Microsoft och Apple är inte de enda företaget som arbetar på ARM-processorer för stationära system. Även Huawei utvecklar egna alternativ via dotterbolaget Hisilicon, och arbetet är ett led i att minska beroendet av västerländska processortillverkare. Huawei använder Intel-processorer i sina bärbara datorer, något företaget potentiellt kan förlora om handelskonflikten med USA trappas upp ytterligare.
En av Huaweis ARM-processorer är den åttakärniga modellen Kunpeng 920, som likt företagets processorer för mobila enheter rymmer kärnor baserade på instruktionsuppsättningen ARMv8 och tillverkas på TSMC:s 7-nanometersteknik. Produktfamiljen skalar upp till 64 kärnor för datacenter. En kinesisk Youtube-kanal har fått tag i en Kunpeng 920 som huseras på Huaweis moderkort D920S10 för OEM-tillverkare, och intrycket är till största del av det negativa slaget, rapporterar Tom's Hardware.
Den Kunpeng 920-processor som används i testsystemet har en klockfrekvens på 2,6 GHz och de åtta kärnorna stöder lika många trådar. Rendering sköts av grafikkortet Yeston RX550, som likt namnet antyder bygger på AMD:s GCN 4.0-arkitektur och kretsfamiljen Lexa. Datorns primärminne uppgår till 16 GB DDR4. Trots att systemet påstås stöda PCI Express 4.0 är moderkortet endast bestyckat med tre PCI Express 3.0-anslutningar. Inköpskostnaden för datorn är 1 060 USD, eller cirka 9 900 kronor.
Videogenomgången är inte sprängfylld av konkreta prestandauppgifter, men ett renderingstest i 3D-mjukvaran Blender tar hela 11 minuter och 47 sekunder att genomföra, vilket uppges vara betydligt långsammare än de flesta moderna processorer. Sett till video hanterar processorn strömmande 4K-video bra, men lokal uppspelning går väldigt knackigt på grund av bristfällig avkodning. Det AMD-signerade grafikkortet levererar dock stöd för 4K-upplösningar utan bekymmer.
Nästa område som levererar en begränsad upplevelse med ett fåtal ljusglimtar är mjukvaran. Datorn bestyckas med operativsystemet UOS, en lokalt utvecklad distribution som bygger på Linux-kärnan. Testaren anger att flytet i systemet är bra och att gränssnittet är intuitivt, men där slutar lovorden. Operativsystemet är låst till 64-bitarsversioner av UOS-applikationer för ARM-arkitekturen, och som lök på laxen krävs en avgift om 800 Yuan eller cirka 115 USD för att få tillgång till mjukvarubutiken.
När avgiften väl är betald möts testaren av ett skralt utbud av applikationer, vilket förvärras av att 32-bitars Linux-mjukvara för ARMv8 inte stöds. Problem av detta slag är Huawei dock inte ensamma om, då Microsofts senaste ARM-satsning i form av Windows on ARM och processorn SQ1 istället saknar stöd för emulering av 64-bitars mjukvara. Det enda företaget som i dagsläget ser ut att få en relativ smidig övergång från x86 till ARM är tidigare nämnda Apple.
Där Huawei lider av ett begränsat utbud av ARM-mjukvara till Linux, och Microsoft lider av att behöva bibehålla bakåtkompatibilitet med årtionden av Windows-applikationer, kontrollerar Apple hela ekosystemet runt de egna processorerna och kan med större enkelhet få alla utvecklare med på tåget. Huawei förefaller dock inte satsa enbart på egna ARM-processorer, utan istället en ansats med flera alternativ.
Huawei ingick år 2016 ett avtal med AMD om tekniklicensering för bland annat det sistnämnda företagets processorer i Ryzen-familjen. Det avtalet avslutades under år 2019 som resultat av handelskonflikten med USA. Flitiga teknikläckare har också grävt upp tecken på att Huawei testar stationära APU-processorer i Ryzen 4000 "Renoir"-familjen, men det är oklart om huruvida sådana satsningar är möjliga under den rådande handelskonflikten.
Att satsa på att steg för steg bygga upp ett lokalt ekosystem av mjukvara för Huaweis ARM-processorer kan därför vara en långsiktig strategi för att ha en lösning på plats om bolaget förlorar all tillgång till västerländska processorer. Det sistnämnda är en allmän strategi för kinesiska processormakare, där konkurrenter även tillverkar inhemska x86-varianter.
