Överklockning
Att kalla Intels Sandy Bridge för en populär överklockningsplattform vore en grav underdrift. Processorserien presterande ypperligt redan i sitt grundutförande men kunde med enkla metoder pressas upp till helt nya höjder. Ivy Bridge har därmed en hel del att leva upp till på denna punkt och därför ska vi nu ta en titt på hur Intels nya processorfamilj svarar på överklockning.
I och med lanseringen av Sandy Bridge under förra året introducerade Intel några ändringar som hade direkt inverkan på överklockningspotentialen hos den nya plattformen. Den mest avgörande var helt klart faktumet att man nu hade flyttat in klockgeneratorn i styrkretsen, vilket gav ett par bieffekter som är ytterst oönskade vid överklockning. För att göra en lång historia kort gick det inte längre att höja basklockfrekvensen (BCLK) på moderkortet till några nämnvärda höjder utan att samtidigt påverka SATA, USB och PCI-bussarna, vilket snabbt resulterade i instabilitet.
K-serien lever vidare, upplåst multipel ur kartong
Lösningen för överklockarna stavades K-serien, ett par utvalda modeller som levererades med upplåst multipel direkt från fabrik. Likt sin föregångare lever K-serien vidare med Ivy Bridge där det vid dagens lansering kommer att finnas två helt upplåsta modeller tillgängliga, Core i7 3770K samt Core i5 3570K.
Ännu en gång har man full kontroll över Intels Turbo Boost-funktion. Detta innebär att man kan justera vilken multipel Turbo Boost ska använda när datorn är under belastning, vilket gör att processorn endast körs i sina överklockade klockfrekvenser när det behövs för att sedan klockas ner igen när systemet inte belastas längre. Fördelarna med detta är många, däribland lägre energiförbrukning och värmeutveckling i det långa loppet.
Core i5 3570K
Vi valde att börja med den billigare modellen Core i5 3570K som har en grundklockfrekvens på 3,4 GHz och saknar Hyperthreading. I och med den nya tillverkningsprocessen på 22 nanometer var det lite svårt att veta hur högt vi skulle våga skruva upp spänningen, men efter en del skruvande fram och tillbaka landade vi på 1,325 V. Värt att notera är att processorn har ett inbyggt skydd för att hålla den inom sitt TDP-värde (77 W) när Turbo Boost aktiveras. Detta skydd går att justera på de flesta av de moderkort som finns tillgängliga, vilket i princip är ett krav för att komma någonstans vid överklockning av Ivy Bridge.
Steg för steg höjdes multipeln tills vi slog i ett tak vid 4,6 GHz, en ganska trevlig frekvenshöjning på 1,2 GHz från grundutförandet. Våra försök att nå högre klockfrekvenser visade sig vara förgäves då den högre spänningen som krävdes blev för mycket för vår kyllösning (Zalman CNPS 9900 MAX).
Core i7 3770K
Storebror Core i7 3770K skulle givetvis även den få sig en omgång överklockning. Vi kom ännu en gång fram till att 1,325 V var en lagom nivå att lägga sig på för att inte överskrida kylförmågan hos vår luftkylare. Innan multipeln skruvades upp höjde vi givetvis även TDP-gränsen på moderkortet för att tillåta den ökade energiförbrukningen.
Likt sin lillebror lyckades vi uppnå en frekvenshöjning på 1,2 GHz vilket gav en slutgiltig klockfrekvens på 4,7 GHz. Notera att just denna modell blev väldigt varm vid denna klockfrekvens, speciellt i jämförelse med Sandy Bridge-processorer i samma hastighet.
Slutord om överklockning med Ivy Bridge
I det stora hela påminner överklockningen av Ivy Bridge-plattformen väldigt mycket om den vi upplevde med Sandy Bridge förra året. En förhöjning av klockfrekvensen med 1 000 MHz jämfört med lägsta turboläget och konventiell luftkylning kan inte anses som något annat än bra, och bör ge en rejäl prestandaskjuts i rätt riktning.
Vi måste dock inflika att de nya Ivy Bridge-processorerna av någon anledning blev avsevärt varmare än sina föregångare. Där vi med Sandy Bridge i princip alltid slog i taket för vad processorn klarade av, fick vi med Ivy Bridge backa tillbaka till följd av för höga temperaturer. Med den mindre tillverkningsprocessen i 22 nanometer och sänkta energiförbrukningen borde egentligen fallet vara totalt tvärtom.
Det finns teorier kring att den mindre kretsytan hos Ivy Bridge-processorerna gör det svårt för värmen att föras över till kylanordningen på ett tillräckligt effektivt sätt, eller att de tätt packade trigate-transistorerna ställer till med problem. Vi har även hört att det i dagsläget finns vissa problem med temperaturavläsningen hos de nya processorerna, något som ska ordnas upp i nya UEFI-uppdateringar till respektive tillverkares moderkort.
