Frågor om personlig integritet kontra användning av verktyg för massövervakning har varit något av en het potatis de senaste åren. Förespråkare för teknikerna hävdar att det är ett nödvändigt ont för att motverka terrorism och andra hotbilder, medan motståndare menar att det bryter mot grundläggande rättigheter för personlig integritet.
System för massövervakning finns på plats i ett flertal länder, bland dessa USA, Storbritannien, Frankrike och Sverige. Motståndarna får nu en inflytelserik allierad i form av EU-domstolen, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Organet presenterar ett yttrande om att insamling av personlig data inte ska tillåtas, inte ens vid frågor om nationell säkerhet.
Yttrandet presenteras i en debattartikel (PDF) signerad EU-domstolens generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona. Hållningen är dock inte ny utan har grund i en EU-lag från 2016 som anger att medborgarnas personliga rättigheter står över säkerhetsfrågor, vilket i praktiken gör massövervakning olaglig.
Det nya med yttrandet är istället att medlemsländerna inte ska tillåtas åsidosätta lagen från 2016, vilket har skett i flertalet medlemsländer. Yttrandet föreslår att medlemsländerna ska följa den beskrivna lagen från 2016. Debattartikeln kommer som en reaktion på fyra rättsfall i Frankrike, Belgien och Storbritannien där verktyg för massövervakning tillämpas på bred front.
Om yttrandet röstas igenom innebär det att medlemsländerna behöver justera nationella säkerhetslagar för att rätta sig efter riktlinjerna om personlig integritet. Exakt hur det skulle påverka svenska lagar är i dagsläget oklart. EU-domstolens debattartikel nämner Tele2-domslutet i Sverige, där Svea hovrätt beslutade att operatören inte kunde tvingas att dela ut uppgifter om kunder.
► Bättre men inte tillräckligt – operatörerna om nya datalagringen
Ett genomdrivande av EU-lagen från 2016 skulle sannolikt hamna i konflikt med den kritiserade svenska datalagringslagen som trädde i kraft 1 oktober 2019. Den ger svenska myndigheter stärkt befogenhet att övervaka och samla in information från digitala kommunikationsmedel som bredband och chatt-applikationer på mobila enheter.
EU-domstolen ska rösta om yttrandet under de kommande månaderna. Ett officiellt yttrande måste inte innebära att förslaget får grönt ljus i en votering, men i tidigare fall där domstolens företrädare presenterat liknande förslag har de i de flesta fall blivit verklighet.
