting Intel hann validera inför dess lanseringen för konsumenter. Detta av den enkla anledningen att det inte fanns några instickskort baserade på gränssnittet. Sandy Bridge-E lanserades den 14 november 2011 och samma år den 22 december blev AMD Radeon HD 7970 världens första grafikkort med PCI Express 3.0.

Valideringen av PCI Express 3.0 och mycket annat bidrog till att Sandy Bridge-E för servrar drog ut på tiden. När processorn väl gjorde entré på servermarknaden kunde Intel stoltsera med officiellt stöd för det senaste gränssnittet. Ivy Bridge-E för servrar såväl som konsumenter kommer däremot med officiellt stöd för gränssnittet från dag ett.

Till skillnad från tidigare rykten blir det ingen ny styrkrets och Ivy Bridge-E ackompanjeras av tidigare X79 helt utan nya funktioner. Styrkretsen har inbyggt stöd för 6 stycken SATA 3.0 Gbps (varav 2 stycken SATA 6.0 Gbps) och 14 stycken USB 2.0. Därutöver syns gigabitnätverk och 8 stycken PCI Express 2.0, som kan användas av moderkortstillverkare att koppla tredjepartskretsar till plattformen.

Avslutningsvis använder Ivy Bridge-E exakt samma sockel som Sandy Bridge-E. Den nya generationen bör rulla på smärtfritt i äldre moderkort med sockel LGA 2011, under förutsättning att tillverkaren uppdaterar BIOS/UEFI. Moderkortstillverkare har av denna anledning inga storslagna planer på nya moderkort, utan det handlar generellt om mindre finputsningar och nya färgscheman.