Färska högpresterande grafikkort är en produktkategori som ligger mången nörd varmt om hjärtat, en beskrivning som är som klippt och skuren för Nvidias nya “Ampere”-baserade kort i Geforce RTX 3000-serien. De gångna veckorna har det absoluta flaggskeppet RTX 3090 och betydligt billigare RTX 3080 rullat ut till både konsumenter och testlabb, som kan konstatera ett rejält prestandakliv över föregångaren “Turing”.

Nvidia Geforce RTX 3080 "Ampere" – ett ovanligt stort prestandakliv

Allt är dock inte guld och gröna skogar med nykomlingarna, där kritiken mot tillgänglighet haglat tätt. SweClockers har talat med flera svenska återförsäljare, som vittnar om omedelbart tömda lagerhyllor och mycket skral tillgång. De användare som trots detta lyckats lägga vantarna på kort är dock inte alltigenom nöjda, och via exempelvis forumet Reddit rapporterar vissa om oförutsägbara krascher.

Nu talar en ny rapport om att det inte handlar om enskilda måndagsexemplar eller trubbel med drivrutiner, utan om inkompatibilitet mellan den yppersta prestandanivån och komponentval från några tillverkare och särskilda modeller. Det är Igor Wallossek från sajten Igor’s Lab som identifierat ett mönster mellan problemdrabbade användare och uppbyggnaden av deras grafikkort.

Utökade boostfrekvenser och valbarhet kring kondensatorer

Den första viktiga detaljen att känna till är de olika nivåer för klockfrekvenser som gäller i grafikkortssvängen, där bas- och turboläge är de som garanteras. Tillverkare kan även implementera ytterligare en boostnivå beroende på kretsens förmåga. Om kortet håller sig under vissa gränsvärden för strömförbrukning och temperatur kan klockfrekvenserna sträva mot den högre nivå, där exempelvis Nvidias Geforce RTX 3080 FE toppar om 1 900 MHz i SweClockers test – mer än 100 MHz över turbo.

Igors lab caps.jpg

Information kring referensutformningen. Bildkälla: Igor's Lab

Den andra detaljen är Nvidias referensutformning för de färska grafikkorten, där Wallossek gör ett nedslag vid de kondensatorer som återfinns på baksidan av grafikkretsens BGA-sockel. Här har tillverkare viss valfrihet kring komponentval, där en uppsättning av fem större så kallade SP-kondensatorer kan leverera stabil strömmatning och hålla elektriskt brus i schack. Kvintetten ska därtill paras med en uppsättning MLCC-varianter, vars egenskaper kan vara fördelaktiga för att möjliggöra snabba urladdningar av ström när grafikkretsen belastas.

Alternativet är att ersätta flera SP-kondensatorer med ett kluster av MLCC-varianter, där då tio sådana används istället för en av SP-typ. Det är här Igor Wallossek hittat ett mönster med de kraschande korten, som satsar fullt ut på att använda uteslutande SP-kondensatorer. När frekvenserna pressas förbi specificerad turbonivå, tack vare spelrum i ström och temperatur, kan dessa problem alltså uppstå.

Eftersom att alla användarscenarier inte tillåter de extra höga boostnivåerna upplever inte alla användare med nämnda uppsättning kondensatorer strul. En bakomliggande anledning till att problemen först nu syns, och inte fångades redan under utvecklingsfasen, tillskrivs brist på drivrutiner. Tillverkarna har således inte haft några större möjligheter att testköra korten innan lansering.

Founders-1.jpg

Dubbla MLCC-uppsättningar hos Founder's Edition. Bildkälla: Igor's Lab

Zotac-Trinity.jpg

Zotac använder enbart SP-kondensatorer med Trinity-seriern. Bildkälla: Igor's Lab

Värt att förtydliga är att problematiken är exklusiv för vissa kort i den breda floran av partnermodeller. Nvidia använder nämligen inte den egna referensspecifikationen för Founders Edition-korten, vilka har två kluster av MLCC-kondensatorer hos både Geforce RTX 3080 och RTX 3090. Det finns även flera partnertillverkare som kör på samma spår eller tar det hela steget längre, där nyligen testade Asus RTX 3080 TUF Gaming OC kör MLCC-kondensatorerna över hela brädet.

ASUS_RTX_3080_TUF-10.jpg

MLCC-lösningar för hela slanten i Asus RTX 3080 TUF OC.

6 poscaps Jayztwocents.PNG

Endast SP-kondensatorer hos Gigabytes Gaming OC. Bildkälla: Jayztwocents

Exakt vilka kort som potentiellt har problem lär klarna över tid, men i skrivande stund finns tabeller i diverse Reddit-trådar. Bland de kort som kör på sex SP-kondensatorer finns Gigabytes Gaming OC och Colorful Igame Advanced OC, vilka Youtube-profilen Jayztwocents demonterar i en video om ämnet. Han spår att tillverkarna troligen inte återkallar sådana kort eller ställer om produktionen, utan att BIOS-uppdateringar istället kommer att rulla ut och sänka taket för frekvenstopparna.

Tilläggas bör också att kopplingen mellan kondensatortyp och problem inte nödvändigtvis avslöjar hela sanningen, och mellan tillverkarnas modeller finns exempelvis skillnader i kondensatorernas kapacitans. Även övrig strömmatning och grafikkretsarnas förmåga att nå höga frekvenser kan spela in. Detta uttrycker Jayztwocents i ett kort uppföljande videoklipp publicerat på Twitter.

Hittills har Nvidia inte gjort några officiella uttalanden om situationen, men från partnerhåll har dock EVGA sagt sig gjort ändringar i kondensatoruppsättningen på sitt Geforce RTX 3080 FTW3 innan de rullade ut till konsumenter. Det återstår att se om fler partnertillverkare väljer att göra ändringar på sina kort i framtida revisioner.

Har du lyckats med konststycket att få hem och testköra ett Geforce RTX 3080 eller RTX 3090? Om så, har du upplevt några problem med det? Berätta i kommentarstråden!