Utvecklingen av kvantdatorer har sedan starten kämpat mot fysikens begränsningar. För att få tekniken att fungera har arbetstemperaturer legat nära absolut 0 kelvin (−273,15° Celsius), vilket har ställt enorma krav på kylningsutrustning. I regel kyls kvantdatorer med Helium-3, vilket är en extremt ovanlig isotop. Kostnaden för Helium-3 uppges i dagsläget uppgå till cirka 14 000 kronor per gram, vilket ställer enorma och tekniska och kostnadsmässiga krav.
This is still very cold, but is a temperature that can be achieved using just a few thousand dollars’ worth of refrigeration, rather than the millions of dollars needed to cool chips to 0.1 Kelvin. While difficult to appreciate using our everyday concepts of temperature, this increase is extreme in the quantum world
Ett australiensiskt forskarlag vid University of New South Wales meddelar nu att en metod upptäckts som låter kiselkretsar fungera i hela 1,5 kelvin, istället för 0,1 kelvin som krävs för nuvarande kvantdatorer. Skillnaden på 1,4 kelvin må låta liten men procentuellt sett handlar det om en höjning om cirka 1 500 procent. Det är också 15 gånger varmare än konkurrerande lösningar från företag som D-Wave Systems, Google och IBM.
I praktiken innebär det att kraven på kylningsutrustningen minskar radikalt. Istället för att kvantdator kräver en yta stor som ett rum med extremt dyr kylningsutrustning visar forskarlaget att deras metod låter kvantdatorer gå från kostnader på miljontals till tusentals dollar.
Metoden uppges vara så pass enkel att den potentiellt sett kan användas med konventionella tillverkningsprocesser för kiselbaserade kretsar. I dagsläget är tekniken fortfarande i konceptstadiet och inte produktionsredo. Potentialen i vad det australiensiska forskarlaget tagit fram påminner om övergången från stordatorer till minidatorer.
Stordatorer (eng. mainframe) är en form av datorsystem som under 50-talet upptog ett helt rum och krävde flera operatörer. Dessa ersattes i snabb takt med de mer kylskåpsliknande minidatorer som växte fram under 60-talet, vilka kunde kontrolleras av blott en operatör.
Om det australiensiska forskarlagets genombrott visar sig hålla måttet i praktiken kan det innebära ett motsvarande stort steg för utvecklingen av framtida kvantdatorer.
