Intel Core i7-4960X "Ivy Bridge-E"

Sedan 2010 har Intel lockat till sig överklockande entusiaster med sin K-serie av processorer. Introduktionen av serien innebar kort och gott att utvalda modeller kom med helt upplåst multipel, något som tidigare har varit exklusivt för processorer med "Extreme Edition"-märkning. Sedan dess har processorer med "K"-suffixet varit ett stående inslag i Intels sortiment och har stått i frontlinjen vid lanseringarna av Sandy Bridge, Ivy Bridge och Haswell.

I fallet Ivy Bridge-E upprepas historien från 2011-års Sandy Bridge-E, där samtliga nylanserade modeller kommer med upplåst multipel. Därutöver återkommer möjligheten att justera upp plattformens basfrekvens (BCLK) och samtidigt dividera ner frekvenserna för de känsliga PCI Express- och DMI-bussarna. Nytt för Ivy Bridge-E är att multipeln nu går att justera hela vägen upp till 63 (tidigare 57) samt att fler parametrar kan justeras direkt i operativsystemet.

Själva tillvägagångssättet för överklockning har inte förändrats i jämförelse med föregångaren Sandy Bridge-E, åtminstone när det kommer till justeringar i UEFI. Återigen handlar det om att öka multipeln för processorns turbo-läge till ett högre värde, vilket innebär att de förhöjda klockfrekvenserna endast kickar in under belastning. Vid vila återgår processorn till sina nominella värden, vilket sparar energi och förlänger processorns livslängd.

Precis som tidigare strävar processorn efter att hålla en så hög turbofrekvens som möjligt förutsatt att den håller sig inom sitt satta TDP-värde, som är 130 watt för Core i7-4960X. Vid överklockning slår man snabbt i detta värde och det är därför viktigt att lyfta denna spärr innan frekvensökningen inleds. Detta görs i moderkortets UEFI och tillvägagångssättet skiljer sig mellan olika tillverkare.

För att hålla temperaturerna i schack testas processorerna med slutna vattenkylaren Corsair H100i, inställd i "Performance"-läget med båda fläktarna monterade. Observera att SweClockers inte jagar frekvens- eller världsrekord, utan att fokus ligger på stabila resultat som går att använda till vardags.

Nämnvärt är också att även om varje konfiguration får ett par timmars omsorg för att leta optimala inställningar finns det nästan alltid mer prestanda att hämta genom ytterligare finslipande. Sist men inte minst, överklockningspotential kan variera stort, resultaten ska därför ses som en riktlinje snarare än en garanti.

Intel Core i7-4960X, exemplar #1

Då vi har tillgång till flera Core i7-4960X väljer redaktionen att redovisa resultat från två processorer för att visa upp variationer mellan olika exemplar. Den första processorn svarar dåligt på frekvensökningar vid lägre spänningar och vi blir således tvungna att låsa spänningen till förhållandevis höga 1,4 V.

Just detta exemplar vägrar starta över 4 400 MHz, oavsett spänning, vilket därför blev vårt slutgiltiga resultat med denna processor. Med klockfrekvensen fastställd prövar vi att ställa ner spänningen för att sänka strömförbrukningen, dessvärre helt utan några större framgång. Allt under 1,4 V resulterar i en blåskärm och omstart efter en kortare tids belastning.

Intel Core i7-4960X, exemplar #2

Det andra exemplaret visar sig vara mer mottagligt för frekvensökningar vid lägre spänningsnivåer. Vi kan därför utan problem uppnå den "sämre" processorns 4 400 MHz vid endast 1,3 V. För det fortsatta överklockningsäventyret spikas spänningen till 1,35 V, vilket verkar vara en gyllene nivå för detta exemplar.

Denna gång lyckas vi komma in i operativsystemet vid hela 4 800 MHz. Baksidan av detta är en skyhög spänning på 1,5 V och en extremt instabil upplevelse, som knappt kan ta sig igenom ett enda prestandatest. Vi tvingas därför skruva ner klockfrekvensen en bra bit för att få systemet helt stabilt och slutligen spikas 4 500 MHz vid 1,35 V.

Slutord om överklockning med Ivy Bridge-E

Med facit i hand måste vi säga att överklockningspotentialen hos Ivy Bridge-E, åtminstone om man ser till våra exemplar, verkar te sig något sämre i jämförelse med Sandy Bridge-E. Processorerna svarar dåligt på frekvensökningar vid lägre spänningar och även med högre spänningar är resultaten inte särskilt upphetsande. Värmemässigt är det dock aldrig några större problem att kyla ner processorn, vilket har varit ett aber med Ivy Bridge i kombination med ökad spänning.

Givetvis kan det finnas stora variationer mellan olika exemplar, vilket vi även fått erfara med de processorerna vi har tillgängliga i testlabbet. Andra verkar ha haft bättre tur och landat på resultat som liknar det vi såg tillsammans med Sandy Bridge-E. Det bör dock nämnas att vi ställer höga krav på stabilitet vid överklockning, vilket i praktiken innebär att systemet ska gå igenom hela vår testsvit utan anmärkning.